Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vår undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet och även gjort 10 intervjuer med utbildade lärare i grundskolans tidigare år 1-3. En slutsats vi kan dra utifrån vår studie är att fenomenet eget arbete är tvetydigt och att betydelsen varierar beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. Något som blev tydlig i vårt resultat var också att målen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolämnet svenska. En annan slutsats som framkommit är att utvärderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lärare som intervjuats och att flera av dem inte utvärderar alls. Slutligen har vi kommit fram till att varierat arbetssätt där både enskilt arbete och gemensam undervisning är det som tilltalar de flesta av våra informanter.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla läroplanens krav på en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssätt som ger en djupdykning i pedagogers föreställningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den främsta metoden pedagogerna använde sig av var hastighetsindividualisering med enskild räkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtänkt samt att hon är väl införstådd med begreppet individualisering. Dessutom har hon ett engagemang för ämnet som smittar av sig på eleverna. Vår slutsats är att pedagogernas arbetssätt för individualisering inom matematiken skiljer sig åt beroende på tolkning av begreppet och inställning till matematiken. Dessutom verkar pedagogernas kunskaper inom matematiken vara avgörande för hur de väljer att arbeta.

Vårt examensarbete handlar om åldersblandade klasser. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur pedagoger i åldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser är positivt respektive negativt med att åldersblanda eleverna och hur de ser på sin lärarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i två skolor i Mellansverige, som båda har två stycken F-1-2 klasser, för att ta reda på deras inställning till åldersblandade klasser. Litteraturen säger att det är vanligare att individualisera undervisningen i de åldersblandade klasserna och att lärarna som arbetar där förändrar sin lärarroll, till att bli mer handledare än en lärare som bara står och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det är många fördelar och nackdelar med att åldersblanda elever, beroende på hur man väljer att se på situationen. Vår undersökning visar att det inte är vanligare att individualisera undervisningen i åldersblandade klasser och att pedagogerna inte förändrar sin lärarroll, bara för att de arbetar i en åldersblandad klass. De flesta pedagoger i vår undersökning menar att spridningen på elevernas kunskaper är alldeles för stor, och därmed svår att hantera.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan både ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de använder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mål är att göra en jämförelse mellan detta och hur högpresterande elever själva, i årskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att få reda på detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkätundersökning med högpresterande elever. Utifrån rådande forskning har vi sökt information om inlärningsstilar, intelligens, individualisering och resursfördelning. Vi har dragit följande slutsatser; att vissa resultat pekar i motsatt riktning mot vad tidigare forskning och tidigare undersökningar kommit fram till. Tidigare forskningen menar att resurserna fördelas ojämnt och att de högpresterande eleverna inte får alls samma mängd som sina klasskamrater. De pedagoger vi intervjuat menar däremot att eleverna visst får sin resursdel men i en annan form, nämligen i förberedelserna till undervisningen då dessa elever i regel är mer självgående och klarar av större och mer långsiktiga mål. Vidare pekar vår undersökning på att det finns en tillräckligt hög procent av elever för att enligt oss ses som oroväckande hög, som upplever sig orättvist behandlade i skolan. Avslutningsvis så ställer vi oss efter denna undersökning frågande till hur pedagoger egentligen ser på ett individualiserat arbetssätt för en högpresterande elev.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter.

Ett faktum är att miljö- och energimässigt står världen i obalans vilket negativt kan påverka våra nya generationer, därför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjälpa till att lösa det. Trots att särbegåvade elever utgör en viktig potential i vårt framtida samhälle, känns det att dessa elever inte får den stöd de behöver och har rätt till. Syftet med detta examensarbete är att utifrån styrdokument och forskning få en bild om hur uppfattas särbegåvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan. Arbetet grundas på en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie där tre personer i en skola intervjuades.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren förhåller sig till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar angående hur lärarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebär och hur man uppnår individualisering inom ämnet matematik samt vilka faktorer som påverkar individualiseringen. Vår studie baseras på intervjuer av lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades utifrån antagna teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar på att individualisering är ett mångskiftande begrepp som kan definieras på olika sätt, och har generaliserats till att gälla mötet med elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen. Av resultatet har det framkommit en variation mellan hur lärarna genomför individualisering i undervisningen, genom nivågrupperingar, laborativt arbetsätt, utematematik, olika läxor, uppgifter och matematikböcker och genom gruppkonstellationer, utifrån den nivå eleverna befinner sig på. Många är de ramfaktorer som påverkar den individualiserade undervisningen, både som möjligheter och hinder, av vilka några anses som påverkningsbara av lärarna. En slutsats är, att tidstillgången är en av de faktorer som främst påverkar möjligheterna till individualisering.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras. I intervjuerna har fyra lärare, som arbetar med läs- och skrivinlärning, fått beskriva hur de gör för att individualisera sin undervisning. Slutsatsen av litteraturstudien och intervjuerna visar att det inte finns något enkelt svar när man diskuterar individanpassning. Det viktigasrte är att lära känna eleverna ingående, vara flexibel och variera sin undervisning för att hitta lämpliga inlärningsvägar för varje enskild elev.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras. I intervjuerna har fyra lärare, som arbetar med läs- och skrivinlärning, fått beskriva hur de gör för att individualisera sin undervisning. </p><p>Slutsatsen av litteraturstudien och intervjuerna visar att det inte finns något enkelt svar när man diskuterar individanpassning. Det viktigasrte är att lära känna eleverna ingående, vara flexibel och variera sin undervisning för att hitta lämpliga inlärningsvägar för varje enskild elev.</p>