No description available.

No description available.

The purpose of this study was to bibliometrically investigate and describe the research area called “extrasolar planets”. The research questions were: Which authors were mostly cited within the area when the first authors (and their co-authors) were considered? Which authors were found in most co-occurrences? Did particular author collaborations emerge?To which institutions were most authors affiliated and did the size of the institution have an influence on whether an author was cited?What was the geographic distribution of authors and institutions and were there any patterns of collaboration?Did the image of dominating institutions and countries depend on the viewpoint?How applicable was Lotka’s law on the collected data? The data was collected from citation lists in documents from the database Arxiv.org. The documents were extracted by using the search term “extrasolar planets”. By using citation analysis and the method a)”first author counting”, complimented by the method b)”fractional counting” used on a material screened by method a), for accrediting publications to authors and countries, an image of the research area was depicted. Method b) was also used for extracting information about author collaboration and geographic distributions. The most quoted first author, also found in most co-occurrences, was attached to the largest institution, located in USA. Most quoted authors, almost 60%, were attached to USA. However, the results were inconclusive when the viewpoints were changed. Apart from the fact that 57.8% of the quoted documents originated from 9.5% of the first authors, Lotka’s law was not applicable.

<p>Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare. Genom att dessutom ställa frågor om den del av skrivandet då texterna tar form konstateras att majoriteten av författarna inte tänker över hur deras text kommer att uppfattas utifrån tankarna om hög respektive låg litteratur. Undersökningen visar att det verkar som om kampen mellan högt och lågt mest är något för litteratur- och kulturkritiker av olika slag. Att skriva upplever författarna som en slags konstnärlig process som inte låter sig störas så lätt av utifrånkommande krav. Undersökningen visar också på att skolan och svenskläraren, enligt författarna, har en viktig roll och att de i viss mån bör försöka att locka elever att läsa olika sorters litteratur och inte bara den mest lättsmälta.</p>

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare. Genom att dessutom ställa frågor om den del av skrivandet då texterna tar form konstateras att majoriteten av författarna inte tänker över hur deras text kommer att uppfattas utifrån tankarna om hög respektive låg litteratur. Undersökningen visar att det verkar som om kampen mellan högt och lågt mest är något för litteratur- och kulturkritiker av olika slag. Att skriva upplever författarna som en slags konstnärlig process som inte låter sig störas så lätt av utifrånkommande krav. Undersökningen visar också på att skolan och svenskläraren, enligt författarna, har en viktig roll och att de i viss mån bör försöka att locka elever att läsa olika sorters litteratur och inte bara den mest lättsmälta.

Abstract In my ambition to improve my writing and reflect upon the way I express myself I am, in this paper, going to study the purport of the term pathetic. I do this by inquiring what lexicon and dictionaries say about the term and by studying how the word can be used in present time. I apply the contemporary usage of the term pathetic to my own text and then adapt my text from how the term is used in our time. By doing this I clarify to myself how I look at my own literary style, what I want my writing to be like and how the progress in my composing is developing. According to the interpretations I have done, I find meanings like “ridiculous” and meanings which have to do with strong emotions as well. It is between these meanings the importance of the term pathetic can be seen – the aspiration of being emotional without crossing the line to the ridiculous becomes a part of my further texts. This paper also elucidates the way memories make us emotional, which has given me new ideas about writing, both stylistically and from the point of view of content. Furthermore, my conclusions can be used to analyze my prospective writing. In summary it is all about being able to balance on the pathetic tightrope.

En uppsats som reder ut vad en författare är och vilken roll denne intar i ett nytt medium som YouTube. Genom att undersöka forskning om författarens roll i äldre media och analyser av tre olika författarroller på YouTube utreder den här uppsatsen hur rollen ser ut i ett nyare media. Här analyseras en tydligt enskild uppladdare på YouTube, klipp skapade och uppladdade av ett produktionsbolag och ett fenomen där olika uppladdare använder samma ursprungsmaterial för att skapa nya kreationer. Både litteratur och filmforskningen har överlag fokuserat på den enskilda författarrollen men den här uppsatsen påvisar dock att kollektivt författarskap blir tydligare i ett medium som YouTube.

<p>”En studie i dekadens” är en studie av ghostwritern Neil Strauss och syftar till att med utgångspunkt från de självbiografier han spökskrivit åt celebriteterna Marilyn Manson, Mötley Crüe, Jenna Jameson och Dave Navarro undersöka en ny typ av populärkulturellt och samtida författarskap. Studien belyser hur Strauss på ett framgångsrikt sätt förflyttat författarens position och tagit på sig ett ställföreträdarskap för dem han skildrar och den dekadenta värld de verkar inom.</p>

”En studie i dekadens” är en studie av ghostwritern Neil Strauss och syftar till att med utgångspunkt från de självbiografier han spökskrivit åt celebriteterna Marilyn Manson, Mötley Crüe, Jenna Jameson och Dave Navarro undersöka en ny typ av populärkulturellt och samtida författarskap. Studien belyser hur Strauss på ett framgångsrikt sätt förflyttat författarens position och tagit på sig ett ställföreträdarskap för dem han skildrar och den dekadenta värld de verkar inom.

This study aims to evaluate the possiblity of Paul being the author of the Epistle to Titus. The study uses a structural exegesis as by Daniel Patte to examine the convictions expressed through the text and how these correlate with the ones found by Patte in his analysis of the so called genuine Pauline Epistles. The study concludes that the Epistle to Titus correlates on several aspects with the Pauline Epistles on convictions expressed by the authors of the letters. Both authors seems to share a conviction: (1) That the christian should “remain as is”. (2) That the christian has a responsiblity to honour God with its life. (3) That the receivers of the letter had experienced the same touch of God in their lives as the author himself. Further, both authors seem to equate opponents of different religious groups as the same type of “opponents” – maybe as preachers of what Daniel Patte would call a “non-evangelium”.