Syftet med vår studie är att synliggöra lärares uppfattningar om multimodalitet samt bedömning med utgångspunkt i styrdokumentet Nya språket lyfter! (2020). Studien vilar på en socialsemiotisk och multimodal teoribildning. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där semistrukturerade djupintervjuer har givit en bild av hur verksamma svensklärare i skolans tidigare del upplever multimodalitet och bedömning. Intervjuerna har givit en nyanserad bild av de verksamma lärarnas erfarenheter. Resultatet visar att lärarna till stor del arbetar multimodalt utan att använda sig av Nya språket lyfter! men genom en mindre granskning av utdrag från bedömningsstödet upplever de att det ger stöd gällande planering och bedömning av undervisning. Bildens olika funktion och betydelsepotential analyseras och diskuteras i relation till bedömning. Samtalets betydelse för bedömning av de multimodala elevarbetena framhävs.

Denna studie handlar om hur lärare uttrycker sig att arbeta med multimodala uttryckssätt, och syftet är att undersöka vilka multilitteracitets-orienterade aktiviteter de tillfrågade lärarna säger sig erbjuda elever i svenskundervisningen. Vidare kommer de hinder som står i vägen för lärare att genomföra sin undervisning att beskrivas, samt vad som möjliggör deras praktiska tillämpning i mötet med digitala redskap och verktyg. För att infria syftet har intervjuer utförts på två olika skolor, där verksamma språklärare intervjuades om de multimodala redskap de använder och hur de säger sig arbeta meningsskapande i svenskämnet. För analys av empirin har praktikarkitekturteorin använts med multimodalhjulet som komplement. Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare använder sig av framförallt datorer i samband med undervisningen. Förutom sina jobbdatorer använder de sig av böcker med hård pärm, projektor och projektorduk, samt av tavlan, vilket möjliggör ett brett utbud av lektionsaktiviteter. De aktiviteter som de för denna studie intervjuade lärare erbjuder är undervisning via film, bilder, skrift, och ljud samt muntlig kommunikation som för samman skolan med elevernas egna erfarenheter. Avslutningsvis diskuteras resultatet med förankring till tidigare forskning, följt av en metoddiskussion, där valet av metod diskuteras och utvärderas.