Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet.

Matematiken består av flera abstrakta begrepp, men frågan är hur läraren ska arbeta för att eleven ska nå vägen till det abstrakta med förståelse. Att koppla ett laborativt material till exempelvis en abstrakt siffra och samtidigt skapa en förståelse för siffran är inte för alla elever självklart. Lärarens roll blir därför viktig och vår studie grundar sig i lärarens arbetssätt i undervisningen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med bron, från ett okänt begrepp till att eleven har fått en förståelse för begreppet. Vi vill även ta reda på hur lärarna väljer att motivera sina val av arbetssätt som används för att bygga bron. Genom fyra observationer och fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurs 1, visades vikten av att arbeta med ett varierande arbetssätt för att skapa en miljö som ger förutsättningar för samtliga elever att nå en förståelse för abstrakt matematik. Ett mönster som belystes genomgående i undersökningen var att varje nytt område i matematik inleddes med ett laborativt material som var kopplat till elevens tidigare erfarenheter. I bron över till förståelsen följde ett flertal olika arbetssätt. Resultatet visade betydelsen av att om eleven får möjlighet till att utveckla inre bilder och tankar genom olika arbetssätt ges möjligheter för att nå en förståelse och målet kan därmed uppnås. Det som tidigare var abstrakt blir därmed konkret och förståeligt.

Resultaten i matematik har under flera år varit låga i den svenska skolan. För att undervisningen inte ska bli alltför enformig finns det rekommendationer för att arbeta med laborativ matematik för att öka elevernas lustfylldhet för matematik. Det finns dock lärare som använder sig av laborativt material som belöning när eleverna gör något bra eller när en paus behövs. Därför kom vi fram till vårt syfte för denna litteraturstudie som är att undersöka vad forskningsresultat visar om hur den laborativa matematiken påverkar elevers lärande i grundskolans årskurs ett till sex. Mer specifikt kommer vi att besvara frågeställningen om vilka effekter forskning lyfter fram på elevers lärande i laborativ matematikundervisning. För att ge svar på frågeställningen och syftet har det gjorts systematiska sökningar för att hitta vetenskapliga studier om laborativ matematik som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att laborativ matematikundervisning kan hindra elevers lärande om materialet inte är välanpassat för ämnesområdet. Däremot kan laborativ matematik öka elevers lust att lära och elevers begreppsförståelse utvecklas med hjälp av materialet. För att få ut så mycket som möjligt av den laborativa matematiken, är det bra om lärare har i åtanke att noggrant välja ut ett material för ämnesområdet. Vidare forskning är att undersöka hur den svenska laborativa matematikundervisningen ser ut i praktiken jämfört med andra länder inom ett specifikt ämnesområde.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka verksamma pedagogers erfarenheter av ett laborativt arbetssätt inom matematikämnet. Jag vill veta i vilken utsträckning de använder metoden i sin undervisning samt om ett laborativt arbetssätt kan vara en lösning för elever med matematiksvårigheter. Jag har intervjuat tre lärare och en specialpedagog från två olika skolor. Av studien framgår att informanterna använder sig av det laborativa arbetssättet i olika utsträckning och att de har något skilda synsätt på materialet och dess användning. Det har framgått att tydlighet i instruktioner och kommunikation är två viktiga aspekter för att arbetet ska vara välfungerande. Det pedagogerna tar upp som negativt är att arbetet är tidskrävande och att det lätt kan bli rörigt och högljutt i klassrummet då man arbetar laborativt. Men de tror ändå att arbetssättet kan ha en vinnande roll om undervisningen bedrivs på rätt sätt, vilket är något varierande enligt pedagogernas synsätt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om laborativa arbetssätthjälper elever att skapa förståelse för ett matematiskt innehåll samt attjämföra detta med tidigare forskning och undervisande lärares tankar kringdetta. Genom intervjuer med både elever och pedagoger samt en observationav eleverna när de löser en uppgift har jag undersökt informanternasenskilda uppfattningar om ämnet matematik och olika arbetssätt. Resultatetvisar att arbete med läromedlet är det arbetssätt som används mest. Ändåframkommer det i intervju med pedagogerna att laborativa arbetssätt hjälpereleverna att förstå det matematiska innehållet. På samma sätt uttrycker sigeleverna. De anser att de i väldigt hög grad blir behjälpta av att arbetalaborativt men att det inte är ett arbetssätt som används i särskilt hög grad,men ett arbetssätt som eleverna gärna skulle välja om möjlighet gavs.

Studiens syfte var att undersöka den laborativa matematikens del i undervisningen. Det undersökningen ville ta reda på var hur laborativt material används inom matematik samt till vilket syfte det används. Undersökningen försökte även redogöra för vilket mervärde laborativ matematik skapar samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med att implementera laborativt material. För att samla in material har undersökningen bestått av flera metoder såsom intervjuer, enkäter och en litteraturstudie. Resultatet visar att det finns olika syften med att använda laborativt material, där det främsta syftet är att konkretisera matematiken. Resultatet framhäver att eleverna får det lättare att abstrahera sina matematiska kunskaper om de får möjligheten att arbeta laborativt inledningsvis. Resultatet presenterar även olika möjligheter och utmaningar som en lärare behöver beakta vid implementeringen av laborativt material i undervisningen.

Sammanfattning  Då undervisningen som bedrivs i skolan ska bidra till att elever stimuleras till att lära och även inhämtar väsentliga kunskaper finns behovet av en variationsrik undervisning och även att den baseras på beprövad erfarenhet. Genom att lärare erbjuder elever en variationsrik undervisning som inkluderar laborativ matematik, bidrar detta till att eleverna både får en variation i sin undervisning men kan även vara fördelaktigt för deras kunskapsutveckling. För att elever ska kunna ges utbildning inom laborativ matematik krävs det att lärare besitter rätt kompetens.  Syftet med denna studie är att få svar på vad lärare har för inställningar till laborativ matematikundervisning, hur de arbetar med det och vad de har för möjligheter till att kompetensutvecklas inom området. Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och analysen av studiens resultat är genomförd genom en tematisk analys. Analysen av resultatet är analyserat utifrån ett fenomenologiskt och sociokulturellt perspektiv.  Resultatet visare en genomgående positiv inställning till att arbeta laborativt i matematikundervisning. Det är dock viktigt att ta i beaktande att trots att det finns brist i kompetensen hos lärarna är deras inställning positiv. Det visar sig att lärarna har en önskan om att få mer kompetens i hur laborativt material ska hanteras för bästa matematikutveckling hos den enskilde eleven oavsett kunskapsnivå. Studien visar att det ligger ett stort eget ansvar hos läraren att själv söka efter kompetens och det sker framförallt via sociala och digitala nätverk.  Några slutsatser som drogs var att laborativt material bör användas frekvent i undervisningen för att ha en bidragande faktor för kunskapsutveckling. Lärare måste även ha rätt kompetens hur materialen ska användas i undervisningen, annars har inte arbetsmetoden en positiv inverkan. Det finns en önskan hos lärare att få möjlighet till att utveckla sin kompetens inom laborativ matematikundervisning.  Nyckelord: inställning, kompetens, kompetensutveckling, laborativt material, laborativ matematik, undervisning.

Arbetet är en studie som syftar till att ta reda på om det finns skillnader i lärares definitioner på vad ett laborativt arbetssätt är samt hur elevers förmågor och attityder påverkas av det arbetssätt de undervisas med. Undersökningen utfördes i två klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nästan samma innehåll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda på elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de båda grupperna med att arbeta i fyra veckor på vart sitt sätt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med både lärare och elever. Studien avslutades med en annan test som hade samma innehåll och ungefär samma svårighetsgrad. De tydliga skillnaderna mellan de två elevgrupperna, när det gäller förståelse, kunskaper och attityder gav mig en bekräftelse på vikten av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges. De deltagande lärarnas uppfattning är att fördelarna med laborativ matematik bland annat är att metoden konkretiserar matematiken, ger variation i undervisningen och skapar en nyfikenhet till matematikämnet. Svårigheter med arbetsmetoden är att den tar lite mer tid i anspråk samt att den inte per automatik ger förbättrade resultat på de nationella prov som eleverna utvärderas i.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i särskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att få svar på detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i särskolan. Det jag kom fram till är att man inte använder sig av någon speciell metod i särskolan för att nå eleverna lättare. Genom individualisering utgår man ifrån elevens behov och kunskaper. Det som är den stora skillnaden är att de eleverna i särskolan behöver ha längre tid på sig för att lära sig taluppfattning. För att kunna kommunicera med eleverna använde man sig av teckenspråk, tecken som stöd och bilder.