Syftet med studien var att testa en metod inspirerad av metoden Talk for Writing, i studien benämnd imitationsmetoden, i engelska med elever i årskurs 3. För att uppnå syftet med studien formulerades två forskningsfrågor: Hur effektiv är undervisning baserad på imitationsmetoden vid utveckling av elevers vokabulär? Hur anger elever att deras upplevelse påverkas av undervisning i engelska baserad på imitaionsmetoden? Studien genomfördes utifrån en flermetodsansats där både kvantitativa och kvalitativa undersökningar användes samt att studien utgick från en kvasiexprementell forskningsdesign. Kvasiexperimentet bestod av ett för- och ett eftertest i experimentgrupperna och kontrollgruppen samt att en upplevelseenkät genomfördes i experimentgrupperna. Undervisningen bestod av fem undervisningstillfällen utifrån imitationsmetoden och målet under imitationslektionerna var att eleverna utvecklade större vokabulär på engelska. Samtliga grupper i studien bestod av elever från årskurs tre på en större skola i utkanten av en mindre stad. Resultatet av för- och eftertesterna jämfördes utifrån samtliga gruppers resultat. Utifrån resultatet kunde ingen signifikant skillnad mellan för- och eftertesterna klargöras och därför gick inte reslutatet att jämföras till övriga populationen. Däremot visade studiens resultat av upplevelseenkäterna att större delen av eleverna i experimentgrupperna upplevde att förståelsen förbättrades efter imitationslektionerna i jämförelse med innan imitationsmetodens införande.

Datalogiskt tänkande (eng. Computational thinking) är ett relativt nytt begrepp som har fått stor uppmärksamhet på senare år. Datalogiskt tänkande handlar om att tänka på problem på ett sådant sätt som gör att datorer kan lösa dem. Flera forskarteam hävdar att datalogiskt tänkande är en färdighet lika fundamental som att läsa, skriva eller räkna i framtidens samhälle.Syftet med denna studie är att undersöka om det går att utveckla datalogiskt tänkande genom problemlösning i matematik. En lektionsserie har genomförts där elever fick arbeta med problemlösning i matematik. Elevernas för- och efterkunskaper i datalogiskt tänkande testades både innan och efter lektionsserien. Studien är ett kvasiexperiment med en kontrollgrupp och experimentgrupp där resultatet från testerna i datalogiskt tänkande har analyserats med det kvantitativa analysprogrammet SPSS.Resultatet från studien visar inte på några förändringar i datalogiskt tänkande mellan kontrollgrupp och experimentgrupp. Den främsta orsaken till detta resultat menar författarna beror på att lektionsserien i problemlösning var för kort. En annan karaktär på de matematiska problem som eleverna arbetade med under lektionsserien hade också möjligen kunnat ge ett annat resultat på studien.

Tidigare forskning har visat att multimodala texter kan förbättra elevers läsförståelse i engelskämnet. Samtidigt finns en avsaknad av studier som undersöker detta fält i den svenska skolan i årskurs 4–6. Detta arbete har haft som syfte att ta reda på hur multimodal text kan påverka elevers engelska läsförståelse i årskurs 5 i en svensk skolkontext. Syftet adresseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilket resultat från läsförståelsetestet i engelska framvisas i läsning av traditionell text respektive multimodal text? Vilken påverkan kan läsning av multimodal text ha på elevers engelska läsförståelse i jämförelse med traditionell text? Som utgångspunkt för arbetet tillämpas det multimodala teoriperspektivet Cognitive Theory of Multimedia Learning (CTML) tillsammans med dess modalitetsprincip. Detta innebär att en kombination av visuella och audiella modaliteter, såsom bild och ljud, möjliggör en bättre förståelse av innehållet i en text. Arbetet genomfördes med en kvantitativ metod som ett kvasiexperiment med två experimentgrupper och en kontrollgrupp där de deltagande eleverna var från årskurs 5. Data analyserades genom statistisk analys med programmet SPSS i kombination med deskriptiv statistik. Resultatet visade på en viss förbättring av experimentgruppernas läsförståelse med hjälp av multimodal text, men denna förbättring var inte tillräckligt stor för att anses vara statistiskt signifikant. Därför kan resultatet inte anses stärka tidigare forskning som bedrivits med hjälp av teorin CTML.

Syftet med denna studie var att utprova en Toisto-inspirerad metod i engelska undervisning i årskurs 1. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningarna: Hur effektiv är den Toisto-inspirerade metoden i utvecklingen av elevers muntliga kommunikationsförmåga i engelska i årskurs 1? Hur påverkar användningen av en Toisto-inspirerad metod elevers upplevelse av att lyssna, förstå och tala engelska i årskurs 1? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning av en kvasiexperimentell forskningsdesign inklusive för- och eftertest och upplevelseenkät. Undervisningen bestod av åtta undervisningstillfällen med den Toisto-inspirerade metoden där målet var att eleverna i de två experimentgrupperna skulle lära sig att berätta om sig själva med enkla vardagliga uttryck på engelska. Studien genomfördes med elever i årskurs 1 i en medelstor svensk kommun och bestod av två experimentgrupper och en kontrollgrupp från två olika skolor. Resultatet visade att samtliga grupper höjde sina resultat vid eftertestet jämfört med förtestet. Resultathöjningen var dock betydligt högre i de båda experimentgrupperna som fick undervisning med den Toisto-inspirerade metoden än i kontrollgruppen. Studien visade också att elevers upplevelse av att lyssna, förstå och tala engelska inte ändrade sig särskilt mycket under undervisningen med den Toisto-inspirerade metoden, trots att skillnader mellan de två experimentgruppernas upplevelse förekom.

This case study has looked at the significance transition from petitions to e-petitions has have for the proportion of approved proposals in the municipal council within Östersund municipality. The study has used a deliberative approach to how conversations are conducted between institution and citizen, this has been tested using a quasi-experiment and included a comparison with an after-before scenario with petitions and possible effects within different social groups that can be affected. The results of the study show that the difference between petitions and e-petitions is small, but that the color of the political majority in the council has a decisive factor behind whether proposals are approved more or rejected. Gender turns out to have a certain factor in how decisions are approved or rejected, where women received more approval than men which is interesting as it goes against previous research. / Denna fallstudie har tittat på vilken betydelse som en övergång från petitioner till e-petitioner har fått för andelen bifallna förslag i kommunfullmäktige inom Östersund kommun. Studien har använt sig av ett deliberativ tillvägagångsätt för hur samtal förs mellan institution och medborgare, detta har prövats med hjälp av ett kvasi-experiment och en jämförelse med ett efter-före scenario för möjliga effekter inom olika sociala skikt som kan påverkas med en ändrad petition. Resultatet av studien visar att skillnaden mellan petitioner och e-petitioner är små, men att den politiska majoritetens färg i fullmäktige har en avgörande faktorn bakom om förslag bifalls eller avslås. Kön visar sig även ha en viss faktor för hur beslut bifall eller avslås där kvinnor fick fler bifall än män, vilket är intressant då den går emot den tidigare forskningen. / <p>2021-06-04</p>

Idag bearbetas, hanteras och lagras mer information än någonsin tidigare digitalt via IT. Detta medför ökade krav på IT-säkerhet. Ett vanligt problem inom IT-säkerhet är den mänskliga faktorn. För ett företag är det därför av stor vikt att utbilda sina anställda inom IT-säkerhet. Tidigare forskning visar att gamification (att använda spel-element i system eller applikationer som inte är spel) inom utbildning kan visa på goda resultat inom utbildning om det används på rätt sätt. Denna studie intresserar sig för att undersöka om gamification kan underlätta upplärning av IT-säkerhet jämfört med traditionell upplärning. Studiens fokus är att undersöka hur djup kunskap upplärningen ger via ett gamifierat verktyg kontra ett textdokument som innehåller samma information. Detta undersöks med hjälp av ett kvasiexperiment, där hälften av deltagarna får upplärning via gamification och hälften via text, som följs upp av semistrukturerade intervjuer. / Today, more information is processed, handled and stored digitally via IT than ever before. This, in turn, leads to increased requirements for IT security. A common problem in IT security is the human factor. For a company, it is therefore of great importance to train its employees in IT security. Previous research shows that gamification (using game elements in systems or applications that are not games) in education can yield good results in education if used correctly. The interest of this study is to examine and compare if gamification can facilitate the training of IT security compared to traditional training. The focus of the study is to investigate what depth of knowledge the learning provides using a gamified tool against a text document containing the same information. This is investigated with the help of a quasi-experiment, where half of the participants receive training via gamification and half via text, which is followed up by semi-structured interviews.