This research paper is based on a multimodal research approach with the objective to examine how the interaction or lack of interaction between text and image in a textbook affect the students’ conceptual understanding and how different types of images offer the students different ways of support in literacy education. Furthermore, the purpose of this research is to examine what kind of prerequisites the students need to be able to interpret the images, in order to deepen and facilitate their sense-making process in the early years of primary school. The paper is using two research methods. The first part of the study is based on a multimodal text analysis of 30 textbooks; from this analysis open interview questions were derived. The latter part of the study is based on interviews with a focus group containing six pupils. The obtained results show that the text and the image frequently interact through proximity to each other. Sometimes they even interact through color-coding or through divisions by frames. Many images interact with the written text by illustrating the written words; as for example the images included within the tasks. The results have proven that the image and the text have a dialogical exchange in the process of sense-making. In some contexts the different semiotic resources work against each other. From a holistic perspective both the image and the text contain potentially meaningful elements, which can in different ways, capture the recipient's attention in the textbooks.

Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  Frågeställningarna som ställs är: – Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? – Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? – Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna. Frågorna behandlade vilka semiotiska resurser som fanns i böckerna, om bilderna väckte uppmärksamhet, hur bilderna samspelade med tillhörande skrift och ytterligare frågor som behandlade layouten i relation till elever med NPF.De resultat som uppnåddes var att skrift och bild oftast samspelar genom närhet till varandra. Ibland samspelar de även genom färgkodning eller avgränsning genom ramar. Många bilder i samtliga läroböcker samspelar med skriften genom att de illustrerar skriften eller att det är kopplat genom andra sammanhang, liksom att bilderna ingår i uppgifterna. Många bilder i samtliga läroböcker är också dekorativa, utan funktion. Bilder får olika stor plats i de olika läroböckerna men genomgående finns det bilder på varje sida. Elever med problematiken NPF behöver struktur, tydlighet, avskalade uppgifter, mycket luft på sidorna och få distraktionsmoment, samt mycket repetition. På de flesta sidor finns det mer än en bild och mycket färg, de dekorativa bilderna kan distrahera elever som har svårt att koncentrera sig, bland annat NPF-elever. Andra slutsatser som dragits är att sidorna i några läroböcker är för röriga och innehåller för många uppgifter och bilder samt att det är för lite luft på sidorna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Business Region Skåne och Business Region Göteborg strategiskt kommunicerar och gestaltar innovation via video och vad som förmedlas om innovation och vilken bild det förmedlar om regionerna.  Metod och material: I studien har kvalitativ metod använts och fyra videor publicerade på Business Region Skånes och Business Region Göteborgs digitala videokanaler har analyserats genom multimodal sociosemiotisk analys samt tre intervjuer har genomförts med kommunikationsansvariga om videorna.  Huvudresultat: Det kan konstateras att Business Region Skåne och Business Region Göteborg kommunicerar och gestaltar innovation genom att använda berättelser i videorna om komplexa innovationsområden utifrån framtidsvisioner. Innovation gestaltas på ett okomplicerat och uttrycksfullt sätt varvat med faktastrategi samtidigt görs regionerna attraktiva. Videorna förmedlar fördelar om olika innovationsområden som har betydelse för människors vardagsliv samtidigt som videorna genom att skapa engagemang i kommunikationen lyfter upp aktuella problemområden i förhållande till innovation i samhället. Resultatet visar genom den multimodala sociosemiotiska analysen att gestaltningen av innovation i videorna i sig är komplex.

Syftet med denna studie har varit att undersöka konstruktionen av genus i UR:s utbildningsprogram Livet i mattelandet. Utifrån en sociosemiotisk teori med ett genusperspektiv har sammanlagt fyra avsnitt av serien analyserats och frågorna som väglett arbetet varit: Hur konstrueras genus i Livet i Mattelandet? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet följer det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Analysmodellen i studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys och är baserad på studiens teoretiska utgångspunkt. Med syfte att undersöka konstruktionen av genus är analysmodellen baserad på Nikolajevas motsatsschema över manliga och kvinnliga egenskaper (2004, s. 129). Vid analys avser modellen att synliggöra hur de olika karaktärerna i Livet i Mattelandet konstruerar genus. Vidare avses analysmodellen ligga till grund för analys av hur många karaktärer som följer eller bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet, det vill säga hur många som beter sig efter bestämda könsnormer och hur många som inte gör det. Det resultat som framkommit visar att karaktärerna konstruerar kön på många olika sätt. Analysen visar att fler manliga stereotypa egenskaper, enligt analysmodellen, kunde observeras än kvinnliga i de analyserade avsnitten. Vidare kunde analysresultaten delas upp i fyra kategorier; samstämmigt genus, motstridigt genus, komplexa genus och svåridentifierade. Studiens diskussion och konklusion påvisar att majoriteten av de analyserade karaktärerna i avsnitten på ett eller annat sätt strider mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön. Det var även möjligt att observera en underliggande manlig norm i det analyserade materialet.

This study examines the representation of semiotic modalities and the interaction between illustrations and semiotic modalities in one similar chapter in two textbooks for the upper secondary school. The study takes on a comparative approach between the subject of Swedish and the subject of Swedish as a second language. The comprehensive method used in this study is that of critical discourse analysis, primarily, employing the first dimension of Fairclough’s (1995) three-dimensional model. However, the study uses both a qualitative and a quantitative method to answer the research questions. The results show that both textbooks had the same kind of semiotic modalities. However, the book used in the subject of Swedish had a higher count of semiotic modalities in most cases except for word count, subheadings and depicting pictures based on pictures per page. Both books show an interaction between different semiotic modalities throughout the chapters, although used in a more efficient way in the book used for the subject of Swedish. Nevertheless, the book used for the subject of Swedish as a second language had a higher interaction between pictures and text. The conclusions drawn, point to the importance of educating students in the complex relationship of multimodal text, pictures and semiotic modalities.

The study examines how multimodal texts in the Swedish subject in the upper secondary school is assessed. The first two issues investigates through a hermeneutical text interpretation how multimodal texts are described in policy documents and how they are reflected in the assessment base. The last issue examine how teachers today assess students work with audiovisual elements trough interviews with three Swedish teachers. The analysis of policy documents shows an inconsistency in how multimodal texts are described and assessed. The inconsistency is causing a limitation in how multimodal texts are used in teaching. The results of the interviews confirm this and highlights how the design of teaching is largely controlled by the assessment base and its interpretation. The study shows how the absence of clear wording in policy documents prevents recognition of multi-modal texts in school, at the same time as the National Agency for education emphasize its relevance. Furthermore it shows how audiovisual texts have the potential to deepen and expand on the content instead of merely act as support to spoken and written text. And finally how a multimodal approach contributes to creating an equal education for all students regardless of background.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga. Samtidigt är det få vardagliga verksamheter framkommer. Arkitektdiskursen är iögonfallande inte bara visuellt utan även i texterna.

Syftet med den här studien var att undersöka hur semiotiska resurser används i reklamfilm för att kommunicera till olika målgrupper. I uppsatsen har två reklamfilmer från Mercedes-Benz med två olika målgrupper analyserats. Metoden som har använts i uppsatsen är en jämförande filmanalys. I analysen så har vi valt att lägga tyngd på fem olika semiotiska resurser: rörelse i bild, klippning, färg samt ljud och musik. Vi har sedan jämfört analyserna för att se hur Mercedes-Benz har använt sig av semiotiska resurser för att nå filmernas primära målgrupp. Resultatet visade att det fanns en hel del olikheter mellan dessa filmer. Bland annat var reklamfilmen för den äldre målgruppen kontinuerligt klippt, medan reklamfilmen för den yngre målgruppen var diskontinuerligt klippt. I reklamfilmen för den yngre målgruppen, hade dessutom musiken och färgen en mer betydande roll än i reklamfilmen för den äldre målgruppen. Resultatet visade också att det finns flera likheter mellan dessa filmer, såsom vissa kamerarörelser och filmernas atmosfärsljud.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur multimodala två läromedel för årskurs tre är.Läromedlena som ska undersökas är Mera favorit matematik 3B och Matte direkt safari 3B. En faktori denna underökning är hur elever med dyslexi använder sig av bildstöd. Den förstafrågeställningen är hur läromedlena är utformade för att utveckla elevers multimodala förmåga.Den andra frågeställningen är hur bild och text samspelar i dessa läromedel. Den tredjefrågeställningen är vad det finns för bilder i läromedlena som enbart är dekorativa. Denna studieär i första hand kvalitativ, men med inslag av en kvantitativ undersökning. Undersökningengjordes genom att identifiera och analysera läromedlenas design enligt den sociosemiotiska teorin.Resultatet visade att läromedlena har en väl genomtänkt design som kombinerar skrift och bild påett multimodalt sätt. Elever med dyslexi får det bildstöd de behöver av dessa läromedel.

Syftet med min kvalitativa studie av selfies vid Auschwitz har varit att skaffa en fördjupad förståelse för hur kommunikationen på dessa inlägg på Instagram ser ut i relation till agens och platsen. Jag utgick i denna forskning från följande frågeställningar: Vilka visuella och andra koder karaktäriserar de utvalda bilderna som utsagor om plats och agens? Vilka typer av kommentarer genereras? Hur kan kommentarer förstås utifrån de visuella och textuella koder som anger plats? Med hjälp av teorier kring plats, turistfotografering, agens, selfies i sociala medier och sociosemiotik har jag analyserat mitt urval som bestått av fem inlägg som hittats under #Auschwitz på Instagram. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval är att bilden tydligt visar en människa vid tågspåren vid Birkenau, bildtexten är på engelska och har minst fem kommentarer på engelska från andra användare. Jag utförde en multimodal analys med ett sociosemiotiskt perspektiv. Mina huvudsakliga resultat är att visuellt sett liknar bilderna varandra mycket och har mer agens på personen än platsen. Samt att ikoniska tågspåren och val av hashtags har varit viktiga koder för att förstå kommentarer. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval var att de föll inom självpresentation och verkade vilja dokumentera sig själva på platsen, samtidigt som de ville visa upp sig själva på sociala medier.