Semiotics and the concept of signs can be used to analyse the signs that can be found in a Swedish primary school in order to understand and expand our understanding of the role of signifiers, including cultural ones, in child education. The study identifies what signs can be found, what purpose they have and what category of sign they belong to, whether they are signs as defined by Saussure, how they might be categorized within Peirce‘s triadic typology and, applying Barthes’ notion of cultural signification, the extent to which they contribute to maintaining and promoting a school’s identity and values. In order to analyse the signs, a Swedish public primary school located in Halmstad was visited and the visible signs were photographed and catalogued. In order to confirm the intentions behind the design and meaning of signs, an interview with a senior teacher was arranged. The result, and signs, that were documented and described; these included drawings, emergency escape signs, posters, diplomas and other instructions with picture or sign language representations. The signs were categorized and analysed using semiotic theories of signs suggested by Saussure, Peirce and Barthes. The study facilitates a clearer understanding of the range of functions of signs in schools, both for practical purposes and as signifiers of culture and identity, and also highlights the possible applications and limitations of using semiotic theories in investigating generated meanings in physical locations.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det är att arbeta som grundskollärare i 2010-talets Sverige. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex stycken informanter. Under intervjuerna framträdde fyra teman centrala för läraryrket – ansvar, respekt, fostran och status. Dessa fyra teman utgör uppsatsens stomme och är representerat i var sitt kapitel. Enligt beräkningar kommer det att saknas upp emot 80 000 lärare år 2031, och lärarutbildningarna har länge haft svårt att rekrytera studenter. Yrkets status är låg och informanterna anser inte att lönerna står i proportion till det ansvar och den arbetsbelastning som deras yrke innebär. Informanterna berättar vidare att de ofta känner sig ifrågasatta i sin yrkesroll och att de ser många brister i den kommunala ledningen. Samtidigt medger flera av informanterna att det finns en stor orättvisa i att kommuner ska styra skolan. Respekten för yrket upplevs ha försämrats och informanterna får ofta ta diskussioner med både föräldrar och elever. En allt större del av lärarnas arbete upptas av att fostra sina elever och lära ut grundläggande sociala värderingar. En utmaning informanterna berättar om är den att kunna möta alla elevers behov, och mycket arbete läggs på att skapa en inkluderande skola. Yrkets låga status kan delvis förklaras genom den kvinnliga dominansen, främst mot de yngre årskurserna. Men det handlar också om en ojämn lärarutbildning som inte alltid gett tillräckliga verktyg för att hantera läraryrkets utmaningar. Vägen framåt handlar om att på organisatorisk nivå dra lärdom av tidigare misstag och vikten av att de som leder skolans utvecklingsarbete inte låter sig luras av kortsiktiga lösningar som först senare visar sig vara mycket kostsamma. Trots de utmaningar som finns är många av de knappt 100 000 lärare som finns i tjänst idag passionerade och trivs med sitt yrke. Det bekräftas av de sex informanter som intervjuats i denna uppsats. / The aim of this essay is to investigate the work life of primary school teachers in Sweden in the 2010s. To find out, interviews have been conducted with six informants. During the interviews, four themes emerged central for the teaching profession – responsibility, respect, upbringing and status. The essay is based on these four themes and each theme are represented in a chapter. Calculations show that the Swedish primary school system will be missing up to 80,000 teachers in the year of 2031, and the teacher education programmes have long had difficulty recruiting students. The status of the profession is low and the informants do not consider that wages are proportionate to the responsibility and workload that their profession entails. The informants further say that they often feel questioned in their professional role and that they see many shortcomings in the municipal management. At the same time, several of the informants admit that there is a great deal of injustice in the fact that municipalities are to govern the school. The respect for the profession is perceived to have deteriorated and the informants say they often have discussions with both parents and students. An increasing part of the teachers' work is occupied by teaching their pupils basic social values. A challenge the informants tells about is the ability to meet the needs of all students, and much work is done to create a school that includes all. The low status of the profession can partly be explained by the female dominance, mainly towards the younger grades. But it is also about an uneven teacher education that has not always provided the teacher students with sufficient tools to deal with the challenges within the teaching profession. The way forward is, however, to learn from past mistakes at organizational levels and the importance of those who lead the school's development work not be fooled by short-term solutions that only later prove to be very costly. Despite the challenges that exist, many of the nearly 100,000 teachers currently on duty today are passionate and comfortable with their profession. This is confirmed by the six informants interviewed in this essay.

Sammandrag Syftet med den här rapporten är att visa hur lärare vid en skola i Sverige och en i Kenya tänker och arbetar med läs-och skrivinlärning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan påverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer använts. Intervjuerna har utförts på fyra pedagoger, två svenska och två kenyanska som undervisar mot förskolan till årskurs tre. Observationerna har utförts på samma skolor och vid sex tillfällen, tre på vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan. Olika förutsättningar och metoder speglar undervisningen. Trots dessa olikheter anser samtliga lärare att eleverna når målen med avseende på läsande och skrivande. / Abstract The purpose of this report was to compare how two schools, one Swedish and one Kenyan, are training for reading and writing and try to find environmental factors that might have an impact on the learning. The choice of method in the report is a combination of qualitative interviews and unstructured observations. The interviews have been conducted on four teachers, two Swedish and two Kenyan who teach children in the ages of 5-9 years. Observations were performed in the same schools on six occasions, three at each school. The report compares similarities and differences between the Swedish and Kenyan school. The different condition in the countries reflects the way they teach and even if there are different ways of teaching they end up with the same results, knowledge of reading and writing.

This study investigated Swedish primary school EFL learners' foreign language anxiety in years 1-3 by using mixed-method research. The aim of this study was to illustrate what factors caused foreign language anxiety (FLA) and unwillingness to communicate among the second language learners. In this study, a total of 85 pupils and five teachers participated. The study includes Horwitz, Horwitz, and Cope's (1986) foreign language classroom anxiety scale, in a pupil-based questionnaire. The study was also complemented with classroom observations and interviews with the teachers and the pupils. The results showed a tendency for girls experiencing more foreign language anxiety than boys. The study also showed that FLA increased throughout the grades. The pupils' expressed beliefs of FLA were the fear of making mistakes and different factors related to their low self-esteem.

Studiens syfte är att prova olika laborativa arbetssätt, för att förstå de kvalitativa skillnaderna i hur instruktionerna inverkar på dels vad läraren gör, dels på vad eleverna gör vid undervisningstillfället. och. Målet med studien är att lyfta fram de möjligheter och begränsningar olika arbetssätt medför, och vad det innebär för användningen av laborationer i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och omfattar en intervention, med en lärare (deltagande observatör), samt elever från årskurs 4 och årskurs 6 i grundskolan. Genom en metodkombination, med filmupptagning under laborationerna, samt semistrukturerade intervjuer före och efter laborationen, samlades empirin in.  Resultatet visar att begränsad frihetsgrad möjliggör att eleverna kan arbeta mer självständigt, medan ökad frihetsgrad öppnar upp för kritiskt resonerande om ämnesinnehållet. Lärarens roll i de olika arbetssätten tar olika form, där läraren är mer involverad vid frånvaron av en stegvis instruktion, vilket ställer högre krav på lärarens tillgänglighet. I den strukturerade laborationen var rollen av stöttande och korrigerande karaktär, som sågs begränsa lärarens fokus till ett följande av den stegvisa instruktionen. Lärare behöver fundera hur det vetenskapliga innehållet i laborationen synliggörs för eleverna. Slutsatser från studien är att arbetssättet i en laboration behöver anpassas efter dess syfte och elevernas kunskaper, där kritiska vetenskapliga samtal bör utgöra en del. / The purpose of the study is to try different ways of working with inquiry, to try and understand the qualitative differences how instructions affects what the teacher and the students do during the time of teaching. The goal of the study is to bring out the opportunities and limitations that the ways of working bring, and what it means for the use of inquiry in teaching. The study has a qualitative approach and embodies an intervention, with a teacher (participating observer), and students from grade 4 and grade 6 in Swedish primary school. Through a combination of methods, by means of film recording during inquiry, and semi structured interviews before and after inquiry, the data was gathered. The results show that a limited degree of freedom facilitate that the students can work more independently, while an increased degree of freedom open up for critical reasoning about the contents of the subject. The teacher’s role during the different ways of working takes varied shape, with the teacher being more involved when there’s no step-by-step instruction, and therefore demand more of the teacher’s accessibility. In the structured inquiry the role take on a supportive and corrective nature, which was seen limiting the teacher’s focus to a following of the step-by-step instruction. Teachers need to reflect how the scientific content of inquiry is made visible to the students. Conclusions from the study is that the ways of working in inquiry needs to be adapted after its purpose and the student’s knowledge, where critical scientific conversations need to be a part.