<p>Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts. Tidig upptäckt är central. I skolan är skräddarsydda lösningar det optimala eftersom dyslexi kan se olika ut hos olika individer. Uppsatsens syfte har varit att studera hur dyslektiker upplever undervisningen i klassrummet. </p><p>Jag har observerat en klass med dyslektiker. Stress och frustration var påtagliga i klassrummet. Efter observationen genomfördes två intervjuer. I intervjun med eleven framkom att han kopplade ihop dyslexi med låg moral. I intervjun med mamman framkom att hon ansåg att dyslexi var skolans ansvar. Undervisningen kan upplevas som stressfull beroende på de krav, förväntningar och åsikter man själv har med sig till klassrummet. </p><p>Nyckelord: Dyslexi, Observation, Fenomenologi, Subjektivitet, Livsvärld</p>

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts. Tidig upptäckt är central. I skolan är skräddarsydda lösningar det optimala eftersom dyslexi kan se olika ut hos olika individer. Uppsatsens syfte har varit att studera hur dyslektiker upplever undervisningen i klassrummet. Jag har observerat en klass med dyslektiker. Stress och frustration var påtagliga i klassrummet. Efter observationen genomfördes två intervjuer. I intervjun med eleven framkom att han kopplade ihop dyslexi med låg moral. I intervjun med mamman framkom att hon ansåg att dyslexi var skolans ansvar. Undervisningen kan upplevas som stressfull beroende på de krav, förväntningar och åsikter man själv har med sig till klassrummet. Nyckelord: Dyslexi, Observation, Fenomenologi, Subjektivitet, Livsvärld

Jag har undersökt två verk av några av vår kanske största Svenska moderna nyrealister. Fotografen Lars Tunbjörk och målaren Peter Tillberg. Jag har valt att jämföra dem båda, dels för att utreda huruvida valet av teknik och material, dvs fotografi eller gestaltning med olja och pensel påverkar detta. Jag har tittat på hur andra aspekter kan påverka. Jag har också försökt utröna hur det subjektiva spelar in och om och hur man kan dra en gräns mellan det fiktiva och det dokumentära. Jag har undersökt deras bilder utifrån dokumentärfilmsteori, och kommit fram till att man kan utifrån de teorier jag utgått ifrån klassificera alla verken som dokumentära.

No description available.

<p>Detta är en teoretisk uppsats med syftet att belysa relationen mellan mänskligt (språkligt) meningsskapande och beteende. Tre drifter stipuleras: kontroll (förutsägbarhet), socialitet (samhörighet), och motilitet (spontan rörelse). Utifrån dessa konstrueras en modell för meningsskapandet bestående av fyra s.k. egokomponenter (jaget, miget, existensen och essensen) som på olika sätt är kopplade till drifterna. Ett sekundärt syfte är att undersöka möjligheten att konstruera ett s.k. trialektiskt meningssamband där tre aspekter (figur, grund och bakgrund) samverkar för att göra omvärlden begriplig samtidigt som det ges möjlighet för att själva metoderna för meningsskapandet utvecklas som en sekundär effekt av dess egen verksamhet. Trialektiken diskuteras i ett separat kapitel och inkorporeras sedan med den övriga modellen. Det jag tycker mig finna är att relaterande (interpersonellt beteende) och resonerande (meningsskapande) utvecklas parallellt och skapar varandras förutsättningar, medan kontrollbehov och utvecklingspotential står i ett ömsesidigt motsatsförhållande, varför en pendling mellan kontroll och utveckling är nödvändig.</p>

<p>Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministisk</p><p>perspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.</p><p>Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.</p><p>Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lär</p><p>sig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad.</p>

Detta är en teoretisk uppsats med syftet att belysa relationen mellan mänskligt (språkligt) meningsskapande och beteende. Tre drifter stipuleras: kontroll (förutsägbarhet), socialitet (samhörighet), och motilitet (spontan rörelse). Utifrån dessa konstrueras en modell för meningsskapandet bestående av fyra s.k. egokomponenter (jaget, miget, existensen och essensen) som på olika sätt är kopplade till drifterna. Ett sekundärt syfte är att undersöka möjligheten att konstruera ett s.k. trialektiskt meningssamband där tre aspekter (figur, grund och bakgrund) samverkar för att göra omvärlden begriplig samtidigt som det ges möjlighet för att själva metoderna för meningsskapandet utvecklas som en sekundär effekt av dess egen verksamhet. Trialektiken diskuteras i ett separat kapitel och inkorporeras sedan med den övriga modellen. Det jag tycker mig finna är att relaterande (interpersonellt beteende) och resonerande (meningsskapande) utvecklas parallellt och skapar varandras förutsättningar, medan kontrollbehov och utvecklingspotential står i ett ömsesidigt motsatsförhållande, varför en pendling mellan kontroll och utveckling är nödvändig.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministisk perspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås. Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den. Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lär sig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad.

The intention of this thesis is to increase awareness of how young people themselves see their friendship relations. What is it that happens in spontaneous and voluntary relationships between young people, and how do they see the others and themselves on the basis of their relations to each other? A knowledge of these views and the mechanisms behind them may help the adults, also the counsellors, to promote growth and learning in adolescents. The study builds on the research question: How do young people, aged 18 - 22 years, experience friendship and friends from their point of view? The empirical material has been collected by using Q-methodology. In the survey 44 youngsters conducted a Q-sorting, where they sorted 36 statements about friendship according to following sorting condition: Sort the items from your own point of view as the person you are. The subjective experience of participants thus forms the basis for sorting, analysis and further interpretation of the results. A factor analysis of the material revealed three factors representing three possible views on how adolescents experience relationships with friends. There were many similarities in these three views but also large differencies. Factor 1 prefers close and secure relationships with old good friends, factor 2 likes to meet new people and make new experiences and factor 3 thinks it is best to consider carefully and speak up if something does not work as it should, whether old or new friends. These findings are set in the context of relevant theory and discussed thoroughly. / Formålet med denne masteroppgaven er å bidra til økt bevissthet om hvordan ungdommer sjølv opplever vennskapsrelasjonene sine. Hva er det som skjer i spontane og frivillige relasjoner mellom ungdommer og hvordan ser de på de andre og på seg sjølv med utgangspunkt i relasjonene til hverandre? En viten om disse synspunktene og mekanismene bak dem kan hjelpe de voksne, også rådgivere, til å fremme vekst og læring hos ungdommer. Studien bygger på forskningsspørsmålet: Hvordan opplever ungdommer i alderen 18 - 22 år vennskap og venner fra ståstedet sitt? Det empiriske forskningsmaterialet er samlet inn ved bruk av Q-metodologi. I undersøkelsen gjennomførte 44 ungdommer en Q-sortering, der de sorterte 36 utsagn om vennskap etter sorteringsbetingelsen: Sorter utsagnene ut fra ditt eget ståsted som den personen du er. Det er de subjektive opplevelsene til deltakerne som derfor danner grunnlaget for sorteringa, analysen og den videre tolkinga av resultatene. Gjennom en faktoranalyse av materialet ble det avdekket tre faktorer som representerer tre mulige syn på hvordan ungdommer opplever relasjonene til venner. Det var mange likheter i de tre synene, men det var også store ulikheter. Faktor 1 foretrekker nære og trygge relasjoner til gamle, gode venner, faktor 2 liker å bli kjent med nye mennesker og gjøre nye erfaringer og faktor 3 syns det er best å vurdere nøye og si fra hvis noe ikke fungerer som det skal, uansett om det gjelder gamle eller nye venner. Disse funnene blir satt i sammenheng med relevant teori og drøftet nøye.

I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ”no cheering in the press box” följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen. En av respondenterna med lagsympatier håller på ett lag i en annan sport än fotboll och ishockey. Fokus i uppsatsen ligger på respondenterna som har lagsympatier, medan de respondenter som inte håller på lag blir komplement till de allmänna frågorna om lagsympatier i stort. En observationsstudie på pressläktaren genomfördes under fyra matchtillfällen för att undersöka om den oskrivna regeln följs. Studien visar att majoriteten av respondenterna är eniga att man inte hejar på pressläktaren. De är överens om att sportjournalister generellt hanterar sina lagsympatier bra, men nämner samtidigt tillfällen då lagsympatier har lyst igenom och även situationer då den oskrivna regeln har brutits. Journalistförbundets Yrkes- och Publicitetsregler värderas högt och därför faller sig rollen som privatperson och journalist naturligt. Flera av respondenterna som håller på lag anser att deras lagsympatier har förändrats med åren, något som till viss del har att göra med yrket, men också mognad och andra prioriteringar i livet. Studien visar också att majoriteten av respondenterna upplever ett intresse från publikens sida kring deras lagsympatier.