Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med bedömningsprocesser i klassrummet, med ett särskilt fokus på kamratbedömningsmoment. Studien svarar på forskningsfrågorna om hur läraren klargör målen för eleverna, på vilka sätt lägger läraren en grund för att kamratbedömningen ska bli framåtsyftande, samt vilka metoder läraren använder för kamratbedömning. Dessa forskningsfrågor besvarades med hjälp av observationer och intervjuer i en skola i Sigtuna kommun. Observationerna stod som en grund för det som lyftes fram på intervjuerna. Den information som samlades in analyserades sedan med hjälp av fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Resultaten visade att alla lärare som medverkade i studien klargjorde målen för eleverna på ett tydligt sätt genom att målen bröts ner till elevnivå och bearbetades tillsammans i klasserna. Kamratbedömningen var framåtsyftande i den observerade skolan då lärarna aktivt jobbade med att uppmuntra eleverna till att använda återkopplingen för att utveckla sina arbeten. Under observationen upptäcktes det att de metoder som användes var varierande men att alla hade sitt ursprung i metoden two stars and a wish. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kamratbedömning är en metod som hjälper eleverna att utveckla en förståelse för god kvalitet. Dessa kvalitéer står i centrum för kamratbedömning. För att kamratbedömning ska bli så välfungerande som möjligt krävs en god planering och organisation av läraren.

Forskning har visat att rätt utformad feedback kan ha väldigt bra effekt på elevers lärande. Idrottslärarens uppgift är att hjälpa elever utveckla sina kunskaper och färdigheter i ämnet, vilket kan göras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en lärarintervju, undersöka hur en idrottslärare använder feedback i sin undervisning samt om och i så fall hur elever får ge feedback till varandra. Resultatet visade att läraren använder flera olika former av feedback i sin undervisning, och att hon anser att det är viktigt att eleverna lär sig använda ett idrottsspråk. Dessutom visade observationerna att eleverna ibland ger varandra feedback men att detta sker spontant, det vill säga utan att ha fått instruktion av läraren att göra detta. Avslutningsvis kan man säga att studien ger en bild av hur feedback används av en idrottslärare på högstadiet, och detta kan förhoppningsvis bidra med ett perspektiv på hur man kan arbeta med feedback i skolans idrottsundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka om tillämpningen av formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen kan bidra till ökade inlärningsmöjligheter för SVA-elever på gymnasienivå. En undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och tillämpningen av formativa metoder på planerade lektioner. Med hjälp av för- och efterintervjuer har vi fått underlag för elevernas upplevelser kring de utvalda metoderna. Resultatet från undersökningen visar elevernas upplevelser mot formativ bedömning och Lev Vygotskys närmaste utvecklingszon. Eleverna upplevde våra formativa metoder och uppgifter som stressiga och krävande. De fick jobba hårdare eftersom vi höll kunskapen vid deras närmaste utvecklingszon. Eleverna fann utmaningen som givande. Efter genomförd undersökning och tillämpning av formativ bedömning kunde det konstateras att elever föredrar undervisning anpassad efter formativ bedömning utifrån den närmaste utvecklingszonen. Elevernas resultat på våra formativa uppgifter visade en positiv utveckling gällande elevernas kunskapsinlärning. Vi anser att om man tillämpar formativ bedömning, och har den närmaste utvecklingszonen i åtanke, kan man skapa en inlärningsmiljö där eleverna uppmuntras till att vara aktiva och att vilja delta i undervisningen.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student’s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student’s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers’ classrooms. I have come to the conclusion that the teachers are well aware of what strategies they use to enhance student learning. The difference in the use seems to depend on the teacher’s knowledge of formative assessment rather than in what year they are teaching.

Syftet med vår studie är att synliggöra lärares uppfattningar om multimodalitet samt bedömning med utgångspunkt i styrdokumentet Nya språket lyfter! (2020). Studien vilar på en socialsemiotisk och multimodal teoribildning. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där semistrukturerade djupintervjuer har givit en bild av hur verksamma svensklärare i skolans tidigare del upplever multimodalitet och bedömning. Intervjuerna har givit en nyanserad bild av de verksamma lärarnas erfarenheter. Resultatet visar att lärarna till stor del arbetar multimodalt utan att använda sig av Nya språket lyfter! men genom en mindre granskning av utdrag från bedömningsstödet upplever de att det ger stöd gällande planering och bedömning av undervisning. Bildens olika funktion och betydelsepotential analyseras och diskuteras i relation till bedömning. Samtalets betydelse för bedömning av de multimodala elevarbetena framhävs.

Elever som börjar en klass i gymnasieskolan i Sverige kommer oftast från olika högstadieskolor. Deras skilda bakgrunder leder till att de har med sig skilda kunskaper till skolan. Detta har bidragit till att eleverna skriver en diagnos i matematik i början av gymnasiet för att läraren skall kunna kartlägga elevernas kunskaper. Vidare är syftet med diagnoserna att läraren skall kunna använda kartläggningen för att stödja eleverna och anpassa undervisningen efter deras behov. Syftet med detta examensarbete är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärarna använder resultaten av matematikdiagnoserna för planering, undervisning, uppföljning och stöd. Ett andra syfte med studien är att få syn på hur diagnoserna kan användas i ett formativt syfte. Vi valde att undersöka våra frågor genom att skicka ut en enkät till samtliga matematiklärare på tre gymnasieskolor i en stad i södra Sverige. Vår studie genomförs utifrån en sociokulturell syn på lärandet med fokus på formativ bedömning.Resultatet visar att lärarna på de skolorna vi har undersökt har en relativt klar bild över vad syftet med matematikdiagnoserna är, även om det skiljer sig i detaljerna. Trots lärarnas medvetenhet om syftet framgår det i undersökningen att de inte använder resultaten av diagnoserna i undervisningen för att stödja eleverna i den utsträckningen som är möjligt. Däremot visar studiens resultat att samtliga lärare önskar att arbeta mer med diagnoserna formativt för att stödja eleverna samt att det största behovet för att kunna uppnå detta är mer tid.

Studiens syfte var att granska hur grundlärare i årskurs 4–6 uppfattar och förhåller sig till begreppet formativ bedömning i arbetet inom ramen för svenskämnet. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning lärare använde formativ bedömning i sin undervisning samt ifall den fortsatta undervisningen baserades på informationen om elevens nuvarande kunskaper. Utforskandet av lärares tankar kring den formativa bedömningens fördelar och utvecklingsmöjligheter var också en central aspekt som studien ämnade att undersöka.  Kvalitativa intervjuer med sex svensklärare som undervisade i åk 4–6 genomfördes, med strävan att uppnå studiens syfte. De intervjuade lärarna kom från tre olika skolor och resultatet visar att formativ bedömning inte används fullt ut i undervisningen av alla lärarna, men att de ändå anser att formativ bedömning gynnar elevernas lärandeutveckling. En samstämmig svårighet som lärarna upplevde med tillämpningen av formativ bedömning var att det är tidskrävande. Däremot anser lärarna att fördelarna som de upplever med formativ bedömning överväger nackdelarna, och därför ställer de sig positiva till användandet av bedömningsformen. / The purpose of the study was to review how primary teachers in years 4–6 perceives and relates to the concept of formative assessment in work within the framework of the Swedish subject. The aim was also to find out to what extent teachers used formative assessment in their teaching, and if the continued teaching was based on the information about the student's current knowledge. The exploration of teachers' thoughts about the benefits and development opportunities of formative assessment was also a central aspect that the study intended to investigate.  Qualitative interviews with six Swedish teachers who taught grades 4–6 were conducted, with the aim of achieving the purpose of the study. The interviewed teachers came from three different schools and the results show that formative assessment is not used fully in the teaching by all the teachers, but that they still believe that formative assessment benefits the students' learning development. A consistent difficulty teachers experienced with the application of formative assessment was that it is time consuming. However, the teachers believe that the advantages they experience with formative assessment outweigh the disadvantages, and therefore they are positive about the use of the assessment form.

Syftet med studien är att undersöka Skolverkets bedömningsstöd i svenska, LegiLexi och fyra legitimerade lärares åsikter och erfarenheter av de båda bedömningsstöden. En dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer har genomförts. Resultatet visar att Skolverkets bedömningsstöd i svenska mäter de kunskaper eleven förväntas besitta i slutet av årskurs 1 och 3. LegiLexis tester mäter en djupare förståelse av elevens läskunskaper men saknar kunskapstester som mäter skrivförmågan. De fyra intervjuade lärarna ser Skolverkets bedömningsstöd i svenska som en bra första uppgift för att identifiera elevers kunskaper och se var eleven bör ligga kunskapsmässigt. Däremot anser de att Skolverkets bedömningsstöd är mycket tidskrävande. Lärarna beskriver LegiLexis tester som ett sätt att mäta elevers djupare läskunskaper men saknar en skrivdel. Studiens slutsats är att Skolverkets bedömningsstöd i svenska är det test som fristående mäter de kunskaper som elever ska ha utvecklat medan LegiLexis tester behöver komplement för att mäta elevens skrivkunskaper.

De betyg elever i dagens skola erhåller medför stora konsekvenser för möjligheterna till fortsatta studier, det är därför viktigt att dessa betyg är rättssäkra och likvärdiga. Denna ståndpunkt återfinns i såväl Skollagen och styrdokument som i läroböcker i bedömning och debattartiklar. Tidigare forskning visar att diskussioner om bedömning mellan ämneslärare och användandet av sambedömning kan öka likvärdigheten i bedömningar. Denna studie undersöker vilka metoder musiklärare på gymnasienivå använder för att främja likvärdig bedömning samt hur de använder sig av sambedömning och kollegiala samtal. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån en hermeneutisk ansats inspirerad av metoder från grundad teori. Informanterna tyckte det var viktigt att kommunicera om tolkningar av betygskriterier både på den egna skolan och med andra skolor. Noggrann dokumentation av elevprestationer uttryckte tre av informanterna var viktigt för likvärdig bedömning. Informanterna berättade att det fanns få formella mötestider för sambedömning och kollegiala samtal men att de ofta använder sig av sambedömning i sin yrkesvardag. De sa även att det sker många informella kollegiala samtal som de ser som värdefulla främst i den egna skolan men också med lärare från andra skolor. Enligt en informant sätter de på hans skola alla musikbetyg gemensamt i hela kollegiet. Tre informanter sa att de ibland tvivlar på om vissa bedömningar är rättssäkra och att de då tar hjälp av kollegor. Den fjärde informanten sa att han tvekar i vissa bedömningar om det borde bli exempelvis C eller B, men aldrig så mycket att han tycker det riskerar bli rättsosäkert.

Bakgrund: En akutmottagning är en plats där snabba beslut ofta måste tas. Tidigare studier visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med att vårda patienter i livet slut inom akutmottagning är hög arbetsbelastning, svårigheter att stötta närstående och dålig utformning av akuten där möjligheten för avskildhet är liten för döende patienter och deras sörjande närstående. Att påbörja palliativ vård i ett tidigare skede kan minska akuta sjukhusbesök och inläggningar den sista tiden i livet. Vissa diagnoser har ett ojämnt sjukdomsförlopp, det kan då vara svårt att veta när övergången till palliativ vård bör ske, vilket kan leda till att vården kommer i ett sent skede av sjukdomen. Vid upprepade vårdtillfällen på akutsjukhus bör dessa patienter fångas upp och den palliativa vården sättas in.  Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov hos patienter på akutmottagning.  Metod: Litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar. Sökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Utvalda artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till nytt resultat.  Resultat: Genom analysen framkom tre kategorier: Bedömningsverktyg, Bedömning av palliativt vårdbehov utifrån individuell vårdplan och Samarbete mellan enheter. Förslag på olika bedömningsverktyg lyfts fram men även vikten av ett gott samarbete mellan olika enheter, här mellan akutmottagning och palliativ vård. Behov av tidiga samtal med patienter med livsbegränsande sjukdom framkommer.  Slutsats: För att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov behövs ett specifikt bedömningsinstrument, kunskap och ett bra teamsamarbete mellan olika enheter. Tillgängliga vårdplaner och patientfullmakter skulle kunna underlätta bedömning och beslut om vidare vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll både vid triagering och som länk mellan teamen, men även som förmedlare av kunskap och genom att leda utbildning på avdelningen. / Background: At the emergency room immediate decisions often have to be made. Prior studies show that some of the factors that affect a nurse’s ability to care for patients at the end of their lives in the emergency room include a heavy workload, challenges in supporting and offering seclusion to dying patients and their grieving families due to inefficient design of the emergency facility. Beginning palliative care at an earlier stage can reduce acute hospital visits and hospitalizations in the last period of life. Some diagnoses reveal an uneven course of disease, leading to challenges in knowing when the transition to palliative care should take place. Patients that require repeated visits to emergency rooms should be identified and palliative care should be administered.  Aim: The aim was to describe methods for identifying and assessing palliative care needs in patients in the emergency department.  Method: Literature review with 15 included articles. Search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The studies are of both qualitative and quantitative approach. Selected articles were reviewed, analyzed and compiled into new results.  Results: The analysis revealed three categories: Tools for Assessment, Assessment of palliative care needs based on individual care plan and Cooperation between hospital units. Proposals for different assessment tools are emphasized, as well as the importance of sustained cooperation between different units. The need for early consultations with patients experiencing life-limiting illness emerges.  Conclusion: To identify palliative care needs requires specific assessment tools, knowledge and teamwork across different departments. Available care plans and patient authorizations could facilitate assessment and decisions about further care. The nurse plays a key role in triage and as a link between teams, as well as a leader of education and training within the departments.