Background: An estimated 125 million women live with Female Genital Mutilation (FGM) worldwide. Despite it being internationally recognized as a human rights violation. FGM is still practiced in approximately 29 countries, most of them in Africa and the Middle East. FGM has no health benefits, whereas there are short and long terms negative consequences that can cause physical and psychological problems. Aim: To describe the experiences of women who live with FGM and their subsequent interactions with healthcare providers in countries where FGM is not a tradition. Method: A literature study based on ten studies with a qualitative research design. Results: Five main themes were found; Knowledge of FGM, Language Barriers, The Gender of Healthcare Provider, Interactions with Healthcare Provider and On Display. Conclusion: Patients had difficulties due to the language barriers. There was a preference for female healthcare providers. Patients were affected by interactions with healthcare providers as well as lack of knowledge. Patients also had their genitals put on display for others. Clinical significance: With increasing migration, it is important that healthcare providers do not judge, but instead treat and care for these women with respect and empathy. / Bakgrund: Runt 125 miljoner kvinnor i världen idag är könsstympade, även fast det är internationellt erkänt som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta praktiseras könstympning fortfarande i cirka 29 länder, mestadels i Afrika och i Mellanöstern. Det finns inga hälsovinster för kvinnor som är könsstympade, däremot medför det kort- och långsiktiga negativa konsekvenser som kan leda till fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors erfarenheter av vårdpersonal i länder där det inte finns någon tradition av könsstympning. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fem huvudteman framkom och beskrevs; Kunskap om könstympning, Språksvårigheter, genus av personal, samspelet med vårdgivare och att den könsstympade kvinnan kände sig uttittad av vårdpersonalen. Slutsats: Patienterna hade svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Patienterna föredrog kvinnlig sjukvårdspersonal. Interaktionen med sjukvårdspersonalen påverkade patientens relation till vården. Patienterna kände sig uttittade av sjukvårdpersonalen. Patienterna upplevde att vårdpersonalen hade kunskapsbrister om FGM. Klinisk betydelse: Med ökad migration är det nödvändigt att vårdpersonalen ger en respektfull vård och visar empati för de könstympade kvinnorna.

Our society is based on a heterosexual norm. This may lead to the fact that LGBT-persons have a poorer health status than the heterosexual population. The nurse education lacks information and courses that highlights sexual identity. This is defective since healthcare staff needs knowledge on the subject to be able to treat patients in a professional and respectful manner. The purpose of this study was to illustrate how heteronormativity influences the treatment of patients within a healthcare context. This paper is a survey of literature based on 12 articles and one dissertation. The results showed that the healthcare staff and the healthcare students had both positive and negative attitudes towards non heterosexual patients. The majority had positive attitudes. It is thus important to highlight the negative attitudes and derive them to heteronormative ways in a healthcare context. The non heterosexual patients experienced problems dealing with homophobia, the issue of coming out or not and poor heteronormative communication. The healthcare staff needs to get accurate education regarding heteronormativity and sexual identities. The negative attitudes towards non heterosexual patients would thus lessen and the treatment towards these persons would improve. More research on the subject of nursing and heteronormativity is needed. Research focusing only on the nurse’s work and how it is influenced by heteronormativity is wanted. / Vårt samhälle är heteronormativt och detta kan vara en orsak till att HBT-personer har sämre hälsa än den övriga heterosexuella befolkningen. Sjuksköterskeutbildningar runt om i Sverige saknar till stor del kurser som belyser sexuell identitet. Detta är bristfälligt då vårdpersonal behöver kunskap kring ämnet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt och respektfullt sätt. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra hur heteronormativiteten påverkar bemötandet av patienter inom vården. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på 12 artiklar samt en avhandling.Resultaten visade att det fanns både positiva och negativa attityder hos vårdpersonal och vårdstudenter gentemot icke heterosexuella patienter. Majoriteten hade positiva attityder. Det är dock viktigt att belysa de negativa attityderna och härleda dessa till heteronormativa förhållningssätt inom vården. Icke heterosexuella patienterna upplevde problematik kring homofobi, att komma ut eller inte, samt bristfällig och heteronormativ kommunikation. Vårdpersonal behöver få aktuell utbildning angående heteronormativitet och sexuella identiteter. De negativa attityderna gentemot icke heterosexuella patienter skulle på så sätt minskas och bemötandet gentemot dessa förbättras.Det behövs vidare forskning inom området omvårdnad och heteronormativitet. Forskning som enbart fokuserar på sjuksköterskans arbete och hur det präglas av heteronormativitet efterlyses.