I denna studie har jag undersökt hur lärare uppfattar att arbetet med Guldmaterialet stödjer lärandet av positionssystemet. Syftet med arbetet är att skapa kunskap om hur guldmaterialet kan användas för att undervisa om positionssystemet i förskoleklass till klass 3. Guldmaterialet är ett strukturerat tiobasmaterial som finns i alla montessoriförskolor och skolor och materialet används till att undervisa om positionssystemet. Jag har besvarat mina forskningsfrågor genom att utföra semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken lärare på en montessoriskola. Jag har bildat kategorier av återkommande teman i intervjuerna och utifrån dessa har jag sedan besvarat forskningsfrågan: ”Hur uppfattar lärare att arbetet med guldmaterialet stödjer lärandet av positionssystemet?”. Resultatet visade att lärarna anser att Guldmaterialet stödjer lärandet av positionssystemet på flera olika sätt, bland annat genom sin design och genom lärarnas praktiska arbete med materialet. Det går att finna mycket stöd för lärarnas berättelser i forskning som jag presenterar i litteraturgenomgången. Stödet finns dock främst i forskning rörande liknande strukturerade tiobasmaterial, eftersom det inte finns så mycket forskning om montessorimaterial.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer.Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter.Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern. Mötena var i form av arrangerade inlärningstillfällen där vi behandlade övningar som handlade om begreppen tal och geometriska former. Resultatet av undersökningen visar att de barn som ingick i undersökningsgruppen har ökat sin förståelse för matematik och de är medvetna om matematikens roll i vardagssituationer. Våra slutsatser är att alla barn är kompetenta och kan utveckla sin matematiska förståelse i vardagssituationer och planerade aktiviteter då pedagogerna har en positiv, öppen och undersökande attityd till matematik och när de erbjuder barnen utmanande och intressanta aktiviteter under deras vistelse på förskolan. Miljön som är den tredje pedagogen får inte glömmas bort i sammanhanget. Detta är en viktig förutsättning för lärande.