No description available.

Ett faktum är att miljö- och energimässigt står världen i obalans vilket negativt kan påverka våra nya generationer, därför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjälpa till att lösa det. Trots att särbegåvade elever utgör en viktig potential i vårt framtida samhälle, känns det att dessa elever inte får den stöd de behöver och har rätt till. Syftet med detta examensarbete är att utifrån styrdokument och forskning få en bild om hur uppfattas särbegåvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan. Arbetet grundas på en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie där tre personer i en skola intervjuades.

Matematiskt särbegåvade elever definieras som de individer som har en djupare förståelse för matematikämnet än normalt. De anpassningar dessa elever behöver skiljer sig från hur elever med svårigheter inom ämnet stöttas. Att modifiera undervisningen till en högre abstraktionsnivå är inte enkelt. Att dessutom upptäcka vilka individer i klassen som är i behov av sådan anpassning är inte heller självklart. Syftet med denna studie är således att belysa vad didaktisk forskning säger om hur matematiskt särbegåvade elever kan identifieras och genom anpassningar utmanas. Metoden för analysen är en genomförd litteraturstudie där både svensk och internationell forskning analyserats. Materialet har granskats genom närläsning och komparativ analys.   Det analyserade materialet pekar på att en matematiskt särbegåvad elev är nyfiken, effektiv, snabbtänkt och har hög logisk resonemangsförmåga. Dock är dessa elever individer vilket gör att identifiering inte enbart kan ske genom beteendedrag utan behöver kompletteras med tester. Hur matematiskt särbegåvade elever ska utmanas för att nå sin fulla potential råder det delade meningar om. Analysen av den valda forskningen pekar dock på att dessa elever, oavsett anpassningar, mår bra av att vara inkluderade i klassgemenskapen och inte särbehandlas i för stor utsträckning. Studien påvisar också att Sverige behöver mer forskning på området då flera andra länder ligger före i arbetet med hur skolan ska anpassa verksamheten för matematiskt särbegåvade elever.

Studiens syfte är att få ta del av pedagogernas syn på hur de ser på sin förmåga att identifiera särbegåvade elever och matematiskt särbegåvade elever. Om de tycker att de har goda förutsättningar för att kunna identifiera dessa elever eller om de upplever något hinder i sin förmåga att identifiera dem. Jag har valt att använda mig utav en enkätstudie för att få svar på mina frågor. Webbenkäten är skickad till 3 små kommuner och jag valde enkäter istället för intervjuer för att jag ville få en större spridning och fler olika sorters pedagoger som svarade. Studien visar att många av pedagogerna vet vad begreppet särbegåvad innebär men att de själva känner att de har för lite kunskap inom ämnet. / The purpose of the study is to get the educators view on how they look upon their ability of identifying gifted pupils. If they feel that they have potential to be able to identify these pupils, or if they experience any hinders in their ability to identify them. I have chosen to use a survey to be able to get answers to my questions. The survey is sent to three small municipalities and I chose surveys instead of interviews because I wanted to have a wider distribution and several different kinds of educators answering. The study shows that many of the educators know the meaning of the concept of giftedness, but that they feel that they have lack knowledge on the subject.

Elever med varierad matematisk förmåga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. För att ge alla möjlighet att utmanas hänvisas eleverna ofta till enskild räkning i läromedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat för att den ger litet utrymme för interaktion eleverna emellan. Den här studien redogör för hur elever i heterogena elevgrupper löser matematiska problem som är konstruerade för att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med särskild matematisk förmåga. Fokus ligger på elevernas användning av olika representationsformer samt sociala och sociomatematiska normer i klassrummet. Studien bygger på lektionsobservationer, skriftliga elevlösningar och intervjuer med elever från årskurs fem som löser rika problem med växande mönster. Resultaten visar att alla elever mötte matematisk utmaning i uppgifterna, delvis utifrån den tolkning de gjorde av problemen. Elever som visade god problemlösningsförmåga sökte tidigt generella lösningar till problemen och mötte på så sätt en annan form av utmaning än övriga elever. Representationer med laborativt material samt ritade bilder bidrog till ökad interaktion mellan eleverna och alla elever deltog i matematiska samtal. I de gemensamma diskussionerna välkomnade läraren en variation av lösningar och uppmuntrade eleverna till att kritiskt granska och argumentera för olika lösningar, detta bidrog till att lektionerna gav eleverna goda förutsättningar att utveckla olika matematiska förmågor, förmågor som finns beskrivna i grundskolans läroplan. / Students with different degrees of mathematical ability are challenged by different types of problems. In an effort to give everyone an opportunity to be challenged, students are often instructed to solve problems individually in their textbooks, a teaching format that has been criticized because it leaves little room for student interaction. This study investigates how students in heterogeneous student groups solve mathematical problems that are constructed to challenge each student in the group, including students with exceptional mathematical abilities. An emphasis is placed on the students’ use of different representations and on social and sociomathematical norms in the classroom. The study relies on classroom observations, on written student solutions, and on interviews with fifth graders who have solved rich problems of large complexity. The results show that all students found the exercises challenging, partly thanks to their own interpretation of the problems - students who exhibited a strong ability to solve problems looked for general solutions early on, and hence faced a different type of challenge than other students. Activities involving manipulatives as well as illustrative figures contributed to the interaction between students, and all students participated in mathematical discussions. During classroom discussions, the teacher welcomed different viewpoints and encouraged students to analyze and argue for different types of solutions. This provided an opportunity for students to develop different mathematical skills as outlined in the curriculum for the compulsory school.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp särbegåvade personer upplever att de blivit bemötta under sin skolgång och vilket stöd de anser sig ha fått. För att få ännu ett perspektiv har vi underssökt en grupp specialpedagogers erfrenheter av särbegåvade elever.Frågeställningar: Hur upplever för detta elever att skolan har bemött deras särbegåvning? Anser specialpedagogerna att skolan har tillräckliga kunskaper om särbegåvning? Hur kan skolan bli bättre på det här området? Metod och teori: För att ta reda på detta har vi använt oss av metoden med  kvalitativa intervjuer och vi har analyserat dessa genom att använda oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori.Resultat och analys: De resultat vi fått fram visar på att intervjupersonerna upplevt brister i bemötandet inom skolan att nå dessa elever. Många i skolans värld är inte medvetna om vad särbegåvning innebär och de risker som medföljer om inte dessa elever tas om hand på rätt sätt och får det stöd och de utmaningar som de behöver för att må bra. Detta kan resultera i ett mycket dåligt psykiskt mående och skolgången blir lidande.

Studien syftar till att undersöka vilka metoder fem verksamma lärare i Uppsala kommun använder för att tillmötesgå högpresterande och särbegåvade elevers behov i klassrummet, vilka svårigheter lärarna finner med nivåanpassningar samt vilket stöd de skulle önska för att kunna bemöta starka elever bättre. Intresset att undersöka understimulerade elevers situation i skolan kommer från personliga upplevelser och erfarenheter av att dessa elever hamnar i skymundan i klassrumsmiljön medan mycket resurser läggs på inlärningssvaga elever. En översikt av publicerad forskning visar på riskerna med att inte uppmärksamma särbegåvade elever på rätt sätt och ger förslag på hur särbegåvade elever kan stöttas.   Studiens material samlades in genom observationer och intervjuer med fem lärare i Uppsala kommun. Datan analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med särskild utgångspunkt från teorin om den proximala utvecklingszonen.   Resultatet visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte känner att de har några nämnvärda svårigheter att bemöta de högpresterande eleverna i undervisningen. Lärarna finner det snarare problematiskt att finna tid att ta fram rätt material samt att hitta källor där konkret material finns. Lärarna är medvetna om vad eleverna behöver och hur de ska kunna tillmötesgå dem. Den mest frekvent nämnda metoden är fördjupningsuppgifter vilka ämnar att bredda elevernas kunskaper i det aktuella ämnet. En annan vanlig metod är öppna uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla och motivera sina lösningar efter egen förmåga.

Denna litteraturstudie inriktar sig på hur särbegåvade elevers behov kan uppfyllas i matematikundervisning med hjälp av digitala verktyg. Fokus kommer att ligga på om det finns vetenskapligt stöd för användandet av olika digitala verktyg vid undervisningen av särbegåvade elever i grundskolan. Genom att undersöka digitala verktygs potentiella inverkan på undervisningen ska detta möjliggöra för lärare att anpassa undervisningen i ett klassrum, där även särbegåvade får utlopp för sina behov. Studien kommer därför ha tre fokus att behandla vilka är: Utmärkande drag hos särbegåvade elever i matematik och deras behov; teori kopplat till tidigare forskning rörande undervisning av särbegåvade och avslutningsvis de digitala verktygens funktioner kopplat till särbegåvade elever. I studien har 17 vetenskapliga artiklar och rapporter valts ut för analys, där de delats upp som antingen kopplade till digitala verktyg eller särbegåvade elevers karaktäristik. Efter att ha gjort denna uppdelning har en sammankoppling av de olika publikationerna kunnat göras genom en metaanalys, för att visa på om de olika verktygen har potential att tillgodose särbegåvade elevers behov av en anpassad undervisning. Resultatet visar på att många olika digital verktyg innehar denna potential att nå ut till särbegåvade elever om de implementeras på ett korrekt vis. Görs inte detta finns alltid en risk att verktygen annars bara slängs in i undervisningssituationer utan att de byggs på en didaktisk grund, vilket kan leda till både bristande motivation och ett slöseri av resurser.

Skolans och lärarens uppgift är att möta varje elev utifrån elevens individuella förutsättningar och kunskapsnivå. Det är dock ont om specialpedagogisk forskning som visar hur man arbetar ämnesdidaktiskt i naturvetenskapliga ämnen för att differentiera undervisningen på ett fungerande sätt inom de ramar en lärare har. Särskilt begåvade elever, som inte är högpresterande, glöms ofta bort i klassrummet. Skolverket har utarbetat stödmaterial som kan användas för att utforma en organisation som identifierar och bemöter särskilt begåvade elever bättre, men det ämnesdidaktiska materialet är begränsat till språk och matematik. Genom internetbaserad intervju undersöktes därför naturlärares perspektiv på individanpassning. Resultatet indikerar att lärare individanpassar sin undervisning för att passa så många som möjligt, men även att få har det bredare perspektivet som fångar alla elever. Bara en av fjorton nämner de elever som har den kognitiva förmågan för att lätt klara det högsta betyget men som inte presterar.

Vi ville lyfta fram ämnet eftersom vi i samtal med lärare och specialpedagoger vi träffar på, upplever att deras kunskap är begränsad kring specialpedagogens arbete mot de särbegåvade eleverna. I specialpedagogens och skolans uppdrag står att vi ska ge alla elever en utvecklande skoltid. Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur några specialpedagoger ser på sitt arbete kring identifiering av särbegåvning och att utmana de särbegåvade eleverna i grundskolan F-6. Vi valde att göra åtta stycken kvalitativa forskningsintervjuer för att göra studiens syfte mätbart. Studien visar att specialpedagogerna har ganska likvärdiga definitioner av begreppet särbegåvning men deras erfarenheter och kompetens skiljer sig väldigt mycket åt. Samtidigt anser de att alla elever har rätt till lika mycket stöd, stimulans och utmaningar för att växa och utvecklas efter sina förmågor. I studien framkom det att acceleration, berikning och coaching är väldigt viktig delar när man som specialpedagog arbetar med särbegåvade elever men att detta kan ske på olika sätt. Det framkom även att specialpedagogerna överlag anser att det är viktigt att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. På så sätt kan eleven tillsammans med specialpedagogen hitta rätt verktyg som ger kunskaper som de behöver för att uppnå kunskapskraven i skolan. Utifrån studiens resultat vill vi komplettera bokstaven D, delaktighet, till det pedagogiska ABC, ABC+D.