Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker. Alla tre pedagogerna var överrens om att det finns nackdelar med arbetssättet,dels för att det tar upp mycket tid och dels för att utfallet kanske inte blir som man har tänkt sig vid undervisningstillfället. Intervjuerna visade också att pedagogerna ser laborativ matematik som ett hjälpmedel för konkretisering och att man inte enbart arbetar med det abstrakta i läroböckerna.

<p>ABSTRAKT</p><p>Matematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning.</p><p>Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation. Lärarna använder ett brett spektrum av laborativt material.</p><p>Undersökningen visar vidare att laborativ matematik ger möjligheter som väger tyngre än de upplevda hindren med arbetssättet. Hinder för undervisningen som framkommer i intervjuerna är tids- och materialbrist. Lärarna är eniga om att arbetssättet gynnar alla elever. Tankesätt synliggörs på ett sätt som gör att eventuella missuppfattningar kan klargöras. Kommunikationen har stor betydelse i det laborativa arbetet. Störst möjlighet till utveckling finns i par- eller grupparbetet.</p>

ABSTRAKT Matematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren. Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning. Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation. Lärarna använder ett brett spektrum av laborativt material. Undersökningen visar vidare att laborativ matematik ger möjligheter som väger tyngre än de upplevda hindren med arbetssättet. Hinder för undervisningen som framkommer i intervjuerna är tids- och materialbrist. Lärarna är eniga om att arbetssättet gynnar alla elever. Tankesätt synliggörs på ett sätt som gör att eventuella missuppfattningar kan klargöras. Kommunikationen har stor betydelse i det laborativa arbetet. Störst möjlighet till utveckling finns i par- eller grupparbetet.

I denna studie har jag undersökt hur lärare uppfattar att arbetet med Guldmaterialet stödjer lärandet av positionssystemet. Syftet med arbetet är att skapa kunskap om hur guldmaterialet kan användas för att undervisa om positionssystemet i förskoleklass till klass 3. Guldmaterialet är ett strukturerat tiobasmaterial som finns i alla montessoriförskolor och skolor och materialet används till att undervisa om positionssystemet. Jag har besvarat mina forskningsfrågor genom att utföra semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken lärare på en montessoriskola. Jag har bildat kategorier av återkommande teman i intervjuerna och utifrån dessa har jag sedan besvarat forskningsfrågan: ”Hur uppfattar lärare att arbetet med guldmaterialet stödjer lärandet av positionssystemet?”. Resultatet visade att lärarna anser att Guldmaterialet stödjer lärandet av positionssystemet på flera olika sätt, bland annat genom sin design och genom lärarnas praktiska arbete med materialet. Det går att finna mycket stöd för lärarnas berättelser i forskning som jag presenterar i litteraturgenomgången. Stödet finns dock främst i forskning rörande liknande strukturerade tiobasmaterial, eftersom det inte finns så mycket forskning om montessorimaterial.

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssätt under matematiklektionerna. I Lpo 94 står att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sätt att lära. Eleven skall också ges möjlighet att utforska och arbeta såväl självständigt som i grupp. Som teoretisk utgångspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dewey menar, och många med honom, att kunskap befästs bäst då handen får arbeta tillsammans med ögat. Han myntade uttrycket ”learning by doing” Det sociokulturella perspektivet innebär att allt lärande är beroende av ett sammanhang, lärandet sker inte isolerat från verkligheten. Rapporter från Skolverket visar dock att stor del av svenska skolors matematikundervisning innebär att eleven arbetar tyst och självständigt medan läraren går runt och hjälper dem som behöver.</p><p>Jag har i denna studie valt att utföra kvalitativa intervjuer samt en enkät med både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Detta då jag är intresserad av en attityd hos mina informanter, elever från år 6 på en F-9 skola i Västsverige. Resultatet visar i stora drag att om eleverna måste välja mellan att räkna i en matematikbok eller lösa uppgifter praktiskt, väljer de det praktiska arbetssättet om de endast är ute efter att ha en trevlig stund. Om det handlar om att lära sig så mycket som möjligt väljer de att lösa uppgifter i matematikboken.</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssätt under matematiklektionerna. I Lpo 94 står att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sätt att lära. Eleven skall också ges möjlighet att utforska och arbeta såväl självständigt som i grupp. Som teoretisk utgångspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dewey menar, och många med honom, att kunskap befästs bäst då handen får arbeta tillsammans med ögat. Han myntade uttrycket ”learning by doing” Det sociokulturella perspektivet innebär att allt lärande är beroende av ett sammanhang, lärandet sker inte isolerat från verkligheten. Rapporter från Skolverket visar dock att stor del av svenska skolors matematikundervisning innebär att eleven arbetar tyst och självständigt medan läraren går runt och hjälper dem som behöver. Jag har i denna studie valt att utföra kvalitativa intervjuer samt en enkät med både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Detta då jag är intresserad av en attityd hos mina informanter, elever från år 6 på en F-9 skola i Västsverige. Resultatet visar i stora drag att om eleverna måste välja mellan att räkna i en matematikbok eller lösa uppgifter praktiskt, väljer de det praktiska arbetssättet om de endast är ute efter att ha en trevlig stund. Om det handlar om att lära sig så mycket som möjligt väljer de att lösa uppgifter i matematikboken.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur. I uppsatsen visas fyra olika laborativa material som användes under mina observationer. Det viktiga med dessa material är att den som använder det ska veta syftet och målet med övningen för att tillägna sig kunskapen på rätt sätt. Utan syfte och mål är materialet dött. Diskussion och reflektion ska hjälpa eleverna framåt i utvecklingen.

The past years there has been a big media circus, that states that the Swedish schoolsystem is broken and with dropping results in PISA as a proof of this statement. Voices have been heard that teachers rely on textbooks in a voluminous way and some suggest that this is the main problem as Swedish students dropping in mathematics results. This study shows how teachers perceive their use of laboratory mathematics and is therefore based on a teacher perspective. What I want with this study is to show how teachers looks at the correlation between benefits and disadvantages in using laboratory mathematics, but also to create an awareness for understanding the difficulties that you may face as teacher if you want to use laboratory mathematics as a tool when teaching. In this study, the main focus is on how teachers use laboratory mathematics as an option when teaching. Nine teachers participated in an online survey and answered questions about how they use laboratory mathematics and what benefits or disadvantages it may comprehend. To add, two teachers also attended to a private interview and another two were observed. The result that was found is that teachers can see big advantages in using laboratory mathematics especially when teaching geometry. The teachers pinpoint how using laboratory mathematics supports students deeper understanding for the mathematic contents. Though, teachers also highlight that there is a urgent need for the teacher to have the knowledge to comprehend meaningful and aimful lessons. Apart from knowledge teachers points to the lack of time to plan and execute as a disadvantage. The lack of time combined with insufficient knowledge in how to use laboratory mathematics is the determiner if laboratory mathematics is seen as a possibility or an affliction.

I denna studie undersöks användningen av laborativt material i grundskolans matematikundervisning. Syftet är att undersöka hur grundskollärare menar att de arbetar med laborativt material i matematikundervisningen och på vilket sätt det kan förbättra barns matematikkunskaper.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare som arbetar på olika skolor och som har olika lång erfarenhet av läraryrket. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med standardiserade frågor vilket innebär att alla lärare fick svara på samma frågor i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerade för att ge utrymme för öppna och utförliga svar. Detta för att lärarnas egna erfarenheter och tankar skulle komma fram.   Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare menar att de använder laborativt material då det hjälper eleverna att få en större matematisk förståelse genom att konkretisera abstrakta matematiska idéer. Lärarna menar att materialen hjälper till med att skapa mentala bilder av matematiken vilket är positivt för förståelsen. Vilket material som används och användningen av dem skiljer sig mellan lärarna vilket kan kopplas till lärarnas olika långa erfarenheter av läraryrket.   Nyckelord: Laborativ matematik, laborativa material, matematikdidaktik, sociokulturellt lärande.

Den här studien undersöker hur konkret materials användning påverkar elevers lärande i matematiken, med speciellt fokus på geometri. Detta syfte har besvarats genom en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att svar på studiens frågeställningar har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar att användning av konkret material kan vara både positivt och negativt eftersom den antigen kan underlätta elevernas lärande eller utgöra ett hinder för deras kunskapsutveckling. Konkret material spelar en viktig roll för att underlätta elevernas förståelse av den abstrakta matematiken. Det betraktas också som en viktig faktor för att öka elevernas intresse och gynna deras lust att lära. Det är viktigt att eleverna uppfattar hur det konkreta materialet kopplas till matematiken annars kan de distraheras av materialens fysiska egenskaper och ignorera dess betydelse. Resultatet visar även att arbetet med konkret material bör vägledas av läraren, därför är det viktigt att läraren utvecklar sin kompetens i hur konkret material väljs och används för att det ska ge positiva resultat på elevers lärande. / <p>Matematik</p>