Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion.

Vårt syfte med studien är att undersöka på vilka sätt åtta svensklärare på två olika högstadieskolor motiverar sina elever till skönlitterär läsning. Vi ville även ta reda på vilka inställningar de hade till läsning och motivation samt om de individualiserar för att motivera. Materialet insamlades genom åtta semistrukturerade intervjuer med svensklärare på två olika skolor i två kommuner. Resultatet visade att de flesta av lärarna hade en positiv inställning till motivationsarbetet men deras insatser och metoder skiljde sig åt. Vi kunde urskilja två grupper av lärare där den ena föredrog att låta eleverna läsa på fritiden och den andra i skolan. Urvalet av skönlitteratur grupperade också lärarna i två kategorier, där den ena valde verk åt eleverna och den andra lät eleverna ha inflytande över valet. En slutsats vi kunnat dra av detta är att undervisningen ser olika ut beroende på vilken lärare man möter som elev i skolan. Lärarna har olika tillvägagångssätt för att motivera elever till skönlitterär läsning samt prioriterar individualisering olika.

Individualisering är något som det tydligt står i skolans läroplan att vi alla pedagoger måste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med både specialpedagog, speciallärare och klasslärare undersökt deras syn på individualisering i grundskolan och hur de använder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har även kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan påverka undervisningen i skolan. De respondenter jag använt mig av var alla överens om att individualisering är något som är väldigt viktigt, oavsett om du arbetar i särskolan eller vanliga skolan. Detta på grund av flera olika anledningar. Bland annat så kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lära eftersom de kan bli tilldelade för svåra uppgifter, vilket skapar känslan av ett misslyckade. De kan även bli tilldelade för enkla uppgifter vilket gör att de blir uttråkade.  Respondenterna lyfte att individualisering är något vi alla måste arbeta med i skolan, enligt läroplanen. En svårighet som kom fram genom intervjuerna var bland annat att hinna med att hjälpa alla elever i klassen, att hitta individuella uppgifter till dem. Vad gäller integrering så var det inte lika självklart att man var för eller emot. Det som alla respondenter var rörande överens om var dock att man alltid ska göra det som eleven mår bäst av!

Syftet med den här studien är att se hur matematikundervisningen kan planeras och genomföras för att variera och individualisera undervisningen. Undervisningen som kommer att granskas är den dagliga verksamheten som bedrivs i klassrummen med elever i årskurserna 4-6. Studien fokuserar på delarna problemlösning och räknesätten inom matematiken och hur den individualiserade undervisningen uttrycks inom dessa utvalda delar.   Metoderna som använts för att genomföra studien är intervjuer och observationer. Dessa metoder är båda av kvalitativ art.   De resultat som studien visar är att även om lärare har en vilja att variera och individualisera sin undervisning är det i praktiken svårt att genomföra. Det beror bland annat på tidsbrist, i klassrummet finns många elever och som ensam lärare är det svårt att se varje elev och ge den tid och stöd som behövs. En lärare hinner inte fundera igenom vad elever egentligen behöver hjälp med och vad det är som hindrar dem från att komma vidare i sitt skolarbete. Istället för att ta sig tiden till att fundera på detta och hitta ett annat sätt att hjälpa och förklara blir det att läraren förklarar på samma sätt hela tiden.

<p>Abstrakt</p><p>Undersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring elevers</p><p>svårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, en</p><p>speciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspiration</p><p>av diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansats</p><p>av socialkonstruktionism.</p><p>Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av elevers</p><p>svårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visar</p><p>att svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommande</p><p>gällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn. Debatten om var ansvaret för</p><p>elevers svårigheter ligger förekommer frekvent i samhället vilket undersökningen bekräftar.</p><p>Resultatet visar att det förekommer i skolan att pedagoger lägger över ansvaret för</p><p>svårigheterna på elever vilket kan medföra att insatser utformas därefter. Ytterligare visar</p><p>undersökningen att det finns ett samband mellan elevens självförtroende och dess</p><p>studieresultat.</p><p>Nyckelord: Diskurser, framställning, individualisering och självförtroende</p>

<p>Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla. I och med att verkligheten som artikuleras i den inofficiella diskursen inte överensstämmer med den officiella diskuren är den officiella lögnen född. Lösningen till detta dilemma skulle förslagsvis kunna vara att nivågruppera. Detta anses dock vara omoraliskt, främst med tanke på den officiella diskursen och dess artikulering om demokratiska värderingar och jämlikhet.</p>

No description available.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla. I och med att verkligheten som artikuleras i den inofficiella diskursen inte överensstämmer med den officiella diskuren är den officiella lögnen född. Lösningen till detta dilemma skulle förslagsvis kunna vara att nivågruppera. Detta anses dock vara omoraliskt, främst med tanke på den officiella diskursen och dess artikulering om demokratiska värderingar och jämlikhet.

Abstrakt Undersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring elevers svårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, en speciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspiration av diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansats av socialkonstruktionism. Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av elevers svårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visar att svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommande gällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn. Debatten om var ansvaret för elevers svårigheter ligger förekommer frekvent i samhället vilket undersökningen bekräftar. Resultatet visar att det förekommer i skolan att pedagoger lägger över ansvaret för svårigheterna på elever vilket kan medföra att insatser utformas därefter. Ytterligare visar undersökningen att det finns ett samband mellan elevens självförtroende och dess studieresultat. Nyckelord: Diskurser, framställning, individualisering och självförtroende

No description available.