Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om laborativa arbetssätthjälper elever att skapa förståelse för ett matematiskt innehåll samt attjämföra detta med tidigare forskning och undervisande lärares tankar kringdetta. Genom intervjuer med både elever och pedagoger samt en observationav eleverna när de löser en uppgift har jag undersökt informanternasenskilda uppfattningar om ämnet matematik och olika arbetssätt. Resultatetvisar att arbete med läromedlet är det arbetssätt som används mest. Ändåframkommer det i intervju med pedagogerna att laborativa arbetssätt hjälpereleverna att förstå det matematiska innehållet. På samma sätt uttrycker sigeleverna. De anser att de i väldigt hög grad blir behjälpta av att arbetalaborativt men att det inte är ett arbetssätt som används i särskilt hög grad,men ett arbetssätt som eleverna gärna skulle välja om möjlighet gavs.

Studien syftar till att synliggöra sambandet mellan en lärares avsikter med en laboration och elevernas uppfattningar om dessa avsikter. I denna variationsteoretiskt influerade fallstudie studerades en lärare och åtta elever. Den kvalitativa undersökningen genomfördes genom intervjuer, observationer och stimulated recall. Resultatet indikerade på fyra kategorier om de åtta elevernas uppfattningar om lärarens avsedda lärandeobjekt där kategorierna mer eller mindre överensstämde med lärarens avsikter. Vad som påverkade resultatet var lärarens implicita och explicita intentioner samt vilka variationsmönster som var tydliga för eleverna att urskilja under laborationen.

Problemlösning beskrivs ofta både som en metod och ett mål inom matematiken. Vi anser, liksom flera forskare, att laborativ problemlösning gynnar yngre elevers utvecklande av problemlösningsförmågan. Vår uppfattning är dock att det råder ett klimat där läroboksundervisningen styr matematikundervisningen på många skolor. I vår studie kommer vi därför att beskriva hur lärare kan arbeta med laborativ problemlösning för att främja elevernas lust och lärande för matematik.  För att undersöka detta har vi samlat in empiri genom att utföra observationer och intervjuer på fyra olika skolor. Studien har utgått ifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Utifrån studiens resultat har vi kommit fram till ett flertal principiella slutsatser. Dels att läraren bör koncentrerar sig på få aspekter av lärandeobjektet för att eleverna lättare ska tillägna sig innehållet. Vår studie redogör även för att undervisning genom laborativ problemlösning inte enbart utvecklar elevernas problemlösningsförmåga, utan även elevernas kommunikations- och resonemangsförmåga. Slutligen redogör vi för att undervisningen genom laborativ problemlösning bidrar till ett ökat intresse för matematik.

Studiens syfte är att prova olika laborativa arbetssätt, för att förstå de kvalitativa skillnaderna i hur instruktionerna inverkar på dels vad läraren gör, dels på vad eleverna gör vid undervisningstillfället. och. Målet med studien är att lyfta fram de möjligheter och begränsningar olika arbetssätt medför, och vad det innebär för användningen av laborationer i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och omfattar en intervention, med en lärare (deltagande observatör), samt elever från årskurs 4 och årskurs 6 i grundskolan. Genom en metodkombination, med filmupptagning under laborationerna, samt semistrukturerade intervjuer före och efter laborationen, samlades empirin in.  Resultatet visar att begränsad frihetsgrad möjliggör att eleverna kan arbeta mer självständigt, medan ökad frihetsgrad öppnar upp för kritiskt resonerande om ämnesinnehållet. Lärarens roll i de olika arbetssätten tar olika form, där läraren är mer involverad vid frånvaron av en stegvis instruktion, vilket ställer högre krav på lärarens tillgänglighet. I den strukturerade laborationen var rollen av stöttande och korrigerande karaktär, som sågs begränsa lärarens fokus till ett följande av den stegvisa instruktionen. Lärare behöver fundera hur det vetenskapliga innehållet i laborationen synliggörs för eleverna. Slutsatser från studien är att arbetssättet i en laboration behöver anpassas efter dess syfte och elevernas kunskaper, där kritiska vetenskapliga samtal bör utgöra en del. / The purpose of the study is to try different ways of working with inquiry, to try and understand the qualitative differences how instructions affects what the teacher and the students do during the time of teaching. The goal of the study is to bring out the opportunities and limitations that the ways of working bring, and what it means for the use of inquiry in teaching. The study has a qualitative approach and embodies an intervention, with a teacher (participating observer), and students from grade 4 and grade 6 in Swedish primary school. Through a combination of methods, by means of film recording during inquiry, and semi structured interviews before and after inquiry, the data was gathered. The results show that a limited degree of freedom facilitate that the students can work more independently, while an increased degree of freedom open up for critical reasoning about the contents of the subject. The teacher’s role during the different ways of working takes varied shape, with the teacher being more involved when there’s no step-by-step instruction, and therefore demand more of the teacher’s accessibility. In the structured inquiry the role take on a supportive and corrective nature, which was seen limiting the teacher’s focus to a following of the step-by-step instruction. Teachers need to reflect how the scientific content of inquiry is made visible to the students. Conclusions from the study is that the ways of working in inquiry needs to be adapted after its purpose and the student’s knowledge, where critical scientific conversations need to be a part.