Hur berättar man en historia med sin röst?   De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.   Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman.    Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.   Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande. / <p>Robert Schumann, Frauenliebe und leben op. 42</p><p>Kajsa Lindberg, sopran</p><p>Matilda Lindholm, piano</p><p></p>

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka några verktyg som kan användas för att främja det sceniska uttrycket hos varje individ i en ensemblegrupp på gymnasiet. Genom observation samt kvalitativa intervjuer med tre personer som på olika sätt har expertis inom sceniskt arbete, hämtade jag inspiration för att utveckla och designa en workshop i scenisk gestaltning. Workshopen genomfördes sedan på ett estetiskt gymnasium med en ensemblegrupp om elva deltagare. Resultatet av undersökningen visade att samtal och övningar i scenisk gestaltning gav stor effekt på ensemblegruppens scenframträdande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur sånglärare talar om undervisningsmetoder i konstnärligt uttryck. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre sånglärare på gymnasiet. Därefter har sånglärarnas utsagor analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv och en tematisk analys för att uppfatta vilka undervisningsmetoder sånglärarna talar om. Resultatet visar att sånglärarna talar om flera tillvägagångssätt i undervisningen vilket har sammanställts i fem kategorier: Reflektion, Anpassning, Interpretation, Relationsskapande och Inspirationskällor. De främsta undervisningsmetoderna i konstnärligt uttryck sånglärarna talar om är: Att ställa frågor till eleverna för att skapa reflektion och medvetenhet, anpassa metoder utifrån elevens behov och förutsättningar samt att skapa en trygg miljö för eleverna.

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.