Föräldrar läser allt mindre för sina barn och därför blir förskolan och dess pedagoger en viktgig del i detta arbete. Då förskolepersonalens och högläsningens betydelse på flera håll lyfts fram som viktiga delar för språkutvecklingen, vill jag därför ta reda på om de metoderna och hur arbetet med högläsning för att främja barns språkutveckling i förskolan stämmer överens med aktuell forskning kring ämnet. Utefter detta är syftet med min studie att genomföra kvalitativa intervjuer och ur ett multimodalt perspektiv studera högläsningens betydelse som undervisningsmetod för att främja språkutvecklingen i förskolan, samt om det i praktiken överensstämmer med aktuell forskning.  Det multimodala perspektivet innebär utefter Selander och Kress (2014) att det finns flera olika sätt att uttrycka, kommunicera och lära sig  på än bara genom bild och text. Detta ligger som grund i analysen av de kvalitativa intervjuerna som genomförts på fem förskolor varav två kommunala och tre privata i olika kommuner. Intervjudeltagarna var tre förskollärare och två barnskötare som jobbade i barngrupper i varierad ålder. Analysen ha genomförts med hjälp av de multimodala begreppen: multimodalitet, teckenvärldar, transduction samt tecken på lärande.  Resultaten i studien visar att pedagogerna har kunskap och en stor medvetenhet kring hur och på vilka sätt som undervisning av högläsning ska bedrivas för att det ska främja barns språkutveckling. Vidare finns det en nyfikenhet hos pedagogerna för vidareutbildning för att få ytterliggare kunskap. Det visade sig även att interaktion, samspel och samhandling är viktigt mellan pedagoger och barn och att barnen själva får vara med och delta i högläsningen för språkutvecklingen.

Denna studie handlar om hur lärare uttrycker sig att arbeta med multimodala uttryckssätt, och syftet är att undersöka vilka multilitteracitets-orienterade aktiviteter de tillfrågade lärarna säger sig erbjuda elever i svenskundervisningen. Vidare kommer de hinder som står i vägen för lärare att genomföra sin undervisning att beskrivas, samt vad som möjliggör deras praktiska tillämpning i mötet med digitala redskap och verktyg. För att infria syftet har intervjuer utförts på två olika skolor, där verksamma språklärare intervjuades om de multimodala redskap de använder och hur de säger sig arbeta meningsskapande i svenskämnet. För analys av empirin har praktikarkitekturteorin använts med multimodalhjulet som komplement. Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare använder sig av framförallt datorer i samband med undervisningen. Förutom sina jobbdatorer använder de sig av böcker med hård pärm, projektor och projektorduk, samt av tavlan, vilket möjliggör ett brett utbud av lektionsaktiviteter. De aktiviteter som de för denna studie intervjuade lärare erbjuder är undervisning via film, bilder, skrift, och ljud samt muntlig kommunikation som för samman skolan med elevernas egna erfarenheter. Avslutningsvis diskuteras resultatet med förankring till tidigare forskning, följt av en metoddiskussion, där valet av metod diskuteras och utvärderas.

Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject.  The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations.  The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på användandet av semiotiska resurser, som i detta arbete uttrycks i form av konkret material, vid beräkning av multiplikation i skolans lägre åldrar. Studiens syfte är att ta reda på de semiotiska resursers roll och funktion i förhållande till undervisning kring multiplikation. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga publikationer och dessa har tolkats utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv som ligger till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta har mynnat ut i ett resultat som visar att det finns både för- och nackdelar med användandet av semiotiska resurser. Främst visar resultatet att semiotiska resurser har en positiv och betydande roll för elevers lärande. För att detta ska uppnås krävs det dock att den undervisande läraren introducerar de semiotiska resurserna på rätt sätt för eleverna. Detta i sin tur leder till att eleverna förstår syftet med användningen och kan dra nytta av dess fördelar i matematikundervisningen.

Syftet med studien har varit att genom observationer studera barn och äldres generationsöverskridande relationer utifrån ett aktörsperspektiv inom två omsorgsinstitutioner. Studien har undersökt det sociala samspelet mellan yngre barn och äldre i den fjärde åldern när de möts i gemensamma aktiviteter på ett omsorgsboende för äldre, med särskilt intresse för deras aktörskap av de sociala strukturer som begränsar det. 30 deltagare ingick i studien. Barn och pedagoger från en mobil förskola samt äldre och personal från ett omsorgsboende. Genom att studera generationsöverskridande relationer har studien visat på att barnen och de äldre haft möjligheter till att i aktiviteterna agera tillsammans i samspelet med varandra. I deras handlingsutrymme har barnen och de äldre begränsats utifrån deras omsorgsinstitutioner som de befinner sig inom. Studien har visat på att både barn och äldre har möjlighet att använda och delvis omförhandla sitt begränsade handlingsutrymme i aktiviteterna genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det empiriska materialet visar på att det ofta var materiella resurser som deltagarna kommunicerade kring. Studien har även studerat vilka förutsättningar som behövs för att skapa generationsöverskridande relationer och aktiviteter. Studiens resultat visar på att enkla aktiviteter såsom att sjunga, måla, läsa böcker och fika är lämpliga aktiviteter för generationsöverskriande program.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar.  Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.