No description available.

This degree project contains a theoretical and a practical part about magazine design. Literature aboutthe subject’s typography and magazine design has been studied and put into practice on the professionaljournal Ingenjören. Besides of that a study about the history of magazine typography for the lastfifty years has been done.Typography and other design factors are important for the magazine to be readable and gives at thesame time the magazine an identity of its own, which has become more and more important throughoutthe last decades.The result of this degree project is a new design for Ingenjören, a design that agrees more with howthe journal want to be considered. A new template, a dummy and a manual have been produced. A decisionof a board meeting of Ingenjörsförbundet in September is now what remains for the new design tobecome a reality.

Flera rapporter visar att lässvårigheter bidrar till stora problem påett mänskligt plan och forskare beskriver att denna problematikförsvårar för människor att kunna delta i samhället. Problematikmed att kunna ta till sig viktig information och att utvecklaskunskapsmässigt. Syftet med studien är att ur ett universelltdesign-perspektiv undersöka hur typsnitt i skolmaterial ärutformat och hur det kan underlätta läsbarheten för eleverna.Studien ska bidra till att utveckla och ge kunskap till hurskolmaterial bör utformas för att passa elever i grundskolan medhjälp av grafisk design. För att kunna besvara frågeställningarnaså användes metoden deltagande observation för att kunna tareda på hur eleverna upplevde de olika typsnitten i ett urvaltexter. Resultatet av undersökningen visade att skolmaterialetanvänder antikvor som typsnitt och att de lämpar sig för elevermed god läsförmåga och att elever som upplever svårigheter medläsning föredrog typsnitt med sanserifer vilket inte fanns iskolmaterialet.

Problemformulering och syfte: Tidigare forskning inom typografi och typsnitt har fokuserat på dess läsbarhet, läslighet och igenkänning och har helt ignorerat typografi som ett kommunikativt meningsskapande verktyg. Ett typsnitts meningsskapande funktion är av relevans både för formgivare men också för personer som på något sätt arbetar med text och ord. Syftet med undersökningen är att förklara hur typografi och typsnitt är en del i en meningsskapande process med utgångspunkt i ett representationsteoretiskt perspektiv. Studien är ett fall av hur typografi kan fungera som en kulturell meningsskapande resurs inom förpackningsdesign. Metod och material: Studiens fyra kvalitativa metoder är informantintervjuer, semiotisk analys, experimentell metod och fokusgrupper. Informantintervjuerna utfördes för att få underlag till den experimentella metoden som i sin tur analyserades i två steg, dels genom en denotativ semiotiska analys, och dels konnotativt genom fokusgrupperna. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att typsnitt har en meningsskapande funktion och att typsnittens anatomiska egenskaper samt kontext påverkar betydelsen.

No description available.

Denna studie undersöker hur utformning av informativa trycksaker uppfattas och värderas utifrån mottagarens perspektiv. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk inriktning och platsen för undersökningen är biblioteket vid Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Studien har undersökt om enhetlighet är ett verktyg värt att implementera i bibliotekets informationsmaterial. Ett utvalt antal lättillgängliga skyltar har fått en omdesign utifrån universitetets grafiska profil och efter riktlinjer inom informationsdesign. Studenter som vistats i bibliotekets lokaler har fått ge sina åsikter och resonemang kring originalskyltar och omdesign för att få reda på vad de värdesätter i utformning av information de möter regelbundet.

En väl utformad grafisk profil kan hjälpa ett företag att skapa medvetenhet och kundlojalitet. Den grafiska profilen består bland annat av logotyp, färger, typsnitt och profil- och korrespondensmaterial som allt måste vara enhetligt utformat och anpassat efter företagets kultur, målgrupp och vision. Projektet syftar till att undersöka och beskriva hur tatuerares grafiska profil bör vara utformad för att bäst fylla sitt syfte. En enkätundersökning gjordes med målet att skapa förståelse för tatueringskundernas syn på den grafiska profilen och kompletterades med en intervju med en förtroendeingivande tatuerare som i sina åsikter fick representera tatueringsbranschen. Litteratur i ämnet grafisk profilering och grafisk design kompletterade undersökningen ytterligare. Resultaten från enkätundersökningen stämde inte helt överens med litteraturen vilket gör det svårt att ge ett exakt svar på projektets frågeställningar

Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.

The aim of this study was to examine wheather serifs provide an advantage in reading speed. This was tested with a reading speed test (Wilkins Rate of Reading Test), two with a serif font and two with a sans serif font. The fonts used was Times New Roman and Times Sans Serif, two variants of each. After the participants had passed the criteria, which consisted of stereopsis of 100 sec. of arc (tested with Titmus Fly Test) and near visual aquity of 20/25 (tested with a near aquity chart), they were presented with the tests in a randomly generated order. The participants were asked to read the words out loud, and to read it as quickly as possible. After a countdown a timer started and the participants started reading. While the participants read the words, a copy of the test was silently supervised by the author to monitor any skipped or incorrectly read words. After a minute the timer stopped and the words/minute were calculated. This was repeated for the remaining 3 tests. After all the tests had been executed the participants were asked which of the two fonts they experienced as easier to read. There was no statistical significant difference (p=0.54) in reading speed between the two fonts. 60% of the participants had a higher reading speed with Times Sans Serif than its serif counterpart. Despite this, 51% reported that they found Times New Roman easier to read. The conclusion of this study found that no statistical significant difference in reading speed could be measured between serif and sans serif fonts.

<p>Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.</p><p>Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den.</p><p>Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.</p>