No description available.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2009.

Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet. / <p>NO</p>

This essay is investigating heterosexuality in Gun-Britt Sundströms Maken. With help from the queer theories of formost Judith Butler, but also to some extent the ideas of Michel Foucault, I have tried to answer the question of which norms are becoming clear and which are being broken in the novel. I have also looked at a few of Gayle Rubin’s opposites in her sexual value hierarchy. Some of the norms that are brought to light in the essay revolves around faithfulness, lust towards the ”right” person and for the ”right” reasons. I have shown that even though many of the norm’s that are being articulated in the novel are being crossed still they doesn’t lose their valaue and influence.

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fåtal studier att tillgå som uteslutande fokuserar på hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av män (Mooney–Somers &amp; Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mäns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad är sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och Kärlekssex och casual sex. Våra tolkningsverktyg har utgjorts av tre diskurser kring heterosexualitet: Diskursen om manlig sexualdrift, äga/besitta diskursen och sex som makt. Vi fann såväl bekväma som obekväma positioner män kan inta i förhållande till de tre heterosexuella diskurserna. Vidare tolkade vi att dessa heterosexuella diskurser hade en stark inverkan på vilka sexuella praktiker och preferenser männen presenterade som eftersträvansvärda och betydelsefulla. Manlig heterosexualitet ses som naturlig, självklar och står ofta oemotsagd. Vi tror att vår studie kan bidra till att dekonstruera och syna dessa taget förgivna föreställningar kring maskulin heterosexualitet.

Homosexualitet är ett av flera ord som delar in oss människor i grupper beroende på vem viälskar. Vem man får och inte får älska har diskuterats genom historien och har idag lett till attvi har vad som anses vara normalt och icke normalt. Till det normala hör heterosexualitetenoch till det icke normala hör homosexualiteten, detta har skapat intresset för den häruppsatsen. Syftet är att se hur barn som är homosexuella gestaltas i två bilderböcker, för attsedan se hur detta kan leda till ett didaktiskt boksamtal. De två bilderböckerna jag har valt attanalyserar och jämföra behandlar barns homosexualitet. Bilderböckerna har likheter ochskillnader i hur de lyfter ämnet homosexualitet och de använder även en del typiska drag försagan och genusstereotyper. Intressant är att ingen av dem nämner benämningen homosexuell.Homosexualitet och homofobi är något som kan upplevas svårt att diskutera utan att man fåttstöttning och utbildning i hur man kan lyfta det som lärare. Därför är det viktigt för lärare attfå just det för att kunna föra goda samtal kring detta ämne. Boksamtal är ett bratillvägagångssätt i samtal som dessa då det gör att eleverna får sätta sig i någon annansperspektiv och situation utan att de själva behöver uppleva dem i verkligheten. Detta kan dåleda till goda boksamtal som skapar större förståelse hos eleverna och medför en medvetenheti hur man uttalar sig och agerar.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

<p>The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén’s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz’s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer’s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms.</p><p>The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour.</p><p>The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones. Other options than marriage are ignored or described as faulty. At the same time, alternatives and resistance to the description of the good marriage and the roles of husband and wife are shown through distortions and discords. This can reveal the good marriage as a constructed ideal. Failure to conform to the expected roles and people standing outside the marital discourse, are ridiculed and described as deviant; but the mere existence of these failures makes the ideal seem less natural.</p>

The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén’s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz’s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer’s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms. The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour. The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones. Other options than marriage are ignored or described as faulty. At the same time, alternatives and resistance to the description of the good marriage and the roles of husband and wife are shown through distortions and discords. This can reveal the good marriage as a constructed ideal. Failure to conform to the expected roles and people standing outside the marital discourse, are ridiculed and described as deviant; but the mere existence of these failures makes the ideal seem less natural.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur porträtteringen av män sett ut i två livsstilsmagasin för kvinnor, VeckoRevyn och M-magasin. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys tillämpats och analysen har tagit hjälp av dess tre analysnivåer. De teorier och tidigare forskning som använts har handlat om medier, makt, diskurser, genus, heterosexualitet, maskulinitet och stereotyper. Utifrån det empiriska materialet, den kritiska diskursanalysen och teorin samt tidigare forskning framkom tre huvudsakliga teman. De handlade om generaliseringen, den åtråvärda mannen och mäns beteenden. Resultatet av undersökningen visade slutligen att mäns agerande och beslut porträtterades som självklart och som att män bara är så av naturliga skäl.