Studien baseras på intervjuer av fyra nyanställda sjuksköterskor vid en vårdcentral. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av introduktion vid nyanställning, med särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenheter, samt för att se om det finns en koppling mellan introduktionen och viljan att arbeta kvar i verksamheten. Metoden som använts i studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med fenomenologisk och hermeneutisk utgångspunkt. I resultatet kan vi se den progressiva pedagogiken inom ramen för det pedagogiska problemet, att kommunikationen är viktig samt att det finns ett behov av särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenhet.

No description available.

Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka.I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning. I undersökningen betonar lärarna vikten av att skolledarna tar på sig rollen som pedagogiska ledare och att de formulerar en gemensam vision som bygger på en pedagogisk grundsyn. För att främja lärarnas känsla av sammanhang och delaktighet krävs närvarande och lyhörda skolledare som leder och deltar i ett levande pedagogiskt samtal

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ”ett särskilt ansvar”, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar. Den andra delen i studien är kvantitativ med påstående satser från den första delen av studien och vänder sig till en större grupp förskollärare spridda över flera stadsdelar. Verktyget för den kvantitativ delen i studien är webbenkäter och antalet förskollärare som deltog är 55 förskollärare av 102.RESULTAT:Resultatet visar sig att förskollärarens tolkningar av det särskilda ansvaret är mycket innehållsrikt. Förskollärarna beskriver sin roll utifrån många olika perspektiv vad det nya kravet kan komma att innebära för förskolläraren. Det kommer att innebära stora skillnader från förskola till förskola, från arbetslag till arbetslag och från förskollärare till förskollärare, hur det nya kravet kommer att gestaltas i den pedagogiska verksamheten. I studien trots skillnaderna har övervägande andelen av förskollärarna svarat att förändringarna kräver utökad planeringstid både, individuellt och i arbetslaget. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med den här explorativa kvalitativa fallstudien är att undersöka hur fem rektorer verk-samma i den svenska grundskolan beskriver hur de organiserar och genomför lärares kompe-tensutveckling samt även vilket stöd och kompetensutveckling rektorerna upplever att de själva får i detta arbete. Data har samlats in genom intervjuer och sedan sammanställts, bearbetats och tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att några av de nationella skolutvecklingsprogrammen samt förstelärarreformen har genomslagskraft på den lokala nivån. Samtidigt beskrivs att det bedrivs flera parallella lo-kalt initierade kompetensutvecklingsinsatser. Resultatet av studien synliggör en konflikt mellan det lokala utvecklingsarbetet och den styrning som statliga utvecklingsprogram med tillhörande ekonomiska resurser skapar. Rektorernas beskrivningar av hur lärarnas kompetensutveckling sker visar att denna i huvudsak saknar en tydlig systematik i fråga om hur behov kartläggs och insatserna organiseras, genomförs samt följs upp. Resultatet skapar frågor om vad det kan fin-nas för orsaker till att systematiskt genomförda kompetensutvecklingsinsatser inte verkar komma till stånd på skolsystemets lokala nivå och det pekar mot att det behövs fortsatta studier för att få svar på dessa frågor. Med ett undantag anger rektorerna att de själva inte får sina egna behov av kompetensutveckl-ing tillräckligt uppmärksammad i den lokala kontexten. Några slutsatser som kan dras av stu-dien är att det är centralt att få ta del av en systematiskt organiserad kompetensutveckling, oav-sett profession. Det framstår som viktigt att både lärares och rektorers kompetensutveckling prioriteras i större utsträckning än vad som sker idag samt att aktörerna i styrkedjan kommuni-cerar runt kompetensutvecklingens former.

Denna uppsats ämnar undersöka ledarskapet inom idrotten med fokus på ishockey och hur en arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Valet av detta ämne har sin bakgrund i våra egna upplevelser kring jämställdheten i samhället överlag och intresset för ledarskap och genus. Under processens gång utvecklades intresset för just idrott. Syftet är att belysa ledarskapet i ett kvinnligt och i ett manligt hockeylag med avseende på hur ledarna arbetar med pedagogik, genusmedvetenhet och jämställdhet. Frågeställningarna grundar sig i hur ledarna behandlar deltagare i idrottslag och om de arbetar på ett genusmedvetet sätt. Undersökningen är huvudsakligen kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och observationer. Även en enkätundersökning har genomförts för att få in en kvantitativ del. Av resultatet framkom att ingen av ledarna har någon pedagogisk utbildning, ändå finns ett pedagogiskt tänk och de vill ta fram de bästa i både gruppen och hos individen. Genusmedvetenheten hos ledarna skiljer sig åt och båda arbetar med jämställdhet utifrån olika perspektiv. Det vi har sett i undersökningen är att ledarna för respektive lag försöker att göra sitt bästa i arbetet med jämställdhet och genusmedvetenhet. Dock finns brister hos båda ledarna där de motsäger sig själva ibland. De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att jämställdhet och genus uppfattas på olika sätt och att olika strategier används för att arbeta med det. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Syftet med denna studie har varit att få kännedom om hur studiero i klassrummet är kopplat till elevers språkutveckling. Den språkliga utvecklingen är nödvändig för eleverna och för att den ständigt ska kunna utvecklas behövs en lugn och trygg klassrumsmiljö där undervisningen ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt. Studien har utgått ifrån frågeställningarna Vilka ledarskapskompetenser använder lärare för att främja studiero under lektionerna? och Hur reflekterar lärare kring sambandet mellan klassrumsmiljö och elevers språkutveckling? Studien har utförts med en kvalitativ ansats där lärare som varit verksamma på Umeå kommun, Botkyrka kommun, Haninge kommun samt Järfälla kommun berättat om sina tankar och tillvägagångssätt om ämnet. Syftet med att intervjua olika lärare från olika delar i landet har varit för att göra studien så nyanserad som möjligt där flera lärare från olika ställen delat med sig av sina reflektioner och tillvägagångsätt i sitt yrke. Resultatet indikerade att klassrumsmiljön är starkt kopplat till elevers språkutveckling och att det inte går att förbise detta. Ett lugnt och tryggt klassrumsklimat är nödvändigt för att eleverna ska kunna ständigt stimulera sitt språk på bästa möjliga sätt. Enligt samtliga respondenter var goda lärar- och elevrelationer avgörande för att skapa studiero och trivsel i klassrummet. Lärarna bör således ständigt sträva efter att skapa goda relationer till sina elever eftersom det ger goda förutsättningarna till att skapa ett trivsamt klimat där en ömsesidig respekt mellan alla parter blir befintlig. Sammanfattningsvis ansåg samtliga lärare att strävan för att skapa en god arbetsro kan vara komplex, men att det är ett aktivt ledarskap hos pedagogen som är nödvändig där goda och tillitsfulla relationer till eleverna är centralt. Pedagogerna delade synpunkten om att en trygg klassrumsmiljö stimulerar elevernas språkutveckling och därför är dessa delar nödvändiga för att läraren ska kunna bedriva en undervisning som ger förutsättningar för en god språkutveckling bland eleverna. / The purpose of this study has been to gain knowledge about how a good classroom environment is connected to pupils' language development. Language development is necessary for pupils and in order for it to be constantly developed, a good classroom environment is desirable. The study has been based on the questions What leadership skills do teachers use to promote a calm and good classroom environment? and How do teachers think about the connection between a good classroom environment and pupils’ language development? The study has been carried out with qualitative methods and five interviews were conducted with different teachers from the country where they have talked and discussed about their thoughts on the subject. The results showed that the teachers believed that the classroom environment is strongly linked to pupils' language development and that it is necessary for the teachers to create good relationships with their pupils in order to create a good classroom climate. Teachers should therefore constantly strive to create good relations with their pupils as it provides good conditions for creating a good learning climate. Overall, the teachers considered that the striving to create a good learning environment can be complex, but an active leadership of the teacher is necessary where good relationships with pupils are a central part. The teachers also considered that a good classroom environment bring better language development among pupils, therefore, a good classroom environment is necessary so the teacher can be able to conduct a teaching that provides the conditions for good language development.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat. I syfte att identifiera dominerande forskningstraditioner och trender inom området ”pedagogiskt ledarskap” har jag studerat framför allt svenska texter, men också internationella, om skolledning. Litteraturen har avgränsats till tidsperioden 1990-2011 samt svenska och anglosaxiska texter. Resultatet, som presenteras i en forskningsöversikt, visar att pedagogisk ledning kan utövas på flera nivåer och i olika organisationer. Det pedagogiska ledarskapet i skolan tecknar konturerna av den framgångsrike rektorn och rektorn som inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till varför rektor inte lever upp till förväntningarna om det pedagogiska ledarskapet kan ses utifrån fyra perspektiv; rektor har inte kunskaper och kompetens, rektor får tolka själv, rektor har inte kontroll samt rektor befinner sig i korstryck. Inom det beskrivna perspektivet att rektor får tolka själv ges exempel från de dimensioner av pedagogiskt ledarskap, som finns beskrivna i den genomgångna litteraturen.

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige.   Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek &amp; Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap. Vidare påvisades även kopplingar till att bristande socialt stöd, i form av svag eller utebliven feedback från chefer, kraftigt underminerade arbetsledarnas produktivitet och kvalitet i både ledarskapet och arbetet. Vi anser att det är av största vikt att eliminera onödiga stressorer i arbetsmiljön, samt att arbetsledarna får kontinuerlig feedback av cheferna, för att de ska kunna ges bästa möjliga förutsättningar för att prestera det optimala i både ledarskapet och det övriga arbetet.