<p>Syftet med detta arbete är att studera ett undervisningssätt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken är att använda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. Undervisningssättet som ska studeras ska genomsyras av en strävan efter att eleverna ska nå nästa utvecklingszon med hjälp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem.</p><p> </p><p>Utgångspunkten i detta examensarbete är ett socialkonstuktivistiskt perspektiv där det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk är framskrivet och ger kriterier för vad lärarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktär har för betydelse i strävan att nå en individualiserad matematikundervisning med hjälp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssättet.</p><p> </p><p>En grupp bestående av 12 stycken elever på det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfällen. Tanken är att eleverna ska uppleva uppgifterna som matematiska problem. Analysen sker genom observationer när eleverna arbetar med uppgifterna.</p><p> </p><p>Studien visar att de matematiska uppgifterna av de flesta eleverna upplevs som matematiska problem. Dessa problem leder till flera individualiseringsformer, framför allt genom hur eleverna väljer att arbeta med uppgiften och hur jag som lärare möter elevernas frågeställningar. Studien visar också att valet av matematiska uppgifter är viktigt för att nå så många olika individualiseringsformer som möjligt.</p>

No description available.

Syftet med detta arbete är att studera ett undervisningssätt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken är att använda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. Undervisningssättet som ska studeras ska genomsyras av en strävan efter att eleverna ska nå nästa utvecklingszon med hjälp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem.   Utgångspunkten i detta examensarbete är ett socialkonstuktivistiskt perspektiv där det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk är framskrivet och ger kriterier för vad lärarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktär har för betydelse i strävan att nå en individualiserad matematikundervisning med hjälp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssättet.   En grupp bestående av 12 stycken elever på det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfällen. Tanken är att eleverna ska uppleva uppgifterna som matematiska problem. Analysen sker genom observationer när eleverna arbetar med uppgifterna.   Studien visar att de matematiska uppgifterna av de flesta eleverna upplevs som matematiska problem. Dessa problem leder till flera individualiseringsformer, framför allt genom hur eleverna väljer att arbeta med uppgiften och hur jag som lärare möter elevernas frågeställningar. Studien visar också att valet av matematiska uppgifter är viktigt för att nå så många olika individualiseringsformer som möjligt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med mitt arbete är att belysa vilka metoder som finns för att eleven ska lära sig multiplikationstabellen, och vikten av utantill kunnande av multiplikationstabellen för eleven. Arbetet tar upp viktiga faktorer som påverkar kunnandet av multiplikationstabellen t.ex. miniräknaren och forskning om minnet. För att kunna uppfylla mitt syfte intervjuade jag tre erfarna pedagoger som uttalar sig om detta. Jag studerade vad pedagogerna anser om utantill kunnande av multiplikationstabellen, vilka metoder de använder för att lära ut tabellerna och vad de anser om miniräknaren som hjälpmedel. Jag har också använt mig av litteratur som handlar om minnet och vad som finns för grund inom forskningen för inlärningen av multiplikationstabellerna. Genom en kvalitativ analys av mitt resultat har jag kommit fram till att utantill kunnande av multiplikationstabellen förenklar och underlättar för eleven. Det ger ett bra verktyg för eleven för en fortsatt utveckling inom matematik.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt. Störningsmoment i skolan så som skolk, sen ankomst svordomar och störningar påverkar elevernas resultat i matematik. Det finns många orsaker till de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper och de går mer eller mindre hand i hand med varandra.</p>

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt. Störningsmoment i skolan så som skolk, sen ankomst svordomar och störningar påverkar elevernas resultat i matematik. Det finns många orsaker till de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper och de går mer eller mindre hand i hand med varandra.