The aim of this dissertation is to explore and understand three important social contexts for the becoming of an artistic subjectivity: education, work and family life. The empirical data consist of interview material with alumni from the Royal Institute of Art in Stockholm, staff of the institute, and a survey material from the Swedish National Artists Organization (KRO/KIF). Generally, the thesis employs a theory of conflicting understandings of labour as well as the importance of discourses and narratives for the formation of subjects. The contribution of the thesis is the analysis of a continuing conflict between being and working as an artist actualized in the social contexts explored. The arts education encouraged a romanticized understanding of art as unrelated to market value, which clashed against societal norms of career progression, survival and supporting a family. This conflict informed the subjective way in which the respondents related to their activities as artists, workers and relatives. The concept of freedom can be understood as mediating this conflict in the sense of forming the basis of attraction to the arts but also a burden as it relates to insecurity. The analysis found several subjective representations of the artist that indicate strong norms of individuality and self-direction, understood as the outcome of a working life fraught with personal responsibility for coping with insecurity. As such, the thesis is part of ongoing research on changes in working life towards non-standard and sometimes precarious working conditions. / Syftet med avhandlingen är att undersöka och förstå tre betydelsefulla sociala kontexter för konstruktionen av en konstnärlig identitet: utbildning, arbete och familj. Avhandlingens material består av intervjuer med alumner från Kungl. Konsthögskolan i Stockholm, undervisande personal på skolan, samt ett enkätmaterial från Konstnärernas riksorganisation KRO/KIF. Teoretiskt utgår avhandlingen från olika forskningsperspektiv på arbete samt diskursiv och narrativ konstruktion av subjektivitet. Avhandlingen påvisar en kontinuerlig konflikt mellan att vara eller att arbeta som konstnär. Den konstnärliga utbildningen positionerar konsten enligt romantisk tradition i motsättning till marknadslogik vilket efter utbildningen skapar en konflikt för konstnären som måste förhålla sig till normer av karriär, överlevnad av arbete och försörjning av familj. Denna konflikt påverkar hur konstnärerna subjektivt förhåller sig till sin konstnärliga aktivitet, totaliteten av sitt arbete och sin roll som anhöriga. Frihetsbegreppet kan förstås relatera till denna konflikt dels genom att utgöra en attraktion till konsten, dels genom att relatera till osäkerhet. I analysen framträdde flera konstnärliga subjektspositioner vilka alla indikerar starka normer av individualism och självtillräcklighet. Dessa kan relateras till ett arbetsliv karaktäriserat av eget ansvar för att hantera osäkerhet. Avhandlingen är därför del i en pågående forskning kring ett arbetsliv i förändring mot atypiska och även mer prekära arbetsförhållanden.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.

Denna studie är uppdelad i två forskningsfrågor i syfte att undersöka både ämneslärarstudenter och lärarutbildares syn på subjektivitet i bedömningssituationer i svenska. Den första behandlar hur lärarutbildare arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer för ämneslärarstudenter med inriktning svenska. Den andra forskningsfrågan söker ökad förståelse för ämneslärarstudenters uppfattning om lärarutbildningens utformning och uppbyggnad och dess arbete för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer. Syftet med denna studie är att undersöka om de två medverkande grupperna skiljer sig i sina uppfattningar.      Under utförandet av denna studie framkom tre gemensamma teman för alla medverkande deltagare. Det första temat behandlar hur ämneslärarstudenter och lärarutbildare ser på subjektivitet i bedömningssituationer i svenskämnet på gymnasiet, det andra rör hur medverkande lärosäten arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer och det tredje temat handlar om förbättringsområden inom ämneslärarprogrammet i ämnet subjektivitet i bedömningssituationer.      Resultaten indikerar att subjektivitet inom betyg och bedömning är svårt att undkomma och att en levande diskussion i ämnet är av vikt. Ett sätt att synliggöra subjektivitet, som båda grupper var överens om, är sambedömning och att arbeta nära praktiken med aktuella teorier.

Detta är en observationsstudie vars syfte är att undersöka pedagogers språkliga bemötande i förskolans praktik utifrån ett genusperspektiv. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur ser pedagogernas språkliga bemötande med barnen ut i förskolans praktik? Vilka skillnader kan utläsas i hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar? Denna studie utgår ifrån en feministisk poststrukturalistisk teori som ses som ett genusperspektiv då det grundar sig på att könsuppdelningen och tudelningen kvinnligt och manligt är socialt konstruerat och behöver ifrågasättas och överskridas för att generera att människan får fler sätt att vara på (Lenz Taguchi, 2004). Observationerna genomfördes på två förskolor och tio observationstillfällen verkställdes. För att besvara syftets frågeställningar har både kvalitativa och kvantitativa metoder tillämpats då fältanteckningar och observationsschema utgjorde datainsamlingen. Analysverktygen för studien är begreppen positionering och subjektivitet som är centrala begrepp inom feministisk poststrukturalism och möjliggör en läsning av resultatet i förhållande till könets betydelse i en språklig kontext. De områden som presenteras i resultatet för den första frågeställningen är: Pedagogernas språkliga bemötande vid tillrättavisning och pedagogernas språkliga bemötande i dialog med barnen. Andra frågeställningens resultat utgår ifrån kategorier som skapades utifrån tidigare forskning. Dessa kategorier är: Komplimang av egenskap, uppmanas att hjälpa till, slutna frågor, öppna frågor, namn i positiv bemärkelse och namn i negativ bemärkelse. Resultatet visar att flickor och pojkar positioneras, det vill säga placeras på olika sätt via pedagogernas språk beroende på deras biologiska kön under de observerade tillfällena.

Matematik har under lång tid ansetts vara ett maskulint kodat ämne vilket märks både i utbildningar och yrkesliv där en högre andel män än kvinnor återfinns. Elever ska efter genomgången grundskola kunna göra väl underbyggda val av utbildning och yrke. Då jämställdhet i Läroplanen lyfts fram som ett av skolans ansvarsområden är det intressant att se vilka föreställningar om matematisk subjektivitet som elever i de lägre åldrarna har. Syftet med studien var att få en bild av dessa föreställningar samt hur elever ser på sin egen subjektivitet. Med hjälp av poststrukturalistisk feministisk teori möjliggörs studien. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer innehållande en bilduppgift med 27 elever i årskurs 3. Analys av materialet har skett genom transkribering av de inspelade ljudupptagningarna samt informanternas bilder av matematiska personer. Resultatet visar att individens eget arbete ansågs vara den främsta orsaken till varför en del elever och vuxna är matematiska. Genus sågs inte som en bidragande faktor vilket överensstämmer med forskning som visar att detta har betydelse i högre årskurser. Risken med att elever anser att individuella orsaker är avgörande kan bli att de upplever att de själva upplever att de bär ansvaret för sin matematiska framgång. / Mathematics has been considered a masculine coded subject for a long time which is evident in both educational programs as well as in professional life, which consists of a higher proportion of men than women. After completing elementary school, students should be able to make well-informed choices of education and occupation. As equality is highlighted as one of the compulsory school’s responsibilities in the Curriculum, it is interesting to see which notions of mathematical subjectivity pupils of the lower ages have. The purpose of this study was to explore these beliefs and how students view their own subjectivity. The study was made possible by using poststructuralist feminist theory. The survey was conducted with semi-structured focus group interviews including a picture assignment given to 27 third grade pupils. Analysis of the material was made using transcripts of sound recordings and informants' images of mathematical persons. The findings show that the individual's own work was considered to be the primary reason why some pupils and adults are mathematical. Gender was not considered to be a contributing factor, consistent with research showing that this is important in later grades. The risk that pupils think individual causes are decisive may be that they feel that they themselves are responsible for their own mathematical success.

<p>The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character’s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis. In this way, I try to locate meaning and power relations both within and outside the film. My work draws mostly on Edward Branigan’s cognitive theory of narration and Michel Foucault’s thoughts on power and knowledge. I have partly deployed the approach presented by Annette Kuhn, to study the relations of power that are put into play in specific instances. To draw any conclusions I have studied Swedish newspaper articles from 1965 and a summary of the discussion within the Board of Censors. The major findings of the investigation show how the struggles to locate and regulate the meaning of Repulsion ended in the questioning of the very practice of censorship, which even seemed to suggest a moment of transition for the Swedish Board of Censors. Another important finding shows that concerns about Swedish mental care were raised; however, only regarding hospitalisation and treatment of patients and not about underlying, deeper social problems</p>

The history of religions in the faculty of arts is descendent from the faculty of theology. The department of history of religion inUppsalagot its first chair in 1948, and the department ceased to exist at 1994 when it devolved to the Faculty of Theology. The archive was incorporated within the archive of the faculty of theology, and contained protocols, directories, essays, and agent arranged remains. About half of the archive consisted of documents which required in-depth assessment. This was where the obvious problems emerged when organizing the records –raising questions about fruitful approach and implications of archival appraisal. The discussion led to insights about the power of archivist in the process, and the crucial meaning of underlying thoughts that govern what information will be available in the archive. The analysis is focusing on what to preserve rather then what to discard, leading to conclusions that advocate awareness of the implications of the process. Documentation of underlying thoughts and consciously made choices facilitates a fruitful process of appraisal.

The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character’s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis. In this way, I try to locate meaning and power relations both within and outside the film. My work draws mostly on Edward Branigan’s cognitive theory of narration and Michel Foucault’s thoughts on power and knowledge. I have partly deployed the approach presented by Annette Kuhn, to study the relations of power that are put into play in specific instances. To draw any conclusions I have studied Swedish newspaper articles from 1965 and a summary of the discussion within the Board of Censors. The major findings of the investigation show how the struggles to locate and regulate the meaning of Repulsion ended in the questioning of the very practice of censorship, which even seemed to suggest a moment of transition for the Swedish Board of Censors. Another important finding shows that concerns about Swedish mental care were raised; however, only regarding hospitalisation and treatment of patients and not about underlying, deeper social problems

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer. De anser att det inte finns tillräckligt med tid för att samtala med elever om deras betyg och att stress är en påtaglig del av betygssättningen för både lärare och elever.

Accounting has been critized for being one of the leading factors in the latest financial crisis. One of the primary problem areas was identified as delayed recogonition of losses on financial instruments. Consequently, a new impairment model is being developed and is to be namned expected loss model. The difference from the present model, incurred loss model, is that it takes losses into consideration on an much earlier level. Even though the model may be theoretically feasible, in practice it may implicate a number of issues. This study examines this model and divides it into three divisions - classification of the assets, estimation procedure and disclosures. Reasearch has been conducted through in-depth interviews with practitioners within the accounting profession. The information gathered from the respondents have been analyzed using prior research that is considered closely linked to the model and the international accounting standardsetters IASBs and FASBs qualitiative characteristics, relevance and reliability. The conclusion is that the proposed model is deemed relevant even if it is difficult to reach high reliability as a consequense of the models high level of uncertainty, subjectivity and flexibility from a management perspective. To ensure sufficient capital reserves, despite the possibly low reliability, the model should be of conservative nature. Disclosures will continue to play an important role in conveying assumptions and minimizing manipulation if they can be presented in a comprehensive manner.