Bakgrund: Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt land vilket ställer krav på vården och vårdpersonalen. Grupper som utgör etniska eller kulturella minoriteter har visats ha sämre hälsa och det finns stora skillnader i tillgång till och kvalitet på sjukvården till dessa grupper. Transkulturell omvårdnad definieras som att vårda personer från en annan kulturell bakgrund. Kulturell kompetens betyder att vara medveten om sin egen kulturella kontext och möta patienter med en annan kulturell bakgrund på ett icke-dömande sätt. Syfte: Att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med en annan kulturell bakgrund i Sverige. Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats för att få en överblick över kunskapsläget inom området. 13 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Kategorierna Kommunikationens betydelse för en jämlik vård och Utmaningen i att hantera kulturella skillnader framkom. Diskussion: Språkbarriärer gör vårdpersonalen osäker, men jämlik vård förutsätter fungerande kommunikation, med eller utan tolk. För att kunna ge en patientsäker och jämlik vård måste alla patientgrupper oavsett ursprung eller förutsättningar ges ett kulturkompetent bemötande och få personcentrerad omvårdnad av vårdpersonal med bred kompetens.

Bakgrund: Med transkulturell omvårdnad och globaliseringen av hälso- och sjukvård så är sjuksköterskor utmanade till att lära sig om andra kulturer lokalt och världsomfattande. En utveckling av utbildningen inom transkulturell omvårdnad där sjuksköterskor identifierar en transkulturell interaktion där gemensam kultur inte delas med patienten är därför behövlig. Att förstå och bedöma patientens kulturella bakgrund och värdesystem är avgörande för att förbättra utfallen för vården och effektivt hantera hälsa och sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa hur sjuksköterskor upplever den transkulturella omvårdnaden i vården. Metod: Metoden var en strukturerad litteraturstudie med utgångspunkt i 12 artiklar som analyserades utifrån kvalitativ analysmodell. Resultat: Under dataanalysen kunde 3 teman samt 5 underkategorier växa fram efter tolkning: kommunikationsutmaningar, svårigheter att förstå och tillgodose behov, upplevelse relaterad till anhöriga, mer tid och ansträngning, kulturella och religiösa skillnader, känslor av oro och rädsla i bemötandet av patienter samt behov av utbildning och upplevd kompetensbrist. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter, särskilt språkbarriärer, var betydande och hade en påverkan på vårdplaneringen och försvårade möjligheten att tillgodose patientens behov. För att bemöta dessa hinder förlitade sig sjuksköterskor på olika resurser, trots detta behövdes mer tid och ansträngning. Vikten av utbildning och kunskap om andra kulturer betonades för att resultera i mer kvalitetssäkrad vård inom transkulturell omvårdnad. Konklusion: I vården möter sjuksköterskor utmaningar som språkbarriärer och kulturella skillnader, vilket kräver övervinnande av kommunikationshinder och ökad förståelse för olika kulturer. För att erbjuda effektiv transkulturell omvårdnad behövs stöd, resurser och utbildning för att säkerställa att patienternas behov möts på ett respektfullt och anpassat sätt. Vidare forskning och utbildning inom detta ämne är behövligt.

Background: An estimated 125 million women live with Female Genital Mutilation (FGM) worldwide. Despite it being internationally recognized as a human rights violation. FGM is still practiced in approximately 29 countries, most of them in Africa and the Middle East. FGM has no health benefits, whereas there are short and long terms negative consequences that can cause physical and psychological problems. Aim: To describe the experiences of women who live with FGM and their subsequent interactions with healthcare providers in countries where FGM is not a tradition. Method: A literature study based on ten studies with a qualitative research design. Results: Five main themes were found; Knowledge of FGM, Language Barriers, The Gender of Healthcare Provider, Interactions with Healthcare Provider and On Display. Conclusion: Patients had difficulties due to the language barriers. There was a preference for female healthcare providers. Patients were affected by interactions with healthcare providers as well as lack of knowledge. Patients also had their genitals put on display for others. Clinical significance: With increasing migration, it is important that healthcare providers do not judge, but instead treat and care for these women with respect and empathy. / Bakgrund: Runt 125 miljoner kvinnor i världen idag är könsstympade, även fast det är internationellt erkänt som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta praktiseras könstympning fortfarande i cirka 29 länder, mestadels i Afrika och i Mellanöstern. Det finns inga hälsovinster för kvinnor som är könsstympade, däremot medför det kort- och långsiktiga negativa konsekvenser som kan leda till fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors erfarenheter av vårdpersonal i länder där det inte finns någon tradition av könsstympning. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fem huvudteman framkom och beskrevs; Kunskap om könstympning, Språksvårigheter, genus av personal, samspelet med vårdgivare och att den könsstympade kvinnan kände sig uttittad av vårdpersonalen. Slutsats: Patienterna hade svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Patienterna föredrog kvinnlig sjukvårdspersonal. Interaktionen med sjukvårdspersonalen påverkade patientens relation till vården. Patienterna kände sig uttittade av sjukvårdpersonalen. Patienterna upplevde att vårdpersonalen hade kunskapsbrister om FGM. Klinisk betydelse: Med ökad migration är det nödvändigt att vårdpersonalen ger en respektfull vård och visar empati för de könstympade kvinnorna.

Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av bemötande på barnvårdhälsocentral/sjukhus efter genomförd omskärelse av deras son/söner. Metod: Studien hade en kvalitativ och induktiv ansats och genomfördes på en öppen förskola i en förort i Stockholm, hösten 2013 och våren 2014. Urvalet skedde genom att författaren valde föräldrar till barn som hade blivit omskuren och som kunde ge informationsrika beskrivningar av fenomenet. Totalt sju föräldrapar medverkade i studien. Samtliga föräldrar hade omskurit sin son/söner i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrars upplevelse av bemötande efter genomförd omskärelse av sin son/söner sammanfattades i tre teman. I upplevelse av ett tillfredställande och professionellt bemötande beskrev föräldrarna de faktorer som bidrar till ett bra bemötande, där det bland annat framkom att respekt och förståelse för föräldrarnas värderingar är av betydelse för att skapa en trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Föräldrarna beskrev sina upplevelser av ett bristande bemötande genom att uttrycka att vårdpersonal brast i sitt engagemang, var stressade, svåra att få tag på och brast i att ge information och rådgivning. Dessa upplevelser lämnade föräldrar att önska mer av vårdpersonalens bemötande i temat ett önskat bemötande, där föräldrarna uttryckte önskemål om en engagerad vårdpersonal som kommunicerar, ger adekvat information och rådgivning samt har goda kunskaper och utbildning om andra kulturer. Slutsats: Föräldrarna upplevde både positiva och negativa upplevelser med bemötandet hos vårdpersonalen, där bristande transkulturell kunskap hos vårdpersonalen var ett av de största problemen. Kontinuerlig utbildning om transkulturell omvårdnad kan underlätta för vårdpersonalen i deras möte med människor från andra kulturer. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of treatment at child health care/hospital after circumcision of their son/sons. Method: The study had a qualitative and inductive approach and was conducted at a open pre-school in a suburb in Stockholm, in fall 2013 and spring 2014. The author chose the parents of children who had been circumcised and who could provide good information descriptions of the phenomenon. A total of seven pair of parents participated in the study, all whom circumcised their son/sons in Sweden. The data collection was carried out through semi structured interviews which was analyzed with the help of a qualitative content analysis. Result: Parents’ experience of treatment after the circumcision of their son/sons was summarized in three themes. The experience of a satisfactory and professional treatment, parents described the factors that contribute to a good treatment, which among other things, showed that respect and understanding of parents' values are important to create a sense of security and confidence for caregivers. The parents described their experiences of a lack of treatment by expressing that the nursing staff lacked in commitment, was stressed, difficult to reach and lacked in giving information and advice. These experiences left parents wishing for more of the care attitude of the nursing staff in the theme a required treatment, in which the parents wished for a dedicated nursing staff who communicate, provide approriate information and advice and has good knowledge and education about other cultures. Conclusion: Parents experienced both positive and negative experiences with the treatment of nursing staff, where the nursing staffs lack of transcultural knowledge was one of the biggest problems. Continuous education of transcultural care can help nursing staff in their meeting with people from other cultures.

Bakgrund: Den ökande migrationen i världen leder till att större krav ställs på sjuksköterskor i vårdandet av immigrerade patienter. Sjuksköterskors vårdande av immigrerade patienter innebär att de kommer i kontakt med olika språk och kulturer. I mötet med dessa patienter uppstår språkbarriärer och kulturskillnader, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha en förmåga att ge en transkulturell omvårdnad. Sjuksköterskans upplevelser av att vårda dessa patienter är ett angeläget område att undersöka. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda immigrerade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, som baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom det två teman: utmaningar i kommunikationen och kulturens inflytande i vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde utmaningar i vårdandet av immigrerade patienter som innebar kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Det framkom även att sjuksköterskorna beskrev behov av mer kunskap och erfarenhet i transkulturell omvårdnad. Slutsatser: Kommunikationssvårigheter och kulturrelaterade företeelser upplevdes av sjuksköterskorna som hinder i vårdandet av immigrerade patienter. Sjuksköterskorna uttryckte behov av mer kunskap och erfarenhet som en grund för ökad kompetens och färdighet i att vårda immigrerade patienter.