No description available.

No description available.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014. Den kvalitativa analysen har genomförts med stöd av bland annat Martin Conboys teorier om nyhetsspråk och Brigitte Mrals modell av en klassisk retorikanalys. Den kvantitativa studien visar bland annat att officiella religiösa aktörer, som präster och imamer, kommer till tals oftare i Dagen än i DN. Religionsrapporteringen i Dagen har även en jämn fördelning mellan inrikes och utrikesnyheter, i kontrast till DN som oftast rapporterar om religion i andra länder. I DN spelar religionen en mindre roll och förekommer i en kulturell eller politisk kontext snarare än en religiös sådan, medan Dagen oftare belyser tro och andliga perspektiv med religionen som huvudämne. Den kvalitativa analysen antyder också att DN har ett kritiskt och sekulärt förhållningssätt till samtliga religioner, medan Dagens förhållningssätt varierar beroende på vilken religion som behandlas, till förmån för kristendomen.

Detta är en litteraturstudie som syftar till att undersöka hur judendomen och buddhismen förhåller sig till sexualitet. Den syftar även till att undersöka vilka skillnader det finns i tolkningen av sexualiteten beroende på om forskningen sker med en mer traditionell vetenskaplig forskning eller genom en feministisk forskning. Den teori som ligger till grund för undersökningen baseras på en feministisk värdegrund som vidhåller att det inom sexualiteten finns en tydlig könsmaktsordning och genushierarki. I undersökningen presenteras ett antal texter kopplade till judendomen, buddhismen och sexualitet. Därefter analyseras de olika texterna baserat på dess forskningsinriktning för att se hur maktstrukturerna inom sexualiteten lyfts fram. Här framkommer att det inom den feministiska forskningen läggs en större fokus på att framhålla den maktkonstruktion och de könsroller som konstrueras i förhållande till religionerna. Dock framkommer även denna maktstruktur inom den mer traditionella forskningen. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultat och analys med fokus på den problematik och de möjligheter som kan uppstå när det skall undervisas om sexualitet i religionsämnet på gymnasieskolan. Här framkommer att det finns en problematik med att undervisa om kontroversiella frågor men att det med hjälp av en deliberativ metod finns goda möjligheter att ändå lyckas med denna undervisning.

This essay analyses how Judaism and Hinduism are portrayed in textbooks of religion. To get a width in the study three textbooks from different publishers are examined. The analysed textbooks are produced for secondary school according to the newest curriculum from 2011. The study inspects whether the books are consistent or not and if they are in what way and in which aspects the textbooks are inconsistent. It also focuses on generalizations and the problems that follow with it. The material has been divided into six categories. Then the categories are examined one by one and with the different perspectives of consistency and generalization.  The textbooks that have been studied are all inconsistent in some respect in their portrayals of the religions in question. These inconsistencies are mostly about the amount of space different aspects of both religions get. Sometimes one part of Judaism is well described while the same part is missing in the chapter about Hinduism.  Plenty of generalizations are found in the textbooks. These encourage the reader to think of the religions as more uniform than they really are. This also leads to certain people representing the entire religion. In Judaism it is the Orthodox Jews that are most often represented and in Hinduism it is Indian Hinduism that is described. This entails that the groups that are presented in the textbooks become stereotypes. Students may be led to believe that these are the only ways to practice the religious traditions.

The purpose of this essay was to make a text analysis from a gender perspectiveand a comparison between two new religious teaching materials from grade 7-9.The aim was to gain a better understanding of how gender-conscious the teachingmaterials are and whether there are differences and similarities in therepresentation of the sexes. If the teaching materials contains differences andsimilarities, it may be interesting to understand why women may be visible orabsent through a structural perspective. Finally, the results of the text analysiswould be linked and compared to lgr11's guidelines. The essay has theories fromauthors like Edwertz and Lundström, Ågren and Florén and Jeanette Sky. Previousresearch shows the following results based on the gender ladder: 75% of the courseliterature in teacher education lacked a gender equality perspective and 90% of theliterature lacked a gender perspective. One of the teaching aids have a better scorein the gender ladder, which means that the teaching aid has a better genderconsciousand a better gender equality. Teaching aids that have a higher score inthe gender ladder also fits better with the requirement of lgr11. The survey resultsshows that one teaching aid is more related and gender-conscious than the other.The teaching aid that has a lower score in the gender ladder has a habit ofmaintaining gender-strengthening myths where the man is active, and the womanis more passive. This situation forces the teacher to supplement the teaching aidswith a gender perspective on their own.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur judendomen gestaltas i den svenska skolan genom tre olika läromedel. Av egna erfarenheter är läroböcker oftast inte uppdaterade, vilket är problematiskt. Uppfattningar om religioner är något som hela tiden förändras. Religioner som kan ha varit främmande för 25 år sedan anses idag vara vanligt. Intryck om religioner speglar det som sedan författarna väljer att ha med i sina böcker. Vi kommer därför att göra är en läromedelsanalys av tre böcker som skolor använt sig av eller använder sig fortfarande av. Undersökningar på hur lärare förhåller sig till att undervisa om judendom är något vi kommer att titta närmare på. Något som vi kommer att fokusera på när det gäller lärarens profession är om lärare gör speciella åtgärder när de undervisar om judendom. De speciella åtgärderna kan vara lektionsupplägg eller användning av läroböcker.Vi kommer att använda oss av två teorier. Den ena är typologi där vi genom olika framställningsformer tittar närmare på läromedlen, för att förklara hur judendomen gestaltas. Vi kommer även att använda oss av en teori som innefattar bildanalys för att se om bilder stödjer texters beskrivningar och hur gestaltningen av religionen ser ut. Genom dessa två teorier anser vi få en klar bild av hur judendomen gestaltas i svenska läromedel. För att få en helhetsbild av hur judendom gestaltas i läromedel så har vi valt att använda oss av läroböcker som används eller har använts i skolan. Vi vill även få ett tidsperspektiv genom att undersöka läromedel äldre än 2011 eftersom Lgr 11 kom ut 2011. Vi kommer även att använda oss av böcker skrivna efter Lgr 11. För att kunna besvara på våra frågeställningar så har vi valt att använda oss av skolböcker, intervjuer, teorier och annan litteratur som forskat inom detta ämne. Resultatet som vi tagit del av är uppdelade utifrån våra frågeställningar. En del av resultaten hjälper oss att ta reda på hur judendomen gestaltas och en annan del hjälper oss att förstå hur man analyserar läromedel. När vi analyserar läromedel gör vi det utifrån de valda teorierna. Undersökningen visar att innehållet i ett läromedel skiljer sig ifrån varandra beroende på böckerna. Även hur gamla böcker speglar innehållet i läromedlen.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del. På så sätt ville jag ta reda på vad elever tänker egentligen när de ser bilderna. Under arbetets gång har inte bara elever hjälpt mig med undersökningen utan även personal på partnerskolan. Med dessa ord vill jag börja med att tacka alla elever som ställde upp på de enskilda intervjuerna och under pilotstudien. Jag vill även tacka all personal på skolan som har hjälpt mig att kunna genomföra detta examinationsarbete. Jag vill även säga tack till mina kära klasskamrater och handledare som har läst och gett mig feedback på de utkast jag har skickat till dem under arbetets gång. Ett stort tack även till min sambo som har stått ut med mig samt kört mig till och från min partnerskola under detta examinationsarbete. Vill avsluta med att säga att jag med stora förväntningar och glädje ser fram emot att bli grundskolelärare och får chansen att undervisa. Tack vare de elever som har ställt upp och hjälpt mig med denna undersökning så har min lärarvilja expanderat till en mycket högre nivå än tidigare.TACK

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av kvinnor är konstruerad i två nyproducerade stadie-läroböcker i religionskunskap för årskurs 7-9. Syftet är även att undersöka vilka värderingar och normer som kommer till uttryck genom de texter och bilder som finns i läroböckerna samt hur dessa värderingar och normer ser ut i förhållande till Lgr 11. Den teoretiska delen utgörs av Jeanette Sky och Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelsson. Tidigare forskning har visat att det manliga perspektivet dominerar och att det saknas fokus på kvinnans roll i religionen. Uppsatsen använder genustrappan som analysredskap och texterna i läromedlen har kategoriserats in i olika nivåer utifrån en modifierad genustrappa. Undersökningen visar att den ena läroboken är mer genusmedveten än den andra, dock varierar genusmedvetenheten såväl mellan läroböckerna som mellan beskrivningarna av religionerna. Den rådande framställningen av kvinnan är att hon oftast marginaliseras och osynliggörs i läroböckerna, däremot är det uppseendeväckande att de mest genus- och jämställhetsmedvetna texterna var de som behandlade islam. Dessutom visar undersökningen på att det råder ett tydligt glapp mellan läroböckerna och skolans uppdrag i form av Lgr11.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på. / Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på.