Examensarbete behandlar frågeställningen: Hur kan ungdomars ideologiska ståndpunkt och samhällskritik synliggöras genom gestaltning av egna reklambilder, med utgångspunkt i ett ifrågasättande perspektiv? Syftet med studien var att undersöka hur det var möjligt att få en inblick i vilka ideal och normer som berör ungdomar genom en skapande process. Att genom gestaltning av reklambilder i ett ifrågasättande perspektiv skapa förståelse för att en konstnärlig process kan vara ett sätt att förhålla sig till samhället. Undersökningen genomfördes på en Gymnasieskola i Stockholm med elever som deltog i kursen digitalt skapande. Studien har haft de etnografisk inspirerande metoderna aktiv deltagande observation samt fallstudie. Elevernas reklambilder ligger till grund för analysen, som tillsammans med fältanteckningar och elevernas reflektioner ger underlaget för resultat och diskussion. Analysmetoder som används är det utvidgade textbegreppet multimodalitet, samt bildbeskrivningens begrepp denotation och konnotation. De teoretiska perspektiv som brukas för resultat och tolkning är socialkonstruktionism och semiotiska resurser. I resultat och tolkning förs diskussionen om hur lärarens roll som kunskapsförmedlare och val av bildexempel vid introduktion påverkar elevernas gestaltningar, vilka semiotiska resurser som används i reklambilderna och hur ungdomarnas samhällskritik synliggörs i deras bilder. I slutdiskussionen lyfts frågan om hur ett konstnärligt förhållningssätt kan nyttjas i undervisningen samt hur användandet av reklambilder möjliggör ett samtalsämnen som de flesta känner sig inkluderade i att diskutera och ifrågasätta. Den visuella gestaltningens syfte var att bidra till en fördjupad förståelse av undersökningen och visa elevernas bilder i ett sammanhang som förstärkte deras uttryck. Gestaltningen var ett fotocollage som presenterades i form av en kuliss, där bakgrunden kommunicerade en dystopisk stad och ungdomarnas bilder var de framträdande elementen.

No description available.

Problemformulering och syfte: Tidigare forskning inom typografi och typsnitt har fokuserat på dess läsbarhet, läslighet och igenkänning och har helt ignorerat typografi som ett kommunikativt meningsskapande verktyg. Ett typsnitts meningsskapande funktion är av relevans både för formgivare men också för personer som på något sätt arbetar med text och ord. Syftet med undersökningen är att förklara hur typografi och typsnitt är en del i en meningsskapande process med utgångspunkt i ett representationsteoretiskt perspektiv. Studien är ett fall av hur typografi kan fungera som en kulturell meningsskapande resurs inom förpackningsdesign. Metod och material: Studiens fyra kvalitativa metoder är informantintervjuer, semiotisk analys, experimentell metod och fokusgrupper. Informantintervjuerna utfördes för att få underlag till den experimentella metoden som i sin tur analyserades i två steg, dels genom en denotativ semiotiska analys, och dels konnotativt genom fokusgrupperna. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att typsnitt har en meningsskapande funktion och att typsnittens anatomiska egenskaper samt kontext påverkar betydelsen.

Undersökningen syftar till att synliggöra vilka semiotiska resurser musiklärare i ensemble på det estetiska programmet beskriver att de använder och hur resurserna används. Den ena frågeställningen är följande: vilka semiotiska resurser beskriver musiklärare att de använder i ensemble i arbetsprocessen av ett arbetsområde: uppstart av ny låt, arbete med låt och redovisning av låt? Den andra frågeställningen är: hur beskriver musiklärare i ensemble att de använder semiotiska resurser i arbetsprocessen av ett arbetsområde: uppstart av ny låt, arbete med låt och redovisning av låt? För att undersöka detta används semiotiska resurser som teoretiskt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare i ensemble på det estetiska programmet med inriktning musik. Studiens resultat visar på att vid uppstart av ny låt används tal, noter och ljud som semiotiska resurser. I arbete med låt använder sig informanterna av noter, förebildande på musikinstrument, instrumentlärare och en modell för instudering. I redovisning av låt används rummet som semiotisk resurs samt tal för att ge information och ge och ta emot feedback.

Den här studien har undersökt visuella semiotiska resurser på klassrumsväggar med utgångspunkt i hur de har introducerats och använts samt vilka anledningar som fanns till att de placerades på väggarna i klassrummen. Centrala begrepp i studien har varit visuella semiotiska resurser, semiotiska resurser samt socialsemiotik. De centrala begreppen i vår studie har definierats i avsnitt 2.2 och 4. Socialsemiotik var förutom ett centralt begrepp även det teoretiska perspektiv som studien hade sin grund i. Den tidigare forskningen som vi har relaterat vår studie till berörde den sociokulturella traditionen, barns minne, andraspråkselever samt elever i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Underlaget till studien bestod av insamlade data från fyra lärare i olika årskurser på samma skola. Det visade sig att de visuella semiotiska resurser som undersöktes i studien kunde kategoriseras utifrån tre olika sätt att introducera dessa för eleverna. Visuella semiotiska resurser som har introducerats genom att: eleverna själva har fått upptäcka dem de har presenterats för eleverna eleverna har fått arbeta med dem Att introducera visuella semiotiska resurser genom att presentera dem för eleverna visade sig vara närmare sammankopplat med en fortsatt aktiv användning av den visuella semiotiska resursen än när något av de andra två introduktionssätten användes. Resultatet visade även att anledningarna till att de visuella semiotiska resurserna sattes upp på klassrumsväggarna var för att dessa skulle fungera som inspiration och motivation, eller för att påminna eleverna om vad som hade gjorts eller vad som förväntades av dem. En slutsats som har dragits av studiens resultat var att samtliga lärare har utgått från deras respektive klasser som helhet när de har satt upp de visuella semiotiska resurserna, som omfattats av studien, på klassrumsväggarna.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka sätt den multisemiotiska texten i vanligt förekommande läroböcker i matematik för årskurs fem erbjuder elever möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Detta studeras genom analys av läromedlets struktur, koppling till elevernas sociala kontext samt användande och organisation av semiotiska resurser. Detta undersöks genom en kvalitativ visuell textanalys med utgångspunkt i en socialsemiotisk teoribildning. En analysmodell utarbetades och utifrån denna har tre läroböcker analyserats för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Metoden valdes för att få syn på egenskaper i texten som erbjuder elever möjligheter att utveckla förståelse samt förtrogenhet med på vilka sätt semiotiska resurser har betydelse vid matematisk kommunikation, vilket i enlighet med kommentarmaterialet i matematik utgör grunden för kommunikationsförmågan. Resultatet visar att det empiriska materialet genom struktur samt användande och organisation av semiotiska resurser erbjuder elever möjligheter att utveckla kommunikationsförmåga i matematik. Studiens omfattning är begränsad vilket leder till att undersökningens resultat inte kan generaliseras till matematikböcker eller läromedel i allmänhet dock kan resultatet vara av intresse även bortom de analyserade läromedlen.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande. Exempel på sådana resurser är användandet av färger som symbol för ett land eller för att skapa samband; layout för att till exempel skapa visuell framskjutenhet; bild som komplement till skriften samt betydelsepotentialer i typsnitt. Eleverna har i intervjuerna uppvisat tecken på lärande genom att göra jämförelser mellan det land som de arbetat med och förhållandena i Sverige, samt med vilken uppfattning de tidigare haft om landet i fråga. I intervjuerna framkom även hur de fördelat arbetet i gruppen och hur de tänkt i samband med sin design av bildspelen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt den multimodala texten i vanligt förekommande svenska läroböcker i matematik för årskurs fyra erbjuder möjligheter för elever att utveckla förståelse för matematiska begrepp. Detta studeras genom analys av textens struktur, begreppens betoning, semiotiska resurser samt appellering till elevers tidigare erfarenheter. Detta undersöks genom kvalitativ textanalys med avstamp i konstruktivistisk teoribildning och ett vidgat textbegrepp. En analysmodell har utarbetats och i enlighet med denna har ett urval ur tre matematikböcker analyseras för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Denna metod har valts för att få syn på vilka speciella textegenskaper som kan erbjuda möjligheter för elever att tillägna sig matematiska begrepp. Resultatet visar på att det empiriska materialet erbjuder eleverna möjligheter att tillägna sig matematiska begrepp. Textuella egenskaper såsom läroböckernas struktur, betoning av begreppen samt användande och kombinering av semiotiska resurser såsom naturligt språk, bilder eller symboler, kan genomgående ses stötta elevernas konstruktion av kunskap. Då studiens omfattning är begränsad kan inte resultatet generaliseras till att omfatta matematikläroböcker i allmänhet utan betydelsen av resultatet blir att användningen av olika textuella egenskaper i de tre studerade läromedlen kan ses erbjuda möjligheter för tillägnande av matematiska begrepp. Resultatet visar även på djupgående information om i vilken utsträckning de studerade läromedlen främjar möjligheter för tillägnande.

Syftet med den här studien var att undersöka hur semiotiska resurser används i reklamfilm för att kommunicera till olika målgrupper. I uppsatsen har två reklamfilmer från Mercedes-Benz med två olika målgrupper analyserats. Metoden som har använts i uppsatsen är en jämförande filmanalys. I analysen så har vi valt att lägga tyngd på fem olika semiotiska resurser: rörelse i bild, klippning, färg samt ljud och musik. Vi har sedan jämfört analyserna för att se hur Mercedes-Benz har använt sig av semiotiska resurser för att nå filmernas primära målgrupp. Resultatet visade att det fanns en hel del olikheter mellan dessa filmer. Bland annat var reklamfilmen för den äldre målgruppen kontinuerligt klippt, medan reklamfilmen för den yngre målgruppen var diskontinuerligt klippt. I reklamfilmen för den yngre målgruppen, hade dessutom musiken och färgen en mer betydande roll än i reklamfilmen för den äldre målgruppen. Resultatet visade också att det finns flera likheter mellan dessa filmer, såsom vissa kamerarörelser och filmernas atmosfärsljud.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur multimodala två läromedel för årskurs tre är.Läromedlena som ska undersökas är Mera favorit matematik 3B och Matte direkt safari 3B. En faktori denna underökning är hur elever med dyslexi använder sig av bildstöd. Den förstafrågeställningen är hur läromedlena är utformade för att utveckla elevers multimodala förmåga.Den andra frågeställningen är hur bild och text samspelar i dessa läromedel. Den tredjefrågeställningen är vad det finns för bilder i läromedlena som enbart är dekorativa. Denna studieär i första hand kvalitativ, men med inslag av en kvantitativ undersökning. Undersökningengjordes genom att identifiera och analysera läromedlenas design enligt den sociosemiotiska teorin.Resultatet visade att läromedlena har en väl genomtänkt design som kombinerar skrift och bild påett multimodalt sätt. Elever med dyslexi får det bildstöd de behöver av dessa läromedel.