Organisationer har som utmaning att hitta styrmedel som resulterar i att deras medlemmars beteende är i enlighet med deras mål och strategier. I vanliga fall undersöker man traditionella styrmedel som cybernetisk styrning och finansiell fokus. Denna studie utforskar hur organisationskulturen påverkar styrningen och mer specifikt hur organisationer använder sig av symbolism i form av riter som styrmedel för att uppnå sina strategier och mål. Trice och Beyers sex typer av riter och Dandridges et al.:s modell för symboler används som teoretisk referensram för studien. Sex personer från olika delar inom en och samma organisation intervjuades för att ge en inblick i vilka riter som fanns samt vad de används till. Resultaten visade att 1) symboler som används vid riter och ritualer ansågs vara en av de avgörande faktorerna till varför anställda tänker och agerar på ett sätt som är i linje med organisationens mål och strategier, 2) att en och samma rit kunde ha olika kategoriseringar, samt 3) att det vid vissa tillfällen kan vara önskvärt för ledare att undvika olika typer av riter, framför allt när man vill främja kreativitet och fritt tänkande.

Syftet med undervisning i religionskunskap är att elever ska utveckla förståelse för olika sätt att leva och förhålla sig till världen. Ett fokus på religion som praktik ska enligt läroplanen också finnas. I skolan får elever lära sig om de olika världsreligionerna men mer sällan får de höra talas om vad nyhednisk religion är. Ännu mer sällan undervisas elever i skolan om ritualer som något föränderligt och kontextbundet. Eftersom nyhednisk religion definieras mer utifrån sin praktik än sin tro så förmedlas ritualers uppbyggnad och syfte fördelaktigt genom studier av nyhednisk religion. Uppsatsens syfte är att berika religionsundervisningen genom att undersöka hur rituell kreativitet yttrar sig vid skapandet av ritualer inom wicca och modern asatro samt vilka funktioner ritualerna fyller för utövarna. Detta skapar möjligheter för elever att bredda sin förståelse av ritualer och nyhedniska religioner. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Examensarbetet undersöker vad forskningen idag säger om rituell kreativitet inom de två valda religionerna. Syftet med detta är att öka lärares kunskap om ritualer som fenomen. Resultaten i examensarbetet visar enligt forskningen att de två religionerna till viss del inspireras utav varandra då ritualer återskapas. Detta är dock något som utövare av religionerna själva inte håller med om. Resultaten visar dessutom att förekomsten av skriftliga källor är en bristvara. Inom modern asatro finns ett begränsat utbud av förkristna källor som de förhåller sig till medan det inom wicca helt saknas äldre källor. Bristen på källor leder inom båda religionerna till en stor rituell kreativitet med föränderliga ritualer som inspireras av de utövare som utför dem. Gemensamt för de båda religionerna är att ritualer snarare än tro är det centrala och att ritualer fyller mycket viktiga sociala funktioner. Att öka kunskapen om hur ritualer skapas och vilken funktion de fyller för utövarna är viktigt för förståelsen om ritualer som fenomen.

Uppsatsen är en jämförande kvalitativ studie där två semistrukturerade intervjuer utförts. Syftet med uppsatsen är att jämföra synen på ritualer och traditioner inom kristendomen och agnosticismen. Under uppsatsens gång har jag tagit reda på vilka ritualer och traditioner som en kristen och en agnostiker väljer att utföra, samt vilka skillnader det finns för innebörden i utförandet av dessa. Jag har att analyserat detta med hjälp av Eliades teori om att alla människor tillhör kategorierna helig eller profan, men att ingen människa är helt profan.

<h2>ABSTRACT</h2><p> </p><p>I denna studie undersöks hur vårdpersonal inom äldreomsorgen ser på och förhåller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns några föreställningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomän, samt om det förekommer några särskilda rutiner och ritualer kring döden på informanternas arbetsplatser.</p><p>Underlaget för undersökningen är fyra kvalitativa intervjuer, utförda på vårdpersonal, vilka arbetar inom äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av Ariès teori om människans förhållningssätt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori.</p><p>Resultatet visar att det inom äldreomsorgen finns en dubbel hållning till död och religion. Informanternas syn på döden kan ses stå i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer även en rad särskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, på de arbetsplatser som inkluderas i studien. Det görs dock ingen åtskillnad, av vårdpersonalen, mellan rutinhandlingar och ritualhandlingar.</p><p> </p>

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer. Studien bygger på deltagande observation och intervjuer med tio äldre resenärer i två närtrafiksområden: Gubbängen/Svedmyra och Lidingö. Resultatet visar att de främst förekommande sociala interaktionsmönstren i närtrafiken är s.k. interpersonella ritualer som hälsnings- och konversationsritualer. De sociala relationerna mellan resenärerna kan beskrivas som s.k. svaga band och s.k. känslomässiga-sekundära relationer. Relationen till föraren upplevs som särskilt betydelsefull och kan beskrivas som s.k. känslomässig-sekundär relation. Närtrafikens offentliga rum kan beskrivas som en informell social mötesplats som delar många av den s.k. tredje platsens egenskaper och är en miljö där interaktionsritualer kan skapas. Resultatet ger ett visst stöd för att lyckade interaktionsritualer har ägt rum i närtrafiken.

ABSTRACT   I denna studie undersöks hur vårdpersonal inom äldreomsorgen ser på och förhåller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns några föreställningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomän, samt om det förekommer några särskilda rutiner och ritualer kring döden på informanternas arbetsplatser. Underlaget för undersökningen är fyra kvalitativa intervjuer, utförda på vårdpersonal, vilka arbetar inom äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av Ariès teori om människans förhållningssätt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori. Resultatet visar att det inom äldreomsorgen finns en dubbel hållning till död och religion. Informanternas syn på döden kan ses stå i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer även en rad särskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, på de arbetsplatser som inkluderas i studien. Det görs dock ingen åtskillnad, av vårdpersonalen, mellan rutinhandlingar och ritualhandlingar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade. Dessa ritualer och symboler skapade ett gemensamt fokus, en känsla av samstämmighet och gemensamma kroppsrörelser vilka samtliga bidrog till laddandet av den emotionella energin för scenernas medlemmar. Den i kontexten givna emotionella energin bidrog, i sin tur, till solidaritetsskapande inom scenerna vilket stärkte samhörigheten mellan dess medlemmar.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft). Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen. Gemenskapen är väldig stark och innebär både trygghet och ett starkt socialt nätverk samt stöttning och vägledning. Individerna hade en kristen bakgrund från start, vilket påverkat deras val att bli medlem i just en kristen rörelse. Ritualerna samt traditionen har utvecklats efter dagens samhälle, där exempelvis det intuitva tänket bidrar. Samhällets förändring har bidragit till att kyrkan förändrat sig vilket främst visar sig i rörelsens alltmer individualiserade drag, där individen respekterar varandras olikheter. Utanförskapet finns idag inte på samma sätt, det är exempelvis inget problem att gå på bio idag eller ta ett glas vin som det kunde vara förr. En del ritualer och traditioner har utvecklats alltmer och ses med mer "moderna" ögon och är inte lika traditionsbundna.

Rituals have been a part a human civilization since the dawn of man. Even in todays’ technologically and scientifically advanced society, rituals still have a certain place regardless of them being in the church, the mosque or perhaps the grand opening of the city’s new opera house. Rituals have many functions, yet they seem to be diminished in the eyes of the Swedes. Our Lutheran heritage, with its emphasis on individual salvation, the Bible and its skepticism for all things Catholic, is believed to have had a profound impact on our views concerning the ritual. Regardless of Swedes’ apathy towards rituals, they still matter and are present in our lives. This raises the question of the presence of ritual discourse in Swedish schools. The aim of this study is to investigate how rituals are presented and discussed in high school textbooks in religious studies.

Titel: Anställdas reaktioner på kulturell styrning inom industribranschen: En kvalitativ studie om hur arbetare med olika anställningsförhållanden reagerar på kulturell styrning.  Metod: I denna studie har en kvalitativ metod genomförts med en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning medan empirin är utförd genom 10st semistrukturerade intervjuer.   Resultat &amp; Slutsats: Studiens resultat visar att det finns både gemensamma reaktioner och skilda reaktioner på kulturell styrning. Symboler och ritualer som var gemensamma för de olika anställningsformerna var företagsloggan, morgonmöten, uniformer, vad ledningen symboliserar samt att arbetet symboliseras som ett mellanjobb. Skilda reaktioner var arbetarnas sätt att se på möten och vad de symboliserar samt vad anställningsformen symboliserar. Slutsatsen vi kan dra är att det finns både skillnader och likheter i de anställdas sätt att reagera på kulturell styrning beroende på anställningsförhållanden.   Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv har studien bidragit med de anställdas perspektiv på organisationskulturen i en produktionsorganisation. Den bidrar även teoretiskt vikten för organisationskultur inom företag. Det praktiska bidraget studien kan ge är utökad kunskap om kulturell styrning för företag inom industribranschen och hur olika anställningsförhållanden kan påverka reaktionerna på kulturell styrning.  Förslag till vidare forskning: Studien tar upp tre förslag till vidare forskning, att först och främst undersöka flera liknande organisationer då vi valt att inrikta oss på en organisation. En annan intressant aspekt är att undersöka om det finns andra begrepp, förutom organisationskultur som påverkar. En ytterligare aspekt kan vara att undersöka hur globala produktionsorganisationer fungerar i förhållande till de svenska produktionsorganisationerna i och med organisationskultur. / Title: Employees´ reactions to cultural steering in the industrial sector: A qualitative study of how workers with different employment conditions react to cultural steering.   Method: In this study a qualitative method has been implemented with an inductive method. The theoretical frame of reference is based on previous research, while the empirical work is carried out through ten semi-structured interviews.   Result &amp; Conclusion: The results of the study show that there are both common reactions and different reactions to cultural steering. Symbols and rituals that were common to the various forms of employment were the company logo, morning meetings, uniforms, what the management symbolizes and that the work is symbolized as an intermediate job. Different reactions were the workers' way of looking at meetings and what they symbolize as well as what the form of employment symbolizes. The conclusion we can draw is that there are both differences and similarities in the employees' way of reacting to cultural governance due to employment conditions. Contribution of the study: From a theoretical perspective, the study has contributed with the employees' perspective on the organizational culture in a production organization. It also theoretically contributes to organization culture within the organization. The practical contribution the study can make is increased knowledge about cultural governance for companies in the industrial industry and how different employment conditions can affect the reactions to cultural governance.  Suggestions for further research: The study deals with three proposals for further research, to first and foremost examine several similar organizations because we have chosen to focus on one organization. Another interesting aspect is to investigate whether there are other concepts, in addition to organizational culture that influence. An additional aspect may be to examine how global production organizations function in relation to the Swedish production organizations in terms of organizational culture.