I denna kunskapsöversikt har vi författare haft som syfte att fördjupa oss inom filmundervisning i skolan för att undersöka hur film kan användas i undervisning. Vi vill även undersöka om det finns forskning kring om film som undervisningsmaterial skulle kunna medföra problematik i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av både nationell och internationell forskning. Vi har gjort sökningar av vetenskapliga artiklar i databaserna ERIC, Libsearch och SwePub, men även i relevant litteratur. Forskning visar att filmundervisning i skolan kan hjälpa elevers avkodning och skrivprocess. Vidare menar den forskning som tas upp i den här kunskapsöversikten att film inte bara skapar engagemang och motivation bland eleverna i vid arbete med detta i klassrummet. Forskning tar upp att det kan finnas kopplingar mellan arbete med film och förbättring av elevers tal- och lyssningsfärdgheter. Samtidigt visar forskning på att det finns en viss okunskap kring hur film används som didaktiskt verktyg. Kunskapsöversikten visar att även om filmmediet har en didaktisk potential kan denna form av undervisning bära med sig vissa utmaningar.

Bakgrund: I förskoleklassen ligger stort fokus på ett lustfyllt lärande där lek och skapande ges stort utrymme. Att kunna utveckla barns språk och förmåga till kommunikation genom att arbeta med och tolka olika typer av texter som kombinerar ord, bild och ljud är centralt i en förskoleklass. Det teoretiska ramverket för denna studie utgjordes av socialsemiotisk teori. Syfte och Metod: Syftet med studien var att undersöka lärares användning av film i förskoleklass. Centrala frågeställningar för undersökningen var: (1) Hur ofta använder lärare film i undervisningen?(2) Med vilket syfte används film i undervisningen?(3)Kan film i undervisningen främja läs- och skrivutveckling och i så fall hur? En enkätundersökning baserad på frågeställning (1) och (2) skickades med post till samtliga lärare i förskoleklass i en mindre kommun i Västra Götaland. Anonymitet garanterades via avidentifierade svarskuvert. Utifrån ett slumpvis urval av respondenter gjordes därefter en fördjupning med hjälp av fokusgruppintervju för att besvara frågeställning (3). Resultat Tolv av tretton lärare besvarade postenkäten. Majoriteten av lärarna uppgav att de använde film som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag. Informanterna i fokusgruppintervjun utgjorde en homogen grupp med avseende på yrkeserfarenhet och profession. Resultaten visade att film i undervisningen i de berörda skolorna regelbundet används som ett pedagogiskt hjälpmedel för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film användes också som introduktion till, eller fördjupning av, ett nytt arbetsområde samt för att skapa en gemensam referensram till ett ämnesområde. Konklusion Resultaten från studien visar att film i undervisningen i de berörda skolorna används som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag, för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film i undervisningen används dessutom med ett tydligt pedagogiskt syfte. / Introduction: The focus for preschool education is joyful teaching that prioritise play and creative work.In preschool education, the development of children’s language and their capacity to communicate utilizing various types of texts that combine words, pictures and sound is fundamental. A socio-semiotic theory provided the theoretical framework for this study. Objectives and Methods: The objective of this study was to analyse the usage of movie sequences by teachers in the preschool class. The core questions for this study were: (1) How often do teachers use a movie sequence in their teaching? (2) What is the objective of using movie sequences in education? (3) Can movie sequences promote the development of reading and writing skills and if so, how is this achieved? A questionnaire based on the first two core questions was sent by ordinary mail to all preschool class teachers in a smaller municipality in the western part of Sweden. Anonymity was warranted through the distribution of nonidentifiable prepaid response envelopes. A random selection was made among the respondents with an offer made to participate in a focus group interview with the objective to answer the third core question. Results Answered questionnaires were obtained from twelve of the thirteen invited teachers. A majority of the teachers stated that they used movie sequences as an educational tool on a daily basis. The informants who participated in the focus group interview constituted a homogeneous group with respect to their profession and length of work experience. The results showed that movie sequences were used on a regular basis in the concerned primary schools as an educational tool to promote the development of reading but to a lesser extent also to promote writing skills. Movie sequences were also used as an introduction to, or to achieve in-depth knowledge about, a new subject and to create a common frame of reference. Conclusion The results from this study showed that movie sequences in the concerned primary schools were used as an educational tool on a daily basis to promote the development of reading and writing skills in the preschool class. Movie sequences were also used with a specified educational objective.

This paper presents a study of educational materials used in Swedish language education. The aim of the study is to understand in which way multimodal resources can be used in texts, to benefit in the process of meaning making among pupils in the nine-year compulsory school. The theoretical framework used as a basis for understanding and analysing these educational materials is the social semiotic multimodal perspective and the design theoretical multimodal perspective. The study is a multimodal text analysis but it also involves analyses of the syllabi connected to the subject of Swedish language education. The extended concept of text was introduced in the year of 2000 in the syllabus and today multimodal texts are supposed to be part of the Swedish language education. In course of this study the researcher found that multimodal resources can be used in different ways to benefit in the process of meaning making. The study shows that the use of resources is connected to the different aims among texts and to the affordances of meaning making resources.  The aim of texts differs among and in-between the educational materials connected to the different syllabi.  The researcher also found that the texts supposed to be included in Swedish language education has increased since the extended concept of text was introduced and according to the process of time. Pupils however, aren´t introduced to strategies for dealing with these new kinds of texts, in the same extent.

För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9. Uppgiften texterna är hämtade från innebär att eleverna ska skriva en novell med inspiration av en specifik bild. Tillsammans med bilden skapar novellerna multimodala texter. Analysen av novellerna visar att elevernas noveller skiljer sig markant åt vilket beror på bildens möjliga betydelsepotentialer. Elevernas gestaltande beskrivningar speglar variationen av betydelsepotentialer.

De elever lärare möter i dagens skola är vana vid att se på film (von Scantz, 2016, s. 141). Läraren ges därför enligt Westergren (2016, s. 61–62) genom att bruka film i sin undervisning en möjlighet, till att använda ett språk som eleverna är väl förtrogna med. Film som läromedel kan även ge en stark känslomässig och gemensam upplevelse som eleverna kan dela tillsammans. Andersson (2014, s. 109) förklarar att då lärare tenderar att koppla ihop film i undervisning med stökighet i klassrummet och tidskrävande arbetsuppgifter, väljer flertalet lärare bort att använda mediet. Med detta i åtanke ämnar denna studie analysera vad forskning säger om film som pedagogiskt redskap, både genom samtal (filmundervisning) och skapande (filmskapande).  Syftet med studien är att analysera vad forskning säger om filmundervisning och dess konsekvenser för elevers utveckling av literacy i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 (F-3). Syftet vill vi uppfylla genom att i litteraturstudiens resultatdel besvara följande frågor: <ul type="disc">Hur påverkas elevers literacyutveckling av filmundervisning i F-3? Vilka attityder finns det hos lärare till filmundervisning för F-3?    Denna litteraturstudie har eftersträvat att inkludera både internationella och nationella vetenskapliga publikationer som behandlar ämnesområdet. Det utvalda materialet har analyserats och dess relevans har säkerställts genom urvalskriterier. Teorier som behandlas är; sociokulturell teori, sociosemiotisk teori samt Luke och Freebodys modell för utveckling av literacy. Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att film bidrar till engagemang hos eleverna vilket motiverar dem. Vidare möjliggör filmundervisning att eleverna kan börja koppla innehåll i texter till egna erfarenheter. Genom att analysera film får eleverna bättre förståelse för berättelsers struktur och uppbyggnad. Vidare kan filmupplevelsen skapa en gemensam referensram för eleverna. Resultatet utifrån studiens andra frågeställning visar att lärarens attityd till film påverkar hur film används i undervisning. Om läraren har en negativ inställning till film kommer detta att skicka signaler till eleverna om vad som anses som lärande eller inte, vilket påverkar elevernas uppfattning av filmmediet. Sammanfattningsvis ser vi att filmundervisning kan ha positiva effekter på elevers utveckling av literacy. Enligt läroplanen är det viktigt att koppla ihop elevernas egna erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter med skolans (Skolverket, 2017b, s. 8). Genom att i undervisningen använda sig av film möjliggör lärare för eleverna denna viktiga koppling till deras egna erfarenheter.

Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.

Denna studie kommer närmare undersöka typografins och bildernas roll i förhållande till läsarens beteende i läsprocessen. Hur står magasintypografiska konventioner i relation till hur människor faktiskt läser en artikel i CAP&Design? I en visuell analys beskriver jag artikelns typografi utifrån några handböckers typografiska principer. Vidare beskrivs bilderna utifrån deras innehåll och bakgrund, placering och storlek samt funktion och koppling til texten. Jag gör en observation av läsning med kompletterande intervjuer för att ta reda på hur personer skapar läsvägar i artikeln. Detta tolkas och analyseras i jämförelse med min visuella analys och teorier kring styrd läsning och dynamisk läsning med individuella variationer. Resultatet visar att både bilderna och typografins utformning påverkar formandet av läsvägar. Läsprocessen är individuell och dynamisk där syftet med läsningen, personliga strategier, erfarenhet, bakgrund och miljö spelar in.

Tidigare forskning har visat att multimodala texter kan förbättra elevers läsförståelse i engelskämnet. Samtidigt finns en avsaknad av studier som undersöker detta fält i den svenska skolan i årskurs 4–6. Detta arbete har haft som syfte att ta reda på hur multimodal text kan påverka elevers engelska läsförståelse i årskurs 5 i en svensk skolkontext. Syftet adresseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilket resultat från läsförståelsetestet i engelska framvisas i läsning av traditionell text respektive multimodal text? Vilken påverkan kan läsning av multimodal text ha på elevers engelska läsförståelse i jämförelse med traditionell text? Som utgångspunkt för arbetet tillämpas det multimodala teoriperspektivet Cognitive Theory of Multimedia Learning (CTML) tillsammans med dess modalitetsprincip. Detta innebär att en kombination av visuella och audiella modaliteter, såsom bild och ljud, möjliggör en bättre förståelse av innehållet i en text. Arbetet genomfördes med en kvantitativ metod som ett kvasiexperiment med två experimentgrupper och en kontrollgrupp där de deltagande eleverna var från årskurs 5. Data analyserades genom statistisk analys med programmet SPSS i kombination med deskriptiv statistik. Resultatet visade på en viss förbättring av experimentgruppernas läsförståelse med hjälp av multimodal text, men denna förbättring var inte tillräckligt stor för att anses vara statistiskt signifikant. Därför kan resultatet inte anses stärka tidigare forskning som bedrivits med hjälp av teorin CTML.

Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga vad aktuell forskning säger om sambandet mellan multimodalitet och högstadieelevers läslust. I studien ingår både vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Mot teori om elevers läsrepertoarer på fritiden och mot bakgrund om att läslust har med förkroppsligande att göra, har relevant vetenskaplig litteratur analyserats. Resultatet visar att det går att urskilja fem kategorier av multimodala textformer som användbara i undervisning för att skapa läslust. Resultatet visar också på hur man kan lyfta in multimodala texter i undervisningen men att för att göra det krävs mer kunskap om andra texter än den skönlitterära hos svensklärare. Studien visar också på att unga idag läser och lyssnar mer på digitala texter än tidigare generationer och att svenskundervisningen är bristfällig i att fånga upp elevers läserfarenheter utanför skolan.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ i serieromanen Zenobia. Mitt intresse för serieromaner vilket är en text som kombinerar ord och bild har sin grund i diskrepansen mellan den vardagliga- och vetenskapliga beskrivningen av begreppet text. De flesta av oss associerar text som det skrivna ordet medan vissa forskare förespråkar ett vidgad textbegrepp och hävdar att en text kan vara i princip allt som på något sätt kommunicerar med oss. Även i den svenska skolan har det skrivna ordet och det verbala språket prioriterats i förmån för det vidgade textbegreppet trots att lärare är medvetna om att en vidgat syn på text har positiv effekt på utveckling av elevers literacy. Literacy beskrivs som förmågan att läsa, förstå, tolka och resonera om olika sorters texter. Serieromanen är en multimodal text som kombinerar ord och bild vilket utvecklar läsarens verbala- och visuella literacy. Serieromaner skärper därför läsarens dubbla blick då fokus måste riktas mot både ord och bild som tillsammans uttrycker textens budskap. I den här uppsatsen analyserar jag i vilken omfattning interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ är ordinriktat, alternerande, montage, parallellt eller bildinriktat i serieromanen Zenobia. Jag är intresserad av hur det verbala- och visuella berättandet integrerar i serieromanen för att gestalta narrativets protagonist, miljö och temporalitet och hur dessa aspekter av berättandet relaterar till karakteriseringen av serieromanens protagonist Amina. Analysen visar dels att serieromanen Zenobia innehåller en komplex variation av verbalt- och visuellt berättande för att gestalta narrativet, dels att lärare med fördel kan använda serieromanen Zenobia i undervisningen för att skärpa elevers dubbla blick vilket utvecklar elevernas verbala- och visuella literacy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>