Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder sig av i sin verksamhet för att få barn med bristande svenska språkkunskaper delaktiga i verksamheten. Syftet var även att finna hur förskollärarna främjar mångkultur i förskolans dagliga verksamhet. Studien utgick ifrån Vygoskijs sociokulturella teori och en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio förskollärare från två olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollärarna är medvetna om vilka metoder de använder sig av för att göra barnen delaktiga, samtidigt som de talade om komplexiteten i att vara medveten och kunna ta vara på de olika kulturer som finns i förskolans verksamhet.

Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject.  The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations.  The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.

Intresset för denna studie och för bildskapande har vuxit fram genom egna erfarenheter och från tidigare forskning som jag har tagit del av. Den forskning som jag har tagit del av visade att bildskapande kan vara språk- och kunskapsutvecklande samt att det är en del av ett multimodalt lärande (Borgfeldt & Lyngfelt, 2017; Dahlbäck, 2017; Häikiö, 2007). Syftet med studien är att ge en fördjupad inblick i verksamma lärares ställningstagande till elevers bildskapande ämnesintegrerat i svenskämnet. Vidare är syftet att synliggöra vilka förutsättningar bildskapande arbete kräver enligt verksamma lärare. Frågeställningarna är följande: På vilka sätt beskriver lärare att de förhåller sig till bildskapande i svenskämnet? Vilka förutsättningar beskriver lärare behövs för att integrera bildskapande i svenskämnet?Studiens teoretiska utgångspunkt är i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014; Vygotskij, 1995). Centrala begrepp som används i studien är bildskapande, ämnesintegrering och multimodala uttrycksformer. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer, urvalet gjordes ur ett bekvämlighetsurval med sex lärare på två olika skolor inom samma kommun. Resultatet visade att alla lärare beskriver att de använder sig av fler än ett sätt. De beskrev fem olika sätt hur de ämnesintegrerar bildskapande i svenskämnet. Bildskapande som förstärkning av elevers lärande, bildskapande som samtalsstöd, bildskapande som en lustfylld och avkopplande aktivitet, bildskapande som färdighetsämne och bildskapande som kompensation. Även fem förutsättningar var viktiga enligt lärarna för att ämnesintegrera bildskapande i svenskämnet: tillgång till material, miljö, lärarens kompetens, lärarens egna intresse och tid.