No description available.

Studien syftar till att undersöka vilka metoder fem verksamma lärare i Uppsala kommun använder för att tillmötesgå högpresterande och särbegåvade elevers behov i klassrummet, vilka svårigheter lärarna finner med nivåanpassningar samt vilket stöd de skulle önska för att kunna bemöta starka elever bättre. Intresset att undersöka understimulerade elevers situation i skolan kommer från personliga upplevelser och erfarenheter av att dessa elever hamnar i skymundan i klassrumsmiljön medan mycket resurser läggs på inlärningssvaga elever. En översikt av publicerad forskning visar på riskerna med att inte uppmärksamma särbegåvade elever på rätt sätt och ger förslag på hur särbegåvade elever kan stöttas.   Studiens material samlades in genom observationer och intervjuer med fem lärare i Uppsala kommun. Datan analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med särskild utgångspunkt från teorin om den proximala utvecklingszonen.   Resultatet visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte känner att de har några nämnvärda svårigheter att bemöta de högpresterande eleverna i undervisningen. Lärarna finner det snarare problematiskt att finna tid att ta fram rätt material samt att hitta källor där konkret material finns. Lärarna är medvetna om vad eleverna behöver och hur de ska kunna tillmötesgå dem. Den mest frekvent nämnda metoden är fördjupningsuppgifter vilka ämnar att bredda elevernas kunskaper i det aktuella ämnet. En annan vanlig metod är öppna uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla och motivera sina lösningar efter egen förmåga.

Syftet med denna undersökning är att se om eleverna själva upplever att de får större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivåanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 på Klågerupskolan genom en enkätundersökning bland skolans årskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonåren själva tror att en nivåanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har också tydligt visat att en överväldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle våga mer på lektionerna om det var nivåanpassat. Min slutsats är att elever i tonåren själva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivåanpassning men att det är viktigt att de får arbeta nivåanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom ämnet idrott och hälsa. / The purpose of this investigation is to see if the pupils them self experience that they get higher motivation to development if the P.E lessons becomes level adjusted with new election of level in every single moment they work with. This investigation was made at Klågerupskolan with a survey among the 8 and 9 graders. The result of the investigation showed that pupils in their teens believed that level adjusted with new election of level in every single moment would lead to an increase of motivation. The investigation also showed that an a clear majority thought they would cope more, have more fun and would try more in the P.E lessons if the lessons became level adjusted. My conclusion is that pupils in their teen believe that they will get higher motivation to development if the P.E lessons became level adjusted but it is important that they get to work level adjusted but the groups have to change every time there is a new moment to work with in the lessons.

Idag börjar elitsatsningen i tidig ålder, även om forskningen visar på att tidig elitsatsning inteökar chansen att nå prispallen. Selektering är en del av idrotten i Sverige och selekteringengår längre ner i åldrarna. Fotbollsakademier är en växande företeelse i idag och akademiernabidrar till selektering lägre ner i åldrarna. Syftet med vår studie är att undersöka hur selekteringsprocessen fungerar till och inomsvenska fotbollsakademier. Genom semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat två anställdainom två olika akademier. Resultatet visar att akademierna använder sig av selektering för attutveckla spelare till representationslagen. Genom provspel i föreningarna får spelareerbjudande om en plats i akademin samtidigt som spelaren sen kan gå miste om den platsenom spelaren inte utvecklas och presterar tillräckligt mycket. Akademierna vi intervjuat arbetar med selektering. Detta på olika sätt och i olika utsträckningdär ena akademin inte selekterar bort spelare från föreningen medan den andra akademinselekterar bort spelare från föreningen. Akademierna arbetar långsiktigt med att individuelltutveckla akademispelarna till att nå sin fulla potential. En annan påverkan på hurakademierna arbetar med selektering är var geografiskt i Sverige föreningen är verksam samthur stor föreningen är. Den geografiska aspekten är viktig eftersom storleken av regionen somakademin befinner sig i påverkar antalet spelare akademin har att tillgå.

I dagens skola har alla elever rätt till en likvärdig utbildning oavsett tidigare erfarenhet, kunskapsnivå, förutsättningar och behov. Detta innebär en anpassning av ett läromedel så att eleven ges möjlighet att nå utbildningens mål (Skolverket 2019, s. 6). Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar läromedlet Robin ger en elev till en likvärdig läsutveckling. Studien utförs genom en textuell analys innehållande både en kvalitativ och kvantitativ metod för att urskilja progressionen inom respektive bok samt mellan dessa. Analysen sker bl.a. med hjälp av läsbarhetsverktyget LIX. Vidare utförs en semiotisk bildanalys för att undersöka vilken påverkan arbetsbokens bilder har för elevens kunskapsutveckling, vilken kompletteras med en beräkning av bildens läsbarhet med hjälp av verktyget BLIX. Resultatet av analysen visar på att det sker en progression inom båda de analyserade böckerna som medför att både den elev med en utmaning i läsning och eleven med goda läskunskaper ges en utmaning. Därmed kan en tolkning göras att läromedlet Robin bidrar till att alla elever ges likvärdiga förutsättningar till en läsutveckling. Resultat visar även på att anpassningar som framkommer i den lättare blå boken kan innebära en konsekvens för den elev med en utmaning i läsning genom att eleven tvingas att läsa mellan raderna. Slutligen framkommer att arbetsbokens bilder har en positiv påverkan för en elevs förutsättning till en likvärdig kunskapsutveckling.

This study examines a reader used in grade 1, Den magiska kulan, which is a part of the ABC-klubben series of teaching material. It is level-based, available in three different levels of difficulty, and one and the same class is supposed to share the same reading experience but be able to read the story at the level that each individual pupil has reached. The study analyses linguistic adaptation and elements intended to give motivation in the different books. The study shows that the simplest of the books may not help to increase the pupils’ motivation for reading but can only be regarded as training in decoding. The two more advanced books can give pupils more pleasurable reading because the language is more nuanced and expressive. The pupils thus have the chance to become absorbed in the books, with an understanding for the characters and events.