No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,</p><p><p>Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.</p></p>

Jag har undersökt två läroböcker i religionskunskap för gymnasiet för att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen mål har varit att utifrån en mediekritisk analys redogöra för den bild av judendomen som finns i två utvalda läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Genom att behandla läroboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomförts av såväl bild som text. Målet med uppsatsen är att försöka klargöra för den bild av judendom som förmedlas via läroböcker. De utvalda läroböckerna har valts ut genom ett besök vid en gymnasieskola. De båda böcker används parallellt med varandra i undervisningen och ligger till grund för lektionsinnehållet. I samband med besöket på gymnasieskolan framkom att eleverna använder sig av Wikipedia för att hämta kunskap. Därför har den text man hittar där också genomgått en undersökning motsvarande den analys som genomförts innehållet i läroböckerna. Det har framkommit att författarnas bias lyser igenom i läroböckerna. I läroböckerna görs kopplingar med andra religioner, när det gäller gudsbild, heliga skrifter och utövning. Vilket inte går att finna i den text som återfinns på Wikipedia. Den bildanalys som gjorts av bilderna i läroböckerna visar upp en rik bildvariation som kan ligga till grund för lektioner i religionskunskap. Slutsatsen blir att framställningen av judendomen blir stereotyp i läroböckerna jämfört med den text man finner på Wikipedia.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen. Analysen visar att judendomen framställs som en mansdominerad religion där kvinnor är underordnade männen. I framställningen av kristendomen är det en jämställd bild som framkommer. Judendomen framställs med en mansnorm medan kristendomen framställs med en jämställdhetsnorm. De normer och värderingar som framkommer i avsnitten om judendomen överensstämmer inte med det som Lpf 94 förespråkar. I avsnitten om kristendomen stämmer normerna och värderingarna dock överens med Lpf 94.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.

No description available.

This study aims to take a closer look at how women in the Jewish tradition are portrayed in two Judith Plaskows books, Standing again at Sinai and The coming of Lilith: Essays on feminism, Judaism, and sexual ethics, 1972-2003. The way that Plaskow presents women in her books will be compared to Geraldine Brooks's book Nine parts of desire and Mohammad Fazlhashemis book Vems islam? and their portrayal of women in the Islamic culture. The study uses one of the interdisciplinary theories called intersectional theory to critically examine the chosen literature. The issues the study will try to answer are based upon the theory. The issues are: 1) how are women perceived in the Jewish and Muslim communities according to the different authors? 2) What aspects do the authors believe has affected the outcome of women's position within religious communities? 3) Do the authors mention men and if they have affected women's discourse? And if mentioned do they believe men's influence was/is positive or negative?

Läroböcker utgör en grund för många lärare i deras undervisning. Det innebär att läroböcker behöver hålla god kvalitet och innefattas av de kunskaper som det aktuella ämnet avser förmedla. Religionskunskapsämnet syftar bland annat till att elever ska utveckla förståelse för religion utifrån olika tolkningar och perspektiv. Att religioner inte är slutna system utan dynamiska så till vida att olika religiösa förhållningsätt existerar sida vid sida inte bara mellan religioner utan också inom. I föreliggande uppsats ligger fokus på judendomen och syftet har varit att undersöka i vilken mån sex läroböcker behandlar olika judiska tolkningar och perspektiv och därmed kan hjälpa elever att uppnå de kunskapsmål som innefattar inomreligiös variation. Med kvalitativ textanalys som metod har varje lärobok systematiskt analyserats med hjälp av ett analysverktyg som avsågs kunna ge svar på uppsatsens frågeställningar. Huruvida de analyserade läroböckerna synliggör inomreligiös variation visade sig variera. Vad gäller gudsuppfattning visade det sig att samtliga läroböcker innefattades av teologisk essentialism då den förmedlade synen av judendomen var förenad med en transcendental makt, en helig gud. Ett kärnessentialistiskt förhållningssätt var också tydligt framträdande i vissa av läroböckerna, vilket fick till följd att inomreligiös variation många gånger uteblev kring judars utövande av bland annat kosher och sabbat. Istället förmedlades dessa i enlighet med traditionell judendom. I vissa av läroböckerna poängterades vikten av att människor formas av sin omgivning vilket innebär att individer och grupper ger uttryck för olika religiösa tolkningar och att graden av strikthet varierar. Kön var en aspekt som i vissa fall kopplades samman med utövandet av religionen och att synen på kön varierar inom de olika inriktningarna. Liksom att judar i Sverige kan ha ett annat förhållningssätt till tro och utövande än till exempel judar i Israel.

It has since long been noticed that savior figures from different religions have reminded of each other, and there are different theories trying to explain why. This study examines religions operating in the same culture, and in this case, judaism and zoroastrianism, and their influence on each other. In particular, focus is on zoroastrianism's image of the savior figure Mithra, and how this representation may have influenced the description of the Messiah in the Talmud. How are the two figures represented in the scriptures and what similarities can be identified? By a thorough content analysis the studie examines the Avesta of zoroastrianism and the Talmud from judaism. When Avesta is written is uncertain, but it was compiled and edited by Shapur II in fourth century, same time as the Jewish oral traditions were written down in the persian empire in the form of the Babylonian Talmud. The theories used are Dimensional Accrual and Dissociation theory (DAD), this theory seeks to explain what happens when multiple religions are operating in the same area for a long time. The cultural phenomenon that before was exclusive to one culture may be dissolved and it becomes difficult to tell where this phenomenon came from. The farther two or more cultures co-exist, the harder it will be to say what culture is which. Together with DAD is the cultural Churning theory(CCT), CCT argues that when newly arrived immigrant ethnicities take residence in an already established culture, it requires an adaptation primarily from immigrants, i.e the minority culture. CCT also says that that both the society and the individual need to adapt to the new culture. What I have found is that the savior figures in Avesta and the Talmud are largely similar, in several respects. What I also found through historical studies is that these two faiths worked side by side in close to 800 years, and during this time a cultural exchange most likely took place.