Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Det första delsyftet är att synliggöra hur deltagarna, som alla är killar med förortsbakgrund, beskriver förorten och förortsindexerad svenska. Det andra syftet är att undersöka deltagarnas inställning till deras och andras användning av förortsindexerad svenska. Det tredje syftet är att synliggöra hur deltagarnas språk och identitetsskapande hänger ihop. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fem ungdomar intervjuades. I intervjuerna fick deltagarna besvara frågor om deras inställning till sin och andras användning av förortsindexerat tal. Resultatet visar att deltagarna inte förskönar bilden av förorten. De erkänner att det finns problem, men för dem står förorten också för gemenskap, kärlek och värme. Undersökningen visar att deltagarna menar att förortsindexerad svenska bidrar till en gemenskap. Språkbruket beskrivs som en språklig kompetens och som ett viktigt verktyg. Utanför det flerspråkiga bostadsområdet blir talet däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna redogör dessutom för att språket utgör en viktig roll i deras identitetsskapande.

I dagens skola har alla elever rätt till en likvärdig utbildning oavsett tidigare erfarenhet, kunskapsnivå, förutsättningar och behov. Detta innebär en anpassning av ett läromedel så att eleven ges möjlighet att nå utbildningens mål (Skolverket 2019, s. 6). Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar läromedlet Robin ger en elev till en likvärdig läsutveckling. Studien utförs genom en textuell analys innehållande både en kvalitativ och kvantitativ metod för att urskilja progressionen inom respektive bok samt mellan dessa. Analysen sker bl.a. med hjälp av läsbarhetsverktyget LIX. Vidare utförs en semiotisk bildanalys för att undersöka vilken påverkan arbetsbokens bilder har för elevens kunskapsutveckling, vilken kompletteras med en beräkning av bildens läsbarhet med hjälp av verktyget BLIX. Resultatet av analysen visar på att det sker en progression inom båda de analyserade böckerna som medför att både den elev med en utmaning i läsning och eleven med goda läskunskaper ges en utmaning. Därmed kan en tolkning göras att läromedlet Robin bidrar till att alla elever ges likvärdiga förutsättningar till en läsutveckling. Resultat visar även på att anpassningar som framkommer i den lättare blå boken kan innebära en konsekvens för den elev med en utmaning i läsning genom att eleven tvingas att läsa mellan raderna. Slutligen framkommer att arbetsbokens bilder har en positiv påverkan för en elevs förutsättning till en likvärdig kunskapsutveckling.

This study examines a reader used in grade 1, Den magiska kulan, which is a part of the ABC-klubben series of teaching material. It is level-based, available in three different levels of difficulty, and one and the same class is supposed to share the same reading experience but be able to read the story at the level that each individual pupil has reached. The study analyses linguistic adaptation and elements intended to give motivation in the different books. The study shows that the simplest of the books may not help to increase the pupils’ motivation for reading but can only be regarded as training in decoding. The two more advanced books can give pupils more pleasurable reading because the language is more nuanced and expressive. The pupils thus have the chance to become absorbed in the books, with an understanding for the characters and events.

The purpose of this study was to investigate how social workers within LSS relate to her professional space in the writing practice. The method we used to collect data was through qualitative semi structured interviews. Our study found that when there are no clear guidelines for writing an investigation text, the responsibility falls on the individual social worker. The social worker has the ability to customize the language so that a user with low reading comprehension understands, but they choose not to because they are hindered by a strong idea from the organization that a representative of a authority should write correctly and professionally, which becomes a form of power.