Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

<p>Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det är att arbeta som grundskollärare i 2010-talets Sverige. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex stycken informanter. Under intervjuerna framträdde fyra teman centrala för läraryrket – ansvar, respekt, fostran och status. Dessa fyra teman utgör uppsatsens stomme och är representerat i var sitt kapitel. Enligt beräkningar kommer det att saknas upp emot 80 000 lärare år 2031, och lärarutbildningarna har länge haft svårt att rekrytera studenter. Yrkets status är låg och informanterna anser inte att lönerna står i proportion till det ansvar och den arbetsbelastning som deras yrke innebär. Informanterna berättar vidare att de ofta känner sig ifrågasatta i sin yrkesroll och att de ser många brister i den kommunala ledningen. Samtidigt medger flera av informanterna att det finns en stor orättvisa i att kommuner ska styra skolan. Respekten för yrket upplevs ha försämrats och informanterna får ofta ta diskussioner med både föräldrar och elever. En allt större del av lärarnas arbete upptas av att fostra sina elever och lära ut grundläggande sociala värderingar. En utmaning informanterna berättar om är den att kunna möta alla elevers behov, och mycket arbete läggs på att skapa en inkluderande skola. Yrkets låga status kan delvis förklaras genom den kvinnliga dominansen, främst mot de yngre årskurserna. Men det handlar också om en ojämn lärarutbildning som inte alltid gett tillräckliga verktyg för att hantera läraryrkets utmaningar. Vägen framåt handlar om att på organisatorisk nivå dra lärdom av tidigare misstag och vikten av att de som leder skolans utvecklingsarbete inte låter sig luras av kortsiktiga lösningar som först senare visar sig vara mycket kostsamma. Trots de utmaningar som finns är många av de knappt 100 000 lärare som finns i tjänst idag passionerade och trivs med sitt yrke. Det bekräftas av de sex informanter som intervjuats i denna uppsats. / The aim of this essay is to investigate the work life of primary school teachers in Sweden in the 2010s. To find out, interviews have been conducted with six informants. During the interviews, four themes emerged central for the teaching profession – responsibility, respect, upbringing and status. The essay is based on these four themes and each theme are represented in a chapter. Calculations show that the Swedish primary school system will be missing up to 80,000 teachers in the year of 2031, and the teacher education programmes have long had difficulty recruiting students. The status of the profession is low and the informants do not consider that wages are proportionate to the responsibility and workload that their profession entails. The informants further say that they often feel questioned in their professional role and that they see many shortcomings in the municipal management. At the same time, several of the informants admit that there is a great deal of injustice in the fact that municipalities are to govern the school. The respect for the profession is perceived to have deteriorated and the informants say they often have discussions with both parents and students. An increasing part of the teachers' work is occupied by teaching their pupils basic social values. A challenge the informants tells about is the ability to meet the needs of all students, and much work is done to create a school that includes all. The low status of the profession can partly be explained by the female dominance, mainly towards the younger grades. But it is also about an uneven teacher education that has not always provided the teacher students with sufficient tools to deal with the challenges within the teaching profession. The way forward is, however, to learn from past mistakes at organizational levels and the importance of those who lead the school's development work not be fooled by short-term solutions that only later prove to be very costly. Despite the challenges that exist, many of the nearly 100,000 teachers currently on duty today are passionate and comfortable with their profession. This is confirmed by the six informants interviewed in this essay.

<p>Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country’s majority language. These students’ possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents.</p><p> </p><p>The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language. The comparison also app­lies to the requirements that each country has for the students who are looking to the Swedish upper secondary school, and its counterpart in Norway, “den videre­gående skolen”.</p><p> </p><p>It is possible to see some similarities in the design of the governing documents and the school as an institution. However, there are some differences in the content of teaching and the document that governs this. The Norwegian school and Norwegian governing documents put more focus on the Norwegian language, while the Swedish school system and Swedish governing documents have a more generous attitude towards the native language.</p> / <p>Många elever i svenska och norska grundskolan har inte behörighet att söka till vidare utbildning. Det är en stor andel av dessa elever som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk. Dessa elevers möjligheter till en rättvis och likvärdig utbildning finns reglerade i ländernas lagar och regler för skolverksamheten, de så kallade styr­doku­menten.</p><p> </p><p>Syftet med denna undersökning är att jämföra norska och svenska styrdokument an­gående undervisningen för elever som har annat modersmål. Jämförelsen gäller även vilka krav respektive land har för de elever som söker till den svenska gymnasie­skolan, och dess motsvarighet i Norge, ”den videregående skolen”.</p><p> </p><p>Det går att se vissa likheter i utformningen av styrdokumenten och grundskolan som in­stitution. Däremot finns en del skillnader när det gäller innehållet i undervisningen och de dokument som styr denna. Den norska skolan och de norska styrdokumenten lägger mera fokus på det norska språket, medan den svenska skolan och de svenska styr­dokumenten har en generösare attityd till modersmålet.</p>

Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country’s majority language. These students’ possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents.   The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language. The comparison also app­lies to the requirements that each country has for the students who are looking to the Swedish upper secondary school, and its counterpart in Norway, “den videre­gående skolen”.   It is possible to see some similarities in the design of the governing documents and the school as an institution. However, there are some differences in the content of teaching and the document that governs this. The Norwegian school and Norwegian governing documents put more focus on the Norwegian language, while the Swedish school system and Swedish governing documents have a more generous attitude towards the native language. / Många elever i svenska och norska grundskolan har inte behörighet att söka till vidare utbildning. Det är en stor andel av dessa elever som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk. Dessa elevers möjligheter till en rättvis och likvärdig utbildning finns reglerade i ländernas lagar och regler för skolverksamheten, de så kallade styr­doku­menten.   Syftet med denna undersökning är att jämföra norska och svenska styrdokument an­gående undervisningen för elever som har annat modersmål. Jämförelsen gäller även vilka krav respektive land har för de elever som söker till den svenska gymnasie­skolan, och dess motsvarighet i Norge, ”den videregående skolen”.   Det går att se vissa likheter i utformningen av styrdokumenten och grundskolan som in­stitution. Däremot finns en del skillnader när det gäller innehållet i undervisningen och de dokument som styr denna. Den norska skolan och de norska styrdokumenten lägger mera fokus på det norska språket, medan den svenska skolan och de svenska styr­dokumenten har en generösare attityd till modersmålet.

Sammandrag Syftet med den här rapporten är att visa hur lärare vid en skola i Sverige och en i Kenya tänker och arbetar med läs-och skrivinlärning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan påverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer använts. Intervjuerna har utförts på fyra pedagoger, två svenska och två kenyanska som undervisar mot förskolan till årskurs tre. Observationerna har utförts på samma skolor och vid sex tillfällen, tre på vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan. Olika förutsättningar och metoder speglar undervisningen. Trots dessa olikheter anser samtliga lärare att eleverna når målen med avseende på läsande och skrivande. / Abstract The purpose of this report was to compare how two schools, one Swedish and one Kenyan, are training for reading and writing and try to find environmental factors that might have an impact on the learning. The choice of method in the report is a combination of qualitative interviews and unstructured observations. The interviews have been conducted on four teachers, two Swedish and two Kenyan who teach children in the ages of 5-9 years. Observations were performed in the same schools on six occasions, three at each school. The report compares similarities and differences between the Swedish and Kenyan school. The different condition in the countries reflects the way they teach and even if there are different ways of teaching they end up with the same results, knowledge of reading and writing.

En brist på ADHD diagnos kan påverka individer så pass mycket att det ger dem problem i framtida akademiska- och yrkesval. De nio deltagarna i denna studie sammanfattade sina år i grundskolan som bland annat kaotiska, problematiska, känslor av utanförskap och överlag negativa. Efter att ha fått diagnos i vuxen ålder föll många bitar på plats och många frågetecken blev besvarade och förklaringar på varför de haft problem fick äntligen ett svar. Trots att det kan ses som positivt att erhålla diagnosen så ser de flesta ADHD som något negativt och det faktum att de inte fick diagnosen i grundskolan har påverkat deras framtid på ett negativt sett. Detta eftersom de känner att de inte uppnått sin fulla potential på grund av att de inte fick de hjälpmedel de hade behövt för att klara grundskolan och med bra betyg kunnat ta sig vidare till gymnasiet och även eventuellt universitet.

Tidigare forskning har visat att multimodala texter kan förbättra elevers läsförståelse i engelskämnet. Samtidigt finns en avsaknad av studier som undersöker detta fält i den svenska skolan i årskurs 4–6. Detta arbete har haft som syfte att ta reda på hur multimodal text kan påverka elevers engelska läsförståelse i årskurs 5 i en svensk skolkontext. Syftet adresseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilket resultat från läsförståelsetestet i engelska framvisas i läsning av traditionell text respektive multimodal text? Vilken påverkan kan läsning av multimodal text ha på elevers engelska läsförståelse i jämförelse med traditionell text? Som utgångspunkt för arbetet tillämpas det multimodala teoriperspektivet Cognitive Theory of Multimedia Learning (CTML) tillsammans med dess modalitetsprincip. Detta innebär att en kombination av visuella och audiella modaliteter, såsom bild och ljud, möjliggör en bättre förståelse av innehållet i en text. Arbetet genomfördes med en kvantitativ metod som ett kvasiexperiment med två experimentgrupper och en kontrollgrupp där de deltagande eleverna var från årskurs 5. Data analyserades genom statistisk analys med programmet SPSS i kombination med deskriptiv statistik. Resultatet visade på en viss förbättring av experimentgruppernas läsförståelse med hjälp av multimodal text, men denna förbättring var inte tillräckligt stor för att anses vara statistiskt signifikant. Därför kan resultatet inte anses stärka tidigare forskning som bedrivits med hjälp av teorin CTML.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.