Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis är beroende av tidigt insatt behandling. På grund av det snabba sjukdomsförloppet är det avgörande för patientens överlevnad att adekvat behandling ges tidigt i förloppet, detta kräver att sjuksköterskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan ska vidta för att tidigt upptäcka sepsis hos patienter. Metod: Studien är en litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar som samlades in och granskades. Resultat och konklusion: Resultatet visar att sjuksköterskans deltagande i utbildning, uppmärksammande av riskgrupper och strukturerade användning av skattningsskalor medförde tidigare upptäckt av sepsis hos patienter, vilket hade betydelse för patienternas mortalitet. Implikation: Litteraturstudien visar att tidigare forskning främst är fokuserad på behandlingsåtgärder, och att det finns lite kunskap om vad sjuksköterskan kan göra för att tidigt upptäcka sepsis. Det behövs därför mer forskning om sjuksköterskans specifika roll för att tidigt upptäcka sepsis samt om vilken skattningsskala som bör användas. Då sepsis är vanligt, svårupptäckt och incidensen ökar, bör sjuksköterskan ha fördjupade kunskaper om sepsis. Mer utbildning om sepsis ska inkluderas i sjuksköterskeutbildningen och som fortbildning på arbetsplatser.

No description available.

Varje patient som vårdas på sjukhus och är i behov av omvårdnad dygnet runt ska känna sig trygg och säker under sitt vårdtillfälle. Detta innebär att sjuksköterskor behöver vara närvarande under dygnets alla timmar och därmed även under nattetid när de flesta människor sover. Skiftarbete innebär dock oregelbundna arbetstider och rotation mellan olika sorters skift. Enligt Arbetsmiljöverket (2015) kan vissa arbetsmiljöfaktorer som exempelvis nattarbetstid särskilt påverka vården av patienter. Då sjuksköterskor ansvarar för patientsäkerheten under sitt arbete är det viktigt att undersöka hur den kan påverkas vid skiftarbete. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors skiftarbete kan påverka patientsäkerheten. Författarna valde en litteraturöversikt som metod för att sammanställa det aktuella kunskapsläget inom valt problemområde. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Femton vetenskapliga originalartiklar, som var peer- reviewed, godkända av etisk kommitté samt publicerade mellan åren 2008 och 2018 inkluderades i resultatet. Resultatet visade att skiftarbete kunde påverka patientsäkerheten på olika sätt. Det framkom bland annat att trötthet bland skiftarbetande sjuksköterskor, utökade arbetstider, övertidstimmar och en hög arbetsbelastning identifierades som riskfaktorer som kunde påverka patientsäkerheten negativt. Vidare framkom att faktorer som ökade risken för att misstag kunde inträffa var sjuksköterskans aktuella hälsosituation, koncentrationssvårigheter, rasttider under arbetspassen och osäkerhet i arbetet. Skiftarbete ökade inte bara risken för att göra fel utan även risken för att vårdskador uppstod vilket också upplevdes som en påfrestning i sjuksköterskans dagliga arbete. Slutsatsen är att patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskors skiftarbete. Det är viktigt att vara medvetenheten om denna kunskap för att kunna optimera patientsäkerheten och säkerställa en god och säker vård i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvård.

Dagens sjukvård hanterar en omfattande mängd patienter och kravet på adekvat patientsäkerhet är stort. Sjuksköterskan innehar en viktig roll i att försäkra att vården är säker. Dokumentationsprocessen har genomgått en förändring i och med teknologiska framsteg och idag finns ett behov av att kunna utvärdera sjuksköterskans journalföring för att säkerställa kvalitet och kontinuitet. Kritiken mot sjuksköterskans journalföring har påtalats från både sjuksköterskor och läkare och har ofta handlat om att det tar för lång tid att utföra dokumentationen och att textmassan är för omfattande. Felaktig information och dålig överskådlighet har påtalats som aspekter som kan påverka patientsäkerheten.

Vårdkultur har en direkt påverkan på sjuksköterskors kliniska arbete. En vårdkultur är de tankar, handlingar, varande och känslor som delas av vårdgivare inom samma kontext. Syftet är att sammanställa kunskap om vårdkulturens betydelse för sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. I denna integrerade kunskapsöversikt inkluderades 32 artiklar som svarade mot syftet efter en systematisk litteratursökning i tre databaser. Att få goda förutsättningar för att utöva sin yrkesprofession, professionalism, teamsamverkan samt ett aktivt ledarskap identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. En profession som motarbetas, förväntningar på att vara en övermänniska, bristande kollegial sammanhållning samt bristande ledarskap identifierades som motverkande faktorer för sjuksköterskor arbetstillfredsställelse. Vårdkultur är ett relativt nytt begrepp som bör uppmärksammas samt integreras i det kliniska arbetet då det visat sig påverka patientsäkerhet, patienters välbefinnande samt sjuksköterskor arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt land vilket ställer krav på vården och vårdpersonalen. Grupper som utgör etniska eller kulturella minoriteter har visats ha sämre hälsa och det finns stora skillnader i tillgång till och kvalitet på sjukvården till dessa grupper. Transkulturell omvårdnad definieras som att vårda personer från en annan kulturell bakgrund. Kulturell kompetens betyder att vara medveten om sin egen kulturella kontext och möta patienter med en annan kulturell bakgrund på ett icke-dömande sätt. Syfte: Att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med en annan kulturell bakgrund i Sverige. Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats för att få en överblick över kunskapsläget inom området. 13 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Kategorierna Kommunikationens betydelse för en jämlik vård och Utmaningen i att hantera kulturella skillnader framkom. Diskussion: Språkbarriärer gör vårdpersonalen osäker, men jämlik vård förutsätter fungerande kommunikation, med eller utan tolk. För att kunna ge en patientsäker och jämlik vård måste alla patientgrupper oavsett ursprung eller förutsättningar ges ett kulturkompetent bemötande och få personcentrerad omvårdnad av vårdpersonal med bred kompetens.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Mörkertalet av sexuella övergrepp är avsevärt. Kvinnor känner skuld, rädsla, skam och tvivlar på vård och rättssystem vid sådana händelser. Vården känner okunskap och rädsla inför att beröra ämnet. Då ämnet är tabubelagt kommer eventuella offer inte upp till ytan i tid för att få rätt vård och ohälsa ökar i samhället. Det ligger i sjuksköterskans professionella ansvar att i möte med patienten kunna identifiera sexuella övergrepp och att vara förberedd på hur avslöjanden hanteras. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera sexuella övergrepp i mötet med kvinnor inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som valdes i föreliggande arbete var en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt manuellt. Totalt 16 artiklar inkluderades och sammanställdes. Resultat: Sjuksköterskan ser vikten av att prata om sexuella övergrepp men hinder och attityder gör att ämnet undviks. Kvinnor ställer sig generellt positiva till frågor om sexualitet och sexuella övergrepp men få tar själva initiativ till att berätta. Kunskap och erfarenhet är bärande faktorer för att stärka självförtroendet och ge verktyg till sjuksköterskan i frågan om att screena patienten via direkt fråga eller enkät, samt att kunna hänvisa till rätt vårdinstans. Slutsats: Med mer utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskor kan chansen öka att identifiera offer av sexuella övergrepp. Samtal om sexualitet med patienter bör vara lika naturligt som samtal om nutrition. För att den drabbade ska öppna upp sig kan vården välkomna samtal om sexualitet och sexuella övergrepp, vilket innebär att ställa frågan och uppmärksamma problemet.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag- och tarmsjukdom utan egentlig patofysiologisk bakgrund som fyra till nio procent av befolkningen globalt är diagnosticerade med. Prevalensen uppskattas dock ha en mörkertalsproblematik då många med IBS inte uppsöker vården. IBS är en komplex sjukdom då den har nära samband till psykosociala, biologiska och miljömässiga faktorer som gör att sjukdomen kan vara utmanade att leva med och begränsa vardagen. Problematiken speglas mot teorin om känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur IBS påverkar det sociala livet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt. Tolv kvalitativa studier granskades och dataanalysen gjordes i enlighet med Fribergs (2022) modell. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Resultat: Resultatet mynnade ut i två teman; praktisk påverkan och emotionell påverkan. Praktisk påverkan beskriver hur patienter anpassade och planerade sin sociala vardag. Emotionell påverkan belyser deltagarnas känslor av skam och skuld relaterat till sina symptom, en lägre självkänsla samt en rädsla för att inte bli förstådd av andra. Slutsatser: Personer med IBS uttrycker en omfattande påverkan på det sociala livet i flertalet olika områden. För att lindra patienters upplevda begränsning av livet kan interventioner för att öka patienters KASAM genomföras, där en nyckel är ökad förståelse och kunskap.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa har olika betydelse för varje individ. Vid gynekologisk cancer förändras upplevelsen av sin sexualitet på grund av kroppsliga förändringar som skapas vid behandling och som innebär både fysiska och psykiska konsekvenser på sexualiteten. Att drabbas av gynekologisk cancer kan skapa oro och funderingar kring individens existens samt oro inför förändringar på sexualitet och livsstil. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av kommunikation om sexualitet i vården vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har analyserats. Resultat: Tre teman framkom efter att ha analyserat artiklarna; när kommunikationen brister, skillnader i behov av information och vårdmiljöns påverkan på kommunikationen. Kvinnor upplever brist på kommunikation och information kring deras sexualitet när de drabbas av gynekologisk cancer. Diskussion: Det finns hjälpmedel för sjuksköterskor att tillhandahålla för att öka kommunikation om sexualitet. God kommunikation om sexualitet vid gynekologisk cancer leder till ett ökat välbefinnande, självförtroende och kunskap om sjukdomen. Konklusion: Kvinnor med gynekologisk cancer vårdas inte utifrån ett helhetsperspektiv. Kommunikationen och därmed informationen om sexualitet och sexuell hälsa är bristfällig och det leder till lidande och psykisk ohälsa. Detta bör uppmärksammas och det är ett område som behöver förbättras drastiskt. / Background: Sexuality and sexual health have a different meaning for each individual. Gynecological cancer can change the image of sexuality because of bodily changes created by the treatment and that involves both the physical and psychological impact. Suffering from gynecological cancer causes concerns about changes in sexuality, anxiety and existential questions. Aim: The aim of the study is to describe women's experience of communication about sexuality in their care during gynecological cancer.  Method: A literature review where ten qualitative articles and one quantitative article has been analyzed.  Result: Three themes emerged after analyzing the articles; when communication gaps, differences in information, and the environment ́s impact on communication. Women experience a lack of communication and information about sexuality in their healtcare.  Discussion: There are support-systems for nurses that can help them increase communication about sexuality. Good communication in gynecological cancer leads to increased well-being, confidence and knowledge about the disease. Conclusion: The care for women with gynaecological cancer is not based on a holistic perspective. The communication and information about sexuality and sexual health is poor and it leads to suffering and mental ilness. This should be adressed and it is an area of need that needs to be improved drastically.