Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik. Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat. Det som kom fram är snarare bristen på stöd och utvecklande möjligheter. Eleverna har varken upplevt berikning eller acceleration i någon större utsträckning, men individualisering och differentiering har skett på skiftande sätt. Eleverna i studien önskar att de hade varit nivågrupperade och att de hade fått mer enskild hjälp, bättre stöd och fler utmaningar.

Syftet med arbetet är att kvalitativt undersöka matematiklärares åsikter omkring problemlösning på gymnasienivå; hur de uttalar sig om sin användning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklärare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lärarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning kräver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge många positiva effekter, men lärarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.

Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne. Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.   Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande. Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven? Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats. Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.

Schacket har sitt ursprung i Indien på 500-talet. Spelets karaktär har fascinerat människan genom tiderna. Mångamatematiker har analyserat spelet samt utvecklat problem knutna till det. I detta examensarbete analyserar vi destudier som undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och matematiklärande. Vi har ävenanalyserat studier som har undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och lärande i andraskolämnen. Det visar sig att det inte gjorts så många vetenskapliga studier för att undersöka dessa kopplingar. Deflesta av de studier som genomförts kvalificeras som kvasistudier. Flera studier visar att det inte finns någon tydligkoppling mellan schackspelande och matematiklärande. I vår litteraturstudie kan vi inte se att denna koppling finns,men vi anar dock att den finns. Vi hoppas att det i framtiden genomförs mer vetenskaplig forskning inom området.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad. I beskrivningen av processen kring ett bestämt förändringsarbete på en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som använts är ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förändringsarbete. Studien belyser också vad som kan påverka en process utifrån de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik. I resultatet redovisas även viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrån vad som framkommit i studien såsom tid, förväntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi.

Storyline är en undervisningsmetod som ursprungligen kommer från Skottland. Metoden används i hela världen, men har blivit väldigt populär främst i de nordiska länderna, Danmark och Norge, men också i Sverige. Storyline är ämnesövergripande och används oftast i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur storyline lämpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket är baserat på ett utgångsmaterial som heter CSI:Math. Försöket observeras och utvärderas med en enkät och en efterföljande intervju. Utifrån resultaten av undersökningarna kan slutsatsen dras att storyline inte bara fungerar väl som arbetsmetod, utan också ligger väl i linje med de senaste förändringarna av gymnasiekurserna i matematik Gy2011.

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data. I Resultatanalysen kom det fram att den skriftliga testen inte gav en helhetsbild av elevens matematikkunskaper. Det muntliga testet gav en mycket bättre bild av elevernas kunskaper men även av elevens kunskapsbrister och missuppfattningar.   I studien påvisas hur stor betydelse kommunikation och samtalet har för att eleverna ska få förståelse och få ytterligare känsla av matematikens värld.

Abstract   This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method. Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors. Interviews and observations have been done. My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent?   Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences.