Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar.  Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.

<p>Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. </p><p>Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.</p>

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.

During the last decade, the Swedish Armed Forces have been struggling to achieve recruitment goals and to retain military personnel. To attract more people to join the agency, and to increase the knowledge about the agency’s role and function in society, the Swedish Armed Forces continuously run campaigns. Furthermore, the Swedish Armed Forces is a government agency with a mission that is determined by the Swedish government through government decisions. It can therefore be argued that it is important that the campaigns portray the agency’s mission in a correct and truthful way. The purpose of this study has been to investigate how the Swedish Armed Forces portray their mission in their campaign films, and to what extent it corresponds with the agency’s official mission. The research questions are thereby: (1) How is the mission of the Swedish Armed Forces portrayed in two campaign films from 2018 and 2020? (2) To what extent does the Swedish Armed Forces' communication about the agency's mission correspond with their official mission presented in the government decision? (3) Based on identified semiotic resources, and with a neo-institutional perspective on strategic communication, what type of communication has been allowed to take place in the Swedish Armed Forces' campaign films? To answer the research questions, a qualitative data analysis was conducted on a government decision constituting the overall direction of the Swedish Armed Forces, and a multimodal critical discourse analysis was conducted on two campaign films produced by the agency The results were compared, and analyzed through the lens of a neo-institutional perspective on strategic communication. In summary, it can be stated that the study finds that the Swedish Armed Forces, in the two campaign films, portray their mission in a way that greatly corresponds with their official mission as presented in the government decision.

Sociala medier är en plattform som kantas av känslor. Samtidigt vänder sig människor dit under kriser för att dela känslor och prata med varandra. I kommentarsfältet på Gröna Lunds Instagraminlägg, där de kommunicerar efter Jetlineolyckan, 2023, händer detta. Genom en kvalitativ socialsemiotisk multimodal textanalys erbjuder fallstudien en tolkning, och bidrar till en förståelse för vilka meningsbärande element som konstruerar vilka känslor i kommentarsfältet. En teoretisk och hypotetisk diskussion förs om känslornas möjliga betydelse för organisationens legitimitet. Först och främst analyseras Gröna Lunds Instagraminlägg kvalitativt med en innehållsanalys för att belysa kontexten, och de kriskommunikationsstrategier som används. Fallstudien visar på att Gröna Lund kommunicerar under krisfasen, tar på sig hela ansvaret och latent kommunicerar känslor av skam och skuld. Med hjälp av kriskommunikationsstrategier erkänner och bekänner nöjesparken krisen, och kommunicerar därefter åtgärdande handlingar. Den vanligaste känslan som konstrueras i kommentarsfältet är känslan av ilska och sorg. Ilska tar sig i uttryck både mot Gröna Lund och mot andra Instagramanvändare. Skuld konstrueras latent i konstruktionen av ilska. Det finns även en liten mängd kommentarer som konstruerar känslan lycka. Känslan av ångest uttrycks framför allt i form av frågor och en stor ovisshet. Fallstudien visar att känslorna många gånger konstrueras av liknande lexikala val, och att olika emojis förstärker vissa konstruktioner. En mycket liten mängd emotikoner har påvisats. Den teoretiska och hypotetiska diskussionen visar att känslor som ilska, skuld och ångest potentiellt försämrar Gröna Lunds tre former av organisatorisk legitimitet. Kommentarer med känslor av lycka och hopp visar motsatsen. Ilska kan däremot både förbättra och försämra legitimiteten, beroende på vem ilskan riktas mot. Det samma gäller för legitimitetsstrategier. Känslor av lycka hopp kan ge en teoretisk fingervisning på att strategierna stärker legitimiteten. Slutligen är det av stor vikt för samhället såväl yrkeslivet att förstå hur känslor tar form, i framför allt i medier med öppna kommentarsfält, då dessa potentiellt påverkar organisationens legitimitet. / Social media is an emotional platform. At the same time, people turn to it during crises to share emotions and talk to each other. In the comments section of Gröna Lund's Instagram post, where they communicate after the Jetline accident in 2023, this happens. Through a qualitative social semiotic multimodal text analysis, the case study offers an interpretation and contributes to an understanding of which meaningful elements construct which emotions in the comment field. A theoretical and hypothetical discussion is conducted on the possible importance of emotions for organizational legitimacy. First of all, Gröna Lund's Instagram posts are analyzed qualitatively with a content analysis to highlight the context and the crisis communication strategies used. This case study shows that Gröna Lund communicates during the crisis phase, taking full responsibility and latently communicating feelings of shame and guilt. Using crisis communication strategies, the amusement park acknowledges and confesses the crisis, and then communicates remedial actions. The most common emotion constructed in the comment section is the emotion of anger and sadness. Anger is expressed both towards Gröna Lund and towards other Instagram users. Guilt is constructed latently in the construction of anger. There is also a small number of comments that construct the feeling of happiness. The feeling of anxiety is mainly expressed in the form of questions and great uncertainty. The case study shows that the emotions are often constructed by similar lexical choices, and that different emojis reinforce certain constructions. A very small number of emoticons have been detected. The theoretical and hypothetical discussion shows that emotions such as anger, guilt and anxiety potentially impair Green Lund's three forms of organizational legitimacy. Comments with feelings of happiness and hope show the opposite. Anger, on the other hand, can both enhance and detract from legitimacy, depending on who the anger is directed at. The same applies to legitimacy strategies. Feelings of happiness and hope can provide a theoretical indication that the strategies strengthen legitimacy. Finally, it is of great importance for society as well as the professional world to understand how emotions take shape, especially in media with open comment sections, as these potentially affect the legitimacy of the organization.