Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och intresse för att vilja lära sig.

Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares uppfattningar av utmaningar för differentieringen av undervisningen i helklass samt erfarenheter av att utforma undervisningen så att den tillgodoser alla elevers behov. För att svara på studiens syfte har vi valt en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer av verksamma matematiklärare i årskurs ett till sex. För att tematisera det insamlade datamaterialet användes en kvalitativ tematisk analys som genomsyrades av det sociokulturella perspektivet. Även ledning och stimulans har varit en central utgångspunkt. Studien resulterade i fyra teman: utmaningar med differentierad undervisning i helklass, möjligheter med differentierad undervisning i helklass, pedagogisk och social lärmiljö samt fysisk lärmiljö. Studiens slutsats är att lärarna har en medvetenhet om alla elevers olikheter och försöker utforma en undervisning efter alla elevers olika behov. Förändringar inom skolans organisation på olika nivåer kan göra skillnad för en positiv utveckling för den enskilde eleven.

<p>Barn och ungdomar kan lära sig matematik på många olika sätt. Att lära in matematik utomhus är för många främmande, men kan fungera utmärkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare år. Syftet med detta arbete är att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete är i huvudsak byggda på resultat från sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i västra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik. Utomhusmatematik bidrar starkt till att konkretisera matematiken. Utomhus får barn chansen att använda fler sinnen och befäster då lättare såväl gammal som ny kunskap, samtidigt som de får chansen att använda hela kroppen. Nackdelar med att ha matematik utomhus är att det krävs mer planering och oftast fler personal. Pedagogens förhållningssätt och vilja är dock det främsta hindret som avgör om, och i vilken omfattning, utomhusmatematiken ska förekomma eller inte.</p> / <p>Children are able to learn mathematics in many different ways. To study and learn mathematics out of doors are not so common in today's nine-year compulsory school, but can work as a perfect complement to the usual teaching methods. The purpose of this essay is to make researches into advantages and disadvantages with outdoor mathematics. The conclusions of this essay are based on results from six structured interviews with teachers at a school in the west of Sweden, as well as literature and research. All of the teachers that have been interviewed in this essay, have experience of working with mathematics out of doors. Outdoor mathematics helps to put mathematics in a concrete form. The outdoor environment gives children a good chance to use all of their senses, which can confirm old and new knowledge, at the same time as they get the opportunity to use their whole bodies. Disadvantages with outdoor mathematics are often related to shortage of staff and increased planning from the teacher's side. In the end, the attitudes of the teacher are the major obstacle when it comes to outdoor mathematics.</p>

<p>Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är <em>varför </em>det är viktigt med estetiskt lärande, <em>hur </em>ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt <em>om </em>pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall <em>hur</em>. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.</p><p>Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan.</p><p> </p><p><strong><p>Nyckelord:</p></strong>Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt </p> / <p>This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover <em>why </em>it is important with aesthetic learning, <em>how </em>an aesthetic way of education is treated, and finally <em>if </em>the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions.</p><p>The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.</p>

Barn och ungdomar kan lära sig matematik på många olika sätt. Att lära in matematik utomhus är för många främmande, men kan fungera utmärkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare år. Syftet med detta arbete är att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete är i huvudsak byggda på resultat från sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i västra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik. Utomhusmatematik bidrar starkt till att konkretisera matematiken. Utomhus får barn chansen att använda fler sinnen och befäster då lättare såväl gammal som ny kunskap, samtidigt som de får chansen att använda hela kroppen. Nackdelar med att ha matematik utomhus är att det krävs mer planering och oftast fler personal. Pedagogens förhållningssätt och vilja är dock det främsta hindret som avgör om, och i vilken omfattning, utomhusmatematiken ska förekomma eller inte. / Children are able to learn mathematics in many different ways. To study and learn mathematics out of doors are not so common in today's nine-year compulsory school, but can work as a perfect complement to the usual teaching methods. The purpose of this essay is to make researches into advantages and disadvantages with outdoor mathematics. The conclusions of this essay are based on results from six structured interviews with teachers at a school in the west of Sweden, as well as literature and research. All of the teachers that have been interviewed in this essay, have experience of working with mathematics out of doors. Outdoor mathematics helps to put mathematics in a concrete form. The outdoor environment gives children a good chance to use all of their senses, which can confirm old and new knowledge, at the same time as they get the opportunity to use their whole bodies. Disadvantages with outdoor mathematics are often related to shortage of staff and increased planning from the teacher's side. In the end, the attitudes of the teacher are the major obstacle when it comes to outdoor mathematics.

Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är varför det är viktigt med estetiskt lärande, hur ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt om pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall hur. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger. Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan.   Nyckelord: Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt / This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover why it is important with aesthetic learning, how an aesthetic way of education is treated, and finally if the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions. The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.

Denna uppsats är tänkt att belysa användandet av läromedel som utgångspunkt i matematikundervisningen i grundskolans lägre åldrar. Inte att läromedel används, utan hur och vid vilka tillfällen det används samt om och när lärare på fältet anser att användande av läromedel har betydelse för elevers lärande och utveckling. Vi har undersökt följande: Varför och när väljer lärare att använda läromedel i matematik? Vilken syn har lärare på hur deras elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter i matematik?   För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma lärare. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys. De slutsatser vi kunnat dra utifrån den litteratur vi bearbetat är att lärare främst använder läromedel i så hög utsträckning på grund av organisatoriska orsaker som exempelvis att det är tidsbesparande, ses som en garanti för undervisningens kvalitet samt att det ger eleverna en struktur de känner sig trygga med. Vi har också kunnat dra slutsatsen att socialt samspel och kommunikativa aktiviteter har stor betydelse för elevers lärande och utveckling i matematik.