The purpose of this essay was to make a text analysis from a gender perspectiveand a comparison between two new religious teaching materials from grade 7-9.The aim was to gain a better understanding of how gender-conscious the teachingmaterials are and whether there are differences and similarities in therepresentation of the sexes. If the teaching materials contains differences andsimilarities, it may be interesting to understand why women may be visible orabsent through a structural perspective. Finally, the results of the text analysiswould be linked and compared to lgr11's guidelines. The essay has theories fromauthors like Edwertz and Lundström, Ågren and Florén and Jeanette Sky. Previousresearch shows the following results based on the gender ladder: 75% of the courseliterature in teacher education lacked a gender equality perspective and 90% of theliterature lacked a gender perspective. One of the teaching aids have a better scorein the gender ladder, which means that the teaching aid has a better genderconsciousand a better gender equality. Teaching aids that have a higher score inthe gender ladder also fits better with the requirement of lgr11. The survey resultsshows that one teaching aid is more related and gender-conscious than the other.The teaching aid that has a lower score in the gender ladder has a habit ofmaintaining gender-strengthening myths where the man is active, and the womanis more passive. This situation forces the teacher to supplement the teaching aidswith a gender perspective on their own.

Denna studie undersöker tre yrkesroller där en studie- och yrkesvägledares kompetens kan appliceras. Dessa yrkesroller är studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och rekryterare på ett rekryteringsföretag. Studien ämnar undersöka hur förhållningssättet gentemot individen i mötet visar sig i praktiken för de valda yrkesrollerna. Frågeställningarna i studien berör förhållningssätten inom de valda yrkesrollerna och huruvida likheter och skillnader ter sig till mötet. Syftet med denna studie är att undersöka detta och ställa yrkesrollernas förhållningssätt i jämförande perspektiv mot varandra. Den teoretiska ansats som valts för att kunna analysera studiens resultat är aktörs- och strukturperspektivet. Inom dessa två perspektiv används sedan två teorier för att tydliggöra och särskilja grundantagandena i perspektiven. Matchningsteorin appliceras för att kunna påvisa ett strukturperspektiv medan teorin kring samtalsmetod används för att påvisa ett aktörsperspektiv. En kvalitativ metod har valts för att samla in empiriskt material och för att uppnå syftet och kunna besvara studiens frågeställningar har två studie- och yrkesvägledare, två arbetsförmedlare och två rekryterare intervjuats. Resultatet i studien visar på att de olika förhållningssätten i mötet med individen kan präglas av både aktörs- och strukturperspektiv i praktiken, dock i olika omfattningar. Resultatet visar även att de olika yrkesrollernas arbetsbeskrivningar utifrån teori skiljer sig till viss del från praktiken.

I dagens Sverige är det hälften av alla ungdomar mellan 9–18 år som spelar datorspel och det är som störst mellan åldrarna 9–12 då 79% uppger att de spelat datorspel. Nya studier har visat att datorspel är ett effektivt sätt att lära sig på men det saknas en bredare och djupare forskning om hur datorspel kan anpassas till undervisning inom historieämnet. Därför är syftet med arbetet att se om datorspel kan komplettera en bit av historieundervisningen. I arbetet har en analys i form av en text- och dokumentstudie genomförts utifrån vilka historiska förklaringsmodeller, alltså vilka perspektiv och historiesyner de två läromedel och två datorspel har. Analysen har gjorts av de kapitel som handlar om 1700-talet. Resultatet visar att läromedlen kopplar perspektiv och historiesyner till olika kapitel och har generella draga av vissa förklaringsmodeller som även visas i datorspelen. Datorspelen kan även komplettera med andra perspektiv och historiesyner än vad som representeras i läromedlen.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie genomförd med fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer för att undersöka hur högstadieelever formulerar feedback på det pedagogiska ledarskapet i undervisning. Studiens utgångspunkt är socialkonstruktionistisk och undersöker elever och lärares konstruerande av det pedagogiska ledarskapet och feedback, med fokus på dialogen, utifrån ett aktör-och strukturperspektiv. Studien har en delvis kritisk analys då den beaktar maktperspektivet i skolkontexten. Syftet med studien är att synliggöra högstadieelevers formulering av feedback på det pedagogiska ledarskapet, samt hur i anspråkstagande av elever kan utgöra incitament för subjektifiering i skolkontexten. Resultatet av studien visar att högstadieelever på de undersökta skolorna både reflekterar över det pedagogiska ledarskapet och formulerar feedback i syfte att medverka i utveckling av detsamma. En slutsats som studien kommer fram till är att möjligheten för elever att medverka i det pedagogiska ledarskapet till stor del är beroende av lärares och övrig skollednings strategier och attityd gentemot elevers uttryck för feedback. / The essay is based on a qualitative study conducted with focus group interviews and classroom observations to examine how junior high school students formulate feedback on pedagogical leadership in teaching. The study is based on social constructionist principles and examines the construction of pedagogical leadership and feedback by students and teachers, with a focus on dialogue, from an actor-structure perspective. The study has a partially critical analysis as it considers the power perspective in the school context. The purpose of the study is to make visible junior high school students formulation of feedback on pedagogical leadership, as well as how students involvement can serve as an incentive for subjectification in the school context. The results of the study show that junior high school students in the surveyed schools both reflect on pedagogical leadership and formulate feedback with the aim of contributing to its development. One conclusion the study arrives at is that the possibility for students to participate in pedagogical leadership is largely dependent on teachers and other school leaders strategies and attitudes towards students expression of feedback. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>