Mitt arbete är en tecknad film som försöker undersöka hur man skildrar orcher inom fantasygenren. Hur man avbildar dem och vad de får fylla för roller.

Hur berättar man en historia med sin röst?   De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.   Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman.    Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.   Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande. / <p>Robert Schumann, Frauenliebe und leben op. 42</p><p>Kajsa Lindberg, sopran</p><p>Matilda Lindholm, piano</p><p></p>

In the project Finding a way home, through storytelling, David Lindberg has investigated how storytelling can affect his musical expression. The question focused on a very concrete application of storytelling in improvisation but changed relatively quickly to focus on putting his musical and personal history into focus for the first time in his musical life. Through this changed focus, he could combine this thesis with a first interrupted attempt to do the bachelor thesis at KMH seven years earlier. Lindberg refers to  lessons he learned outside the context of KMH in the years between his studies, and reflects on how his musicality has changed and developed through widely differing contexts in which he worked; from entertainment music to pop, rock and jazz, and how storytelling became an important component in defining his musical identity and the experience of having a musical home. The thesis also comment topics such as self-esteem in relation to achievement, and how one’s own music can be overlooked in working with the ambition to please others in diverse contexts, both in education and working life. Musical presentation took place through a concert in the Nathan Milstein Hall and is available to listen to here. The song material consisted solely of Lindberg’s own compositions, and the sheet music is included as an appendix.

Företagskulturen har förändrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig på marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begränsningar gällande resurser och tillgångar. Samtidigt konkurrerar de på en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett påtagligt problem uppstår när en växande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhällsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar på grund av den särskilda företagsformens utgångspunkter. Av denna anledning är det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att använda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare. Samtidigt har den externa innehållsmarknadsföringen genomgått revolutionerade utvecklingar gällande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar. Storytelling är ett växande strategiskt verktyg, som vuxit sig starkt och ämnar uppnå genomslag bland konsumenter. Tidigare forskning påvisar att människan lättare tar in och memorerar intryck när de paketeras som berättelser och marknadsförare försöker dra nytta av detta genom storytelling inom deras externa kommunikation. Men tidigare forskning gällande sambandet mellan startupföretags marknadsföring och litteraturvetenskaplig berättandeteknik är svag och vi vill därför skapa en förståelse för hur storytelling används av startupföretag inom den externa innehållsmarknadsföringen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, med en design där fokus läggs vid kontextuell beskrivning. Empiriinsamlingen består av åtta stycken semi-strukturerade intervjuer med startupföretag i tillväxtfasen. Samtliga av de intervjuade företagen använder sig av storytelling inom deras externa innehållsmarknadsföring. Det sammanställda empiriska resultatet analyseras utifrån genererade huvudteman vilka skapar en kontextuell bild av den verklighet som undersöks. Fem huvudteman genereras och skapar en helhetsbild kring de intervjuade företagens arbete kring storytelling. Vidare analyseras dessa teman ingående och med flera olika underliggande aspekter vilka redogörs för analysen. Resultatet visar att startupföretag använder sig av olika strategier inom storytelling för att nå genomslag bland konsumenter. En övergripande åsikt att storytelling är ett effektivt verktyg inom marknadsföring för företag med begränsade resurser. Startupföretag gör aktiva val i deras strategier gällande storytelling, vilka åläggs olika vikt vid de huvudteman som genereras. Mer generella slutsatser innefattar att litteraturvetenskapliga berättartekniker inte används effektivt eller i större utsträckning bland startupföretagen. Det finns ett stort intresse för storytelling men begränsade resurser och kunskap att utnyttja. De digitala kanalerna har vuxit sig starka och erhållit en större betydelse inom den externa innehållsmarknadsföringen. Slutligen påvisar denna studie att startupföretag kommunicerar på olika sätt, beroende på om de riktar sig mot företag eller slutkonsument. / The corporate culture has changed in Sweden and it has become more common that start-up companies establish their presence of the market. These start-up companies suffer from structural limitations concerning assets and resources. At the same time they are competing on a market, amongst larger, more well established companies. A problem arises when a growing type of enterprise, which stimulates the market and the overall societal benefit, is forced to face these challenges because of start-up company’s characteristics. Because of this, it is important to find cost- and resource efficient solutions for these companies to make use of so that start-up companies can continue to be attractive for entrepreneurs. At the same time, the external content marketing has gone through revolutionary developments concerning technological progress and cost efficient solutions. Storytelling is a growing strategic tool that has grown strong and is used to achieve impact amongst consumers. Earlier research suggest that humans have an easier time to take in and memorize impressions when the impression is packaged and presented in the form of a story and that marketers are trying to make use of this through storytelling within their content marketing. But earlier research into the subject of relationship between marketing and literary studies is weak, and therefore we want to create an understanding for how storytelling is used by start-up companies within their external content marketing. The study is based on a qualitative research strategy with a design that focuses on contextual description. The empirical results are based on eight semi-structured interview with start-up companies in the growth-phase. All of the companies that are interviewed deal with storytelling within their external content marketing. The empirical results were analysed on the basis of generated themes, which create a contextual picture of the reality that is being studied. Five themes were generated and create the entirety of the interviewed companies work concerning storytelling. Furthermore, the themes were analysed in detail with several underlying aspects, which are made clear in the analysis. The results show that start-up companies use several different strategies concerning storytelling, in order to reach impact among consumers. An overarching view is that storytelling is an effective tool within marketing for companies with limited resources. Start-up companies make active choice in their storytelling strategies, and are given different focus depending on which company it is. More general results show that storytelling techniques based on literary studies are not used effectively or extensively among start-up companies. There is a big interest for storytelling but limited resource and knowledge to make use of. The digital channels has grown strong and received a larger roll and meaning within the external content marketing. Finally, the study shows that start-up companies communicate in different ways. Depending on whether they focus on companies or consumers.

Ett försök att berätta en historia med hjälp av arkitektens verktyg. Projektet är en undersökning av vilken roll historieberättande kan ha inom arkitektur. Arbetet kan ses som en övning i att arbeta med arkitektur utifrån en historia. Ämnesvalet är relevant då arkitektur som ritas idag inte nödvändigtvis behöver byggas för att existera. Med skapandet av artificiella världar, i dataspel till exempel, kan arkitekten konstituera helt nya verkligheter. Även inom teatern blir det allt vanligare med så kallade interaktiva föreställningar, där publiken får röra sig fritt i en byggnad och på så sätt styr över sin egen teaterupplevelse. Jag har valt att tolka Karin Boyes dystopiska roman Kallocain. Dystopin känns idag mer aktuell än någonsin då samhället idag allt mer kommit att bli ett övervakningssamhälle präglat av rädsla för det okända och falska alarm. Projektets titel "Den fjärde väggen" är en term som används inom teater. Den syftar på den osynliga vägg tillika den tysta överenskommelse som finns mellan scen och publik vilken låter oss förstå representationer av verkligheten som tillfälliga verkligheter medan pjäsen spelas. Då den osynliga fjärde väggen byts mot en vanlig vägg försvinner den tysta överenskommelsen. Men när scenen blir till rum ändras också vår förståelse av vad som är verklighet och vad som är fiktion. / An attempt of storytelling using the tools of the architect The project is an investigation of what role storytelling could have within the field of architecture. With interactive theatre, where the audience’s choice of movement conducts the theatre experience, architecture within computer games and artificial worlds this kind of specific architecture has relevance. I have chosen to interpret the dystopian novel Kallocain by the Swedish author Karin Boye. Living today in a society permeated by fear for the unknown, false alarms and constant surveillance of citizens for their own security, the dystopia feels more relevant today than ever. The title of the project "The fourth wall" is an expression that is used in the field of theatre. It refers to the invisible wall and the silent agreement between the stage and the audience witch allows us to read representations of reality as temporary realities while watching a play. By altering the invisible wall and make it a real one the silent agreement disappears. But when stage becomes space it also affects our understanding of what I is real and what is fiction.

In Khaled Hosseini's novel The Kite Runner (2003) the reader follows the narrator and protagonist Amir’s as he embarks on his journey towards redemption. Amir’s need for redemption is based on the tragic childhood event where Amir’s friend and servant Hassan were assaulted by their nemesis Assef as Amir can, but fails to intervene. This event is central to the plot. The story is told through Amir's memories and contains details about his relationship to the people close to him as well as his nemesis. I will argue that Khaled Hosseini’s The Kite Runner can be interpreted through a character analysis based on the names Hosseini chose for three of his characters and how they correlate to the portrayal of the characters, their personalities and how they mirror the actors in the Afghani civil war. / I Khaled Hosseinis roman The Kite Runner (2003) följer läsaren berättaren och huvudpersonen Amir på hans resan genom livet. Den tragiska händelsen där Amirs vän och tjänare Hassan blev våldtagen av deras plågoande Assef är en central del av handlingen. Handlingen skildras genom Amirs minnen och innehåller detaljer om hans relationer till de personer som står honom nära såväl som detaljer om hans fiende. Jag argumenterar för att Khaled Hosseinis The Kite Runner kan tolkas genom en karaktärsanalys som baseras på de namn som Hosseini valt till sina karaktärer och hur de står i relation till porträtteringen av karaktärerna och deras personligheter samt hur de speglar aktörerna i det afghanska inbördeskriget.

How can I portray history so that it becomes bodily experienced? This work aims to, with contemporary addition to a site with significant historical value, investigate haptic understanding and the bodily experience of a material. In my memory the brick is hard, cold, sharp and heavy. How will it meet the body? This work is based on a perceived materiality. With the bricks as a starting point, both the theory of the body's meeting with materials and embodied working methods are presented. The work contains studies on the brick that are learned through the perceived meeting with the material, these studies are moreover applied to the final design proposal. By working towards the public space, a playground, this project reflects over the importance of experiencing material in order to trigger imagination.