<img src="Sammanfattning%20Syftet%20med%20denna%20studie%20har%20varit%20att%20undersöka%20vilken%20syn%20på%20ledarskap%20som%20finns%20bland%20verksamma%20förskollärare.%20Särskilt%20fokus%20har%20legat%20på%20vad%20förskollärarna%20anser%20vara%20viktiga%20egenskaper%20för%20ett%20ledarskap%20i%20förskolan%20och%20hur%20förskollärarens%20ledarskap%20kan%20vara%20ett%20redskap%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20barnen.%20Den%20metod%20som%20används%20i%20denna%20undersökning%20är%20intervjuer,%20sex%20förskollärare%20från%20tre%20olika%20förskolor%20har%20deltagit%20i%20studien.%20Det%20resultat%20som%20framkommit%20genomgående%20och%20som%20lyfts%20fram%20på%20något%20sätt%20av%20alla%20förskollärare%20i%20undersökningen,%20är%20följande%20egenskaper;%20lyhördhet,%20att%20kunna%20se%20alla%20barnens%20individuella%20behov%20och%20att%20vara%20tydlig%20som%20ledare.%20Dessa%20tre%20egenskaper%20anses%20av%20de%20intervjuade%20vara%20viktiga%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20och%20fungera%20som%20ledare%20bland%20barnen.%20Då%20denna%20studie%20inte%20gör%20anspråk%20på%20att%20visa%20upp%20ett%20uttömmande%20spektrum%20av%20förskollärares%20syn%20på%20ledarskap%20är%20det%20svårt%20att%20göra%20några%20trovärdiga%20uttalanden%20kring%20ämnet%20i%20allmänhet.%20Min%20tanke%20är%20dock%20att%20dessa%20tre%20ovanstående%20resultat,%20möjligen%20skulle%20vara%20framträdande%20även%20i%20en%20större%20studie,%20då%20de%20så%20genomgående%20varit%20synliga%20i%20denna%20lilla%20undersökning.%20%20" />

Syftet med den här studien har varit att belysa och analysera de diskursiva konstruktionerna av begreppet pedagogiskt ledarskap i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin förskola. De frågor som jag har svarat på är vilka diskurser kring pedagogiskt ledarskap kan identifieras i förskolechefers deklarationer i bidragen och hur begreppet pedagogiskt ledarskap konstrueras i dessa bidrag. Metoden jag har använt för att genomföra studien har varit diskursanalys. Studieobjekt har varit de fyra sista tävlingsbidragen som har vunnit kvalitetsutmärkelsepriset. I dessa bidrag har jag fokuserat på de frågorna som förskolecheferna har svarat på i rubriken chef- och ledarskap. I min diskursanalys har jag använt mig av diskursteorin som analysverktyg. Utifrån de redskap som diskursteorin innehåller har jag utvecklat de analytiska begreppen som konstrueras och konstruerar de diskurser som formar begreppet pedagogiskt ledarskap. Studiens resultat har visat att det går att urskilja två dominerande diskurser i relation till pedagogiskt ledarskap, New Public Management och Reggio Emilias approach. Dessa två diskurser formar i sin tur sättet hur ledarskapet framställs i bidragen. Studiens slutsats visar att det pågår en kamp mellan de dominerande diskurserna. I den kampen är New public management den diskursen som på ett kontingent sätt har en hegemoni i de analyserade bidragen.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat. Rektorerna upplever således att de har mindre tid till att vara ute i den pedagogiska verksamheten. Huvudmännen å sin sida är inte av samma uppfattning att det skett en ökning av de administrativa uppgifterna. Resultatet visar vidare att huvudmännen har höga förväntningar på rektorerna där de dels ska verka för resultat-och måluppfyllelse för elverena och samtidigt utöva ett öppet ledarskap gentemot sin personal. Studien visar även att alla informanter är överens om att det är huvudmännens ansvar att se till att rektorerna får de förutsättningar som krävs för att kunna fungera fullt ut som pedagogisk ledare. Något annat som framkommer är att det finns en viss diskrepans mellan förutsättningarna som huvudmännen upplever att de ger till rektorerna och vad rektorerna upplever att de får från huvudmännen.

No description available.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet. Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning. Frågor ställdes huruvida de har haft några viktiga förebilder. Lärarna fick även frågor om respektive lärarutbildning som de gått, och om de har präglats av den. De fick vidare svara på vad personlighet var för dem och hur den avspeglas i lärarrollen. Slutligen ställdes frågor om hur de ser på sin lärarroll idag och hur de har kommit fram till den lärarroll de har idag. Resultatet visar på vilket sätt utbildning påverkar lärarollen och hur personligheten spelar in. Lärarollen bildas gemensamt både av yttre faktorer såsom utbildning och inre processer såsom erfarenheter och reflektion. Personlighet är stommen där erfarenhet och praktik adderas och integreras på ett hållbart sätt. Det är emellertid svårt att åtskilja vad som är mest betydelsefullt för den enskilda individens lärarroll, personligheten eller utbildning. Utbildning är en av faktorerna som är grunden för att bygga vidare på i lärarollen, men enligt respondenterna kommer de verkliga lärdomarna i arbetet som lärare. Slutsatsen är att både utbildning och personlighet leder framåt och ger tillsammans med erfarenhet en insikt om hur lärare bildar en bärbar lärarroll.

Syftet med studien var att belysa begreppet pedagogiskt ledarskap utifrån rektorers och lärares beskrivningar samt att bidra med kunskap om vilka stödstrukturer som används i utövandet av pedagogiskt ledarskap. I studien har lärandeteorier utifrån Vygotskijs (1999) teori om den proximala utvecklingszonen (ZPD) och Bruners begrepp Scaffolding (stödstrukturer) sammanförts med beskrivningar av hur pedagogiskt ledarskap utövas. Intervjuer genomfördes med rektorer och lärare på tre olika skolor om pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt med hjälp av diskursanalys har resultaten analyserats. Resultaten visade att rektorer och lärare beskriver pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer olika. Rektorer delegerar det som i studien definieras som direkt pedagogiskt ledarskap till olika personalkategorier som förstelärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och arbetslagsledare medan det som i studien definieras som indirekt pedagogiskt ledarskap i högre utsträckning utövas av rektorerna. De intervjuade lärarna efterfrågar rektorer som kombinerar ett direkt och indirekt pedagogiskt ledarskap. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat visar att stödstrukturer är ett fruktbart begrepp som kan användas för att beskriva hur rektor kan organisera verksamheten tillsammans med lärare samt vilket stöd rektorer och lärare får i denna.

Detta är en studie där elva förskollärare på fyra olika förskolor beskriver hur  deser på sin ledarroll i förskolan. Studiens syfte har varit att belysa förskollärarnas syn på ledarskap och hur de gör för att skapa bra relationer till sin omgivning samt hur de utvecklar sitt ledarskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in material. Resultatet visade att förskollärarna belyste att kunskap om ledarskap är viktigt för att vara en bra ledare och att ledaren kan anpassa sin ledarroll utifrån olika situationer. Av informanternas utsagor framgår att en fungerande relation med kollegor och barn är beroende av ledarens förmåga att vara tydlig, öppen och ha ett lämpligt förhållningssätt. Resultatet visade även att förskollärarna utvecklar sitt ledarskap genom fortbildningar, självkritik och reflektion. Slutsatsen av denna studie visar att ledarens egenskaper och förhållningssätt bidrar till bättre kvalitet i förskolan samt till att samarbetet med både barn och kollegor stärks.

Syftet med denna studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka hur juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning tillsammans med uppföljning och utvärdering påverkar och påverkas av förskolechefens pedagogiska ledarskap i förskolan. Fokus har varit kvalitetsbegreppet, systematiskt kvalitetsarbete och dess eventuella påverkan på förskolans praktik och förskolechefens möjligheter att genomföra sitt pedagogiska ledarskap. De metoder som använts är dokument och litteraturstudier, intervju med några få öppna frågor samt en ytlig form av diskursanalys av enkätsvar från en tidigare av annan forskare genomförd studie. Som analysverktyg har även olika begrepp ur Michel Foucaults maktanalytik använts. Studieobjektet i studien har varit pedagogiskt ledarskap i och styrning av förskolans kvalitetsutvecklande praktik, som del i ett större sammanhang. Kunskapsobjektet var de diskurser om makt (olika former av styrning) och ledarskap och eventuella konflikter mellan dessa perspektiv som finns i förskolechefens praktik. Studiens resultat visade att styrsystemets fyra delsystem alla existerar som parallella dominerande diskurser i Förskolechefens operativa praktik, vilket påverkar dennes möjlighet att fatta beslut och genomföra handlingar. Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att metodvalet för systematiskt kvalitetsarbete har inverkan på Förskolechefens pedagogiska ledarskap och även indirekt på förskolans praktik.

Vi undersöker hur verksam pedagogisk personal ser på den pedagogiska ledarrollen och knyter sitt förhållningssätt och roll i verksamheten till denna. Studien undersöker hur det goda pedagogiska ledarskapet kan påverka barns delaktighet och inflytande genom intervjuer med verksam pedagogisk personal. Vilken kunskap och vilka erfarenheter har respondenterna som vi har intervjuat av pedagogiska ledarskapet? Hur kan det goda pedagogiska ledarskapet och barns delaktighet och inflytande garantera god kvalitet? Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att undersöka den verksamma personalens pedagogiska ledarskap i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar att det finns flera olika utmaningar i arbetet med detta. Vi upptäckte i vår studie att dessa utmaningar är en del av den verksamma pedagogiska personalens vardag i förskolan. Slutsatsen vi drar är att det behövs tydlig kommunikation och gemensam reflektion i ett arbetslag för att kunna skapa förståelse och kunskap i det pedagogiska ledarskapet och i arbetet med barns delaktighet och inflytande.

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.