Denna studie syftar till att skapa en förståelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frågeställningar: ”Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angående julfesten?”, ”Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?” samt ”Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har?”. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angående riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes två fokusgruppssamtal där fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit på. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om situerat lärande, organisationskultur samt om riter och ritualer. Resultatet visade att julfesten fungerar som en rit hos organisationer och att medarbetare socialiseras in i organisationskulturen med hjälp av tre faktorer; hur medarbetare kommunicerar om julfesten med andra inom organisationen, genom att medarbetare tillskriver julfesten som en självklarhet, och att julfestens betydelse anses skapa en gemenskap inom organisationen. Det som även uppkom var att socialiseringen genom julfesten skapade distansering mellan grupper, osäkerhet inför den, utanförskap på grund av den samt synen att den enbart fungerade som en formalitet. På detta sätt kunde fokusgruppsdeltagarna uppfatta julfesten som både något att se fram emot och i positiv bemärkelse, men även att den kunde ge upphov till negativa eller likgiltiga känslor. / This essay aims to create an understanding of how Christmas parties functions as a rite for socialisation in organizational cultures and also how it is perceived from a co-worker’s perspective. Three questions are formed in order to make it possible to investigate this purpose further; ”How do the co-workers experience the communication about the Christmas party in the organisation?” ”What does the co-workers expect from the Christmas party in their organisation?” and ”What purpose does the Christmas party serve within the organisation?”. A presentation of previous research is given, focusing mainly on rites within organisations and the socialisation that follows. Using the knowledge from earlier research within this area of science, two focus groups with four respondents in each are asked to discuss their experiences from Christmas parties. The collected empirical material is analysed using scientific theories on situated learning, organisational culture, rites and rituals. The results of the study shows that Christmas parties functions as a rite and that co-workers are socialised in to an organisational culture with the help from three different factors; How co-workers communicate about the party with each other within the organisation, that co-worker’s view on the Christmas party is a matter of course and that the people within the organisation consider the Christmas party an opportunity to create a spirit of community. Furthermore, results of the study also revealed that socialisation through the rite of a Christmas party create distance between groups, insecurity and alienation because of it. It was also comprehended as somewhat of a formality. The respondents of the study perceived the Christmas party as a positive event to look forward to, however it could also lead to negativity and feelings of indifference.

Studiens syfte är att kartlägga hur bilderböcker, som har fokus på döden, presenterar den religiösa mångfalden. Religiösa symboler, riter och berättelser kartläggs utifrån de fem världsreligionerna. Studien är en kvalitativ ikonotextanalys med en fenomenografisk ansats, vilket betyder att jag läst, kategoriserat och tolkat fem bilderböcker för barn i åldrarna 1-6 år. Bilderböckerna kommer från en bibliotekskategorisering benämnd död och sorg, där de valdes ut utifrån att studien skulle visa på en mångfald. Böckerna lästes och frågor besvarades utifrån en frågeguide, som skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Svaren har sedan kategoriserats utifrån tre kategorier; symboler, riter och berättelser. När resultatet var gjort jämfördes data utifrån symboler, riter och berättelser i de fem världsreligionerna.   I resultatet framkom att det finns en mångfald av symboler, riter och berättelser i bilderböckerna. Exempelvis finns kistor, kors och präster med. En begravning sker i fyra av fem böcker. Alla böcker ger någon form av förklaring till vad som sker efter döden. Både konkreta, som att kroppen går från varm till kall och läggs i jorden, och abstrakta förklaringar, exempelvis att den döde ska på en evig resa, hamnar i himlen eller återföds.   Bilderböckerna visar en mångfald men den är inte tillräcklig. Barn behöver få en större inblick i världsreligionerna och dess mångfald, för att få möjligheter att själva ta ett aktivt religiöst val men framför allt för att respekt och förståelse mellan individer ska finnas. Ordet religion finns inte med i bilderböckerna och barn behöver hjälp med förståelsen av symbolerna, riterna och berättelserna, för att göra kopplingen mellan bilderböckerna och religion.

<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.</p>

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.

Organisationer har som utmaning att hitta styrmedel som resulterar i att deras medlemmars beteende är i enlighet med deras mål och strategier. I vanliga fall undersöker man traditionella styrmedel som cybernetisk styrning och finansiell fokus. Denna studie utforskar hur organisationskulturen påverkar styrningen och mer specifikt hur organisationer använder sig av symbolism i form av riter som styrmedel för att uppnå sina strategier och mål. Trice och Beyers sex typer av riter och Dandridges et al.:s modell för symboler används som teoretisk referensram för studien. Sex personer från olika delar inom en och samma organisation intervjuades för att ge en inblick i vilka riter som fanns samt vad de används till. Resultaten visade att 1) symboler som används vid riter och ritualer ansågs vara en av de avgörande faktorerna till varför anställda tänker och agerar på ett sätt som är i linje med organisationens mål och strategier, 2) att en och samma rit kunde ha olika kategoriseringar, samt 3) att det vid vissa tillfällen kan vara önskvärt för ledare att undvika olika typer av riter, framför allt när man vill främja kreativitet och fritt tänkande.

No description available.

No description available.

Rituals have been a part a human civilization since the dawn of man. Even in todays’ technologically and scientifically advanced society, rituals still have a certain place regardless of them being in the church, the mosque or perhaps the grand opening of the city’s new opera house. Rituals have many functions, yet they seem to be diminished in the eyes of the Swedes. Our Lutheran heritage, with its emphasis on individual salvation, the Bible and its skepticism for all things Catholic, is believed to have had a profound impact on our views concerning the ritual. Regardless of Swedes’ apathy towards rituals, they still matter and are present in our lives. This raises the question of the presence of ritual discourse in Swedish schools. The aim of this study is to investigate how rituals are presented and discussed in high school textbooks in religious studies.

No description available.

<p>My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It’s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy.</p>