I denna uppsats kommer författaren redogöra för en undersökning kring akustik ur sångarens perspektiv. Uppsatsen är uppdelad i två delar; en skriftlig del, som kan läsas nedan, och en klingande del som finns som bilaga i slutet av uppsatsen. Samma röst kan upplevas olika beroende på i vilken lokal man befinner sig i, detta gäller sångaren själv men även publiken. Det är uppenbart att sångprocessen inte är oberoende av den akustiska miljön där den äger rum. Olika rum leder till olika uppfattningar av röstklangen och det musikaliska uttrycket. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka effekter akustiken har på sångaren, samt hur den bättre kan anpassa sin röst och sitt konstnärliga uttryck. Författaren har i undersökningen spelat in två sånger i tre olika akustiska rum: en studio, en körsal och en kyrksal. Hon har med hjälp av loggbok och inspelningarna jämfört och analyserat både inspelningsprocessen och de klingande resultaten. Sammanfattningsvis påverkas både det sångtekniska och det konstnärliga uttrycket i stor utsträckning av olika akustiska situationer. Bland de sångtekniska aspekterna bör nämnas framförallt klangfärg, andning och stöd.

I denna studie beskrivs den konflikt som uppstår mellan kompositörers konstnärliga uttryck och de anpassningar som kan komma att bli aktuella när man jobbar med att sätta musik till film. Detta undersökt via fyra forskningsfrågor som kretsar kring anpassning till stil och estetik, musikalisk identitet, och den konflikt som uppstår mellan det personliga konstnärliga uttrycket och anpassning. I texten analyseras tre kreativa arbeten, två kortfilmer och en trailer, där huvudfokus har legat på skapandeprocessen men också på dialogen mellan mig som kompositör och uppdragsgivare. Dessa projekt skiljer sig åt både i stil, genre och format, för att göra processen så unik som möjligt och för att utforska allt vad anpassning kan betyda. Utöver detta innehåller uppsatsen fyra intervjuer med etablerade kompositörer och branschexperter som uttalar sig om ämnet. Detta för att få en djupare inblick i branschen men också för att kunna ta lärdom och eventuellt applicera idéer och arbetssätt på det kreativa arbetet. Syftet med projektet har varit att få en djupare förståelse för filmmusik, filmbranschen och att anpassa sin musik efter visuella medier. Det har även funnits ett sekundärt syfte i att ta reda på vad kompositörer och filmbranschen har för inställning till att ha en musikalisk identitet och ett unikt konstnärligt uttryck. Arbetet resulterade i just detta och att anpassning tycks vara en stor del av arbetet som kompositör för film. Vad det gäller att ha en starkt musikaliskt identitet går det till viss del tyda som att både kompositörer och branschexperter har en positiv inställning till detta. / <p>Sånger Till Dig 1 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 2 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 3 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 4 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 5 - Musik till film (konstnärligt arbete) </p><p>EXIT - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>A Figure Skating Project - Musik till film (konstnärligt arbete)</p>

Hur berättar man en historia med sin röst?   De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.   Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman.    Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.   Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande. / <p>Robert Schumann, Frauenliebe und leben op. 42</p><p>Kajsa Lindberg, sopran</p><p>Matilda Lindholm, piano</p><p></p>

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka några verktyg som kan användas för att främja det sceniska uttrycket hos varje individ i en ensemblegrupp på gymnasiet. Genom observation samt kvalitativa intervjuer med tre personer som på olika sätt har expertis inom sceniskt arbete, hämtade jag inspiration för att utveckla och designa en workshop i scenisk gestaltning. Workshopen genomfördes sedan på ett estetiskt gymnasium med en ensemblegrupp om elva deltagare. Resultatet av undersökningen visade att samtal och övningar i scenisk gestaltning gav stor effekt på ensemblegruppens scenframträdande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur sånglärare talar om undervisningsmetoder i konstnärligt uttryck. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre sånglärare på gymnasiet. Därefter har sånglärarnas utsagor analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv och en tematisk analys för att uppfatta vilka undervisningsmetoder sånglärarna talar om. Resultatet visar att sånglärarna talar om flera tillvägagångssätt i undervisningen vilket har sammanställts i fem kategorier: Reflektion, Anpassning, Interpretation, Relationsskapande och Inspirationskällor. De främsta undervisningsmetoderna i konstnärligt uttryck sånglärarna talar om är: Att ställa frågor till eleverna för att skapa reflektion och medvetenhet, anpassa metoder utifrån elevens behov och förutsättningar samt att skapa en trygg miljö för eleverna.

Det här projektet utforskar mina två stora intressen inom musik – dess starka narrativa förmåga att berätta konceptuella historier och skapa fiktiva interna världar, samt historie­berättarens personliga konstnärliga identitet. Genom att anta rollen som storyteller, eller concept-teller, strävar jag efter att gestalta egenhändigt skapade koncept i musik enligt specifika riktlinjer. Projektet undersöker fem identifierade delmoment som dokumenterar det konceptuella skapandet i ett musikaliskt medium från början till slut. De färdiga produk­tionerna presenteras för en lyssningsgrupp bestående av 20 personer som utifrån två huvudfrågor får beskriva sin personliga upplevelse av vad musiken gestaltar, samt vad i produktionerna som är konst­närligt utmärkande. Resultaten visar många gemensamma uppfattningar på ett övergripande plan, men också hur skillnader kan ligga i de mindre detaljerna. Reflektioner förs sedan kring fördelarna med att skapa egna koncept innan musiken komponeras, risken att förlora den initiala intentionen mellan delmoment, och värdet i att framkalla och identifiera känslostarka koncept i musik och att föra ett samtal kring dem. / This project explores my two major interests in music – its strong narrative ability to tell conceptual stories and create fictional worlds, as well as the storyteller’s personal artistic identity. By taking on the role of a storyteller, or perhaps concept-teller, I aim to portray self-created concepts in music according to specific guidelines. The project examines five identified stages that document conceptual creation in a musical medium from start to finish. The completed productions are presented to a listening group consisting of 20 people who, based on two main questions, are asked to describe their personal experience of what the music conveys and what is artistically distinctive in the productions. The results show many shared perceptions on a general level, but also how differences can lie in the finer details. Reflections are then made on the advantages of creating concepts before composing the music, the risk of losing the initial intention between stages, and the value of evoking and identifying emotionally strong concepts in music and discussing them. / <p>Till uppsatsen hör utdrag från de musikinspelningar arbetet är kopplat till.</p>

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.