Musikforskaren Nicholas Cook skriver i sin bok “Music: A Very Short Introduction” (2000) om den västerländska notationens funktioner. Han menar att notationen är en så pass stor del av vår musikaliska förståelse och en så integrerad del av hur vi i väst skapar, tänker på och föreställer oss musik att den är omöjlig att bortse från (även i den musik som skapas utan att någonsin noteras). I detta arbete har jag därför valt att undersöka hur notationen inverkar på min instuderingsprocess, ett framförande, den klingande musiken samt den västerländska bilden av musik.   Jag har undersökt detta genom att instudera och framföra utvalda delar av Mozarts flöjtkonsert i G-dur med begränsad tillgång till konsertens notation. I resultatdelen redogör jag för hur denna typ av instuderingsprocess hjälpt mig att känna mig mer fri i mitt musicerande.   I beskrivningen av hur den västerländska bilden av musik påverkas av notation har jag även använt mig av en lingvistisk teori kallad Sapir–Whorf-hypotesen. Hypotesen är uppkallad efter Benjamin Lee Whorf och Edward Sapir och berör hur vårt språk förhåller sig till och påverkar våra tankar, och i förlängning av det, hur vi uppfattar vår verklighet. Jag redogör för hur jag upplever att denna teori även går att applicera på den västerländska notationens förhållande till den klingande musiken och hur detta är bidragande i skapandet av den västerländska musikkulturen och den västerländska bilden av musik. Arbetet har hjälpt mig att definiera mina tankar kring notationen på ett tydligare sätt och i förlängningen resulterat i att jag känner mig tryggare i mitt eget musicerande. / <p>Inspelning 21/1 2022</p><p>Delar av:</p><p></p><p>W.A Mozart, Flöjtkonsert i G-dur, KV 313 </p><p>1. Allegro maestoso </p><p>2. Adagio ma non troppo </p><p></p><p>Vid flygeln:</p><p>Asuka Nakamura </p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka min instuderingsprocess i rollen som dirigent respektive ackordeonist och att därefter jämföra skillnader och likheter mellan dessa processer, för att slutligen dra lärdomar av de olika rollernas möjligheter och svårigheter och att förbättra mina metoder för instudering och utveckla mitt konstnärskap. För att undersöka processerna genomfördes tre konstnärliga projekt, ett orkesterverk i rollen som dirigent, ett solostycke i rollen som ackordeonist och en kammaropera där de båda rollerna kombinerades. Orkesterrepetitioner och slutproduktioner dokumenterades med videoinspelning. Projekten analyserades utifrån en uppställning av olika parametrar för instuderingsprocessen. I en avslutande diskussion påvisas vikten en grundlig instudering och den tid som krävs för detta. Vidare fann jag att som dirigent bör jag spela partituret under instuderingen och att jag som ackordeonist bör bygga förförståelse genom analys av verket, innan jag spelar det. Slutsatser drogs även om att kunskap om musikens bakgrund och sammanhang, tillsammans med en metod att forma egna föredragsbeteckningar, möjliggjorde goda resultat.

Hur berättar man en historia med sin röst?   De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.   Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman.    Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.   Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande. / <p>Robert Schumann, Frauenliebe und leben op. 42</p><p>Kajsa Lindberg, sopran</p><p>Matilda Lindholm, piano</p><p></p>

I den här uppsatsen analyseras Henryk Wieniawskis violinkonsert i d-moll, Op. 22, sats 1. Syftet med studien är en djupdykning i satsens grundstruktur: funktionsanalys, formanalys, motivanalys, sonatform samt en beskrivning av min instuderingsprocess. Jag guidar läsaren genom verket och kommenterar parallellt mina konstnärliga val. Studien påvisar att verket genomsyras av en kammarmusikalisk dominans såväl som det innehåller en genomgående violinistisk naturlighet som tydligt återspeglar Wieniawskis gedigna personliga violinkännedom.

Felix Mendelssohn-Bartholdy levde under första halvan av 1800-talet. Utöver att vara ett underbarn likt Wolfgang Amadeus Mozart var han även en mycket socialt kapabel person. Detta gynnade honom mycket då hans kompositionsförmåga lyftes fram som enastående av framstående personer som Johann Wolfgang von Goethe och drottning Victoria av Storbritannien. Han var en mycket produktiv komponist och skrev under sitt liv mängder av orkestermusik, kammarmusik, operor, solokonserter och pianoverk. I detta arbete har jag fördjupat mig i hans två Konsertstycken Op.113/114 för klarinett, bassetthorn och orkester, som Mendelssohn skrev till klarinettisterna Carl och Heinrich Bärmann. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för dessa två förbisedda verk samt jämföra instuderingsprocessen av en dubbelkonsert med det av en solokonsert. Jag har genom användning av partitur från G. Henle verlag analyserat Op. 113 och skrivit om mina konstnärliga ställningstaganden under instuderingsprocessen av både Op.113 och Op.114. Ur analysen framgår att musiken har allt annat än en strikt struktur. Mendelssohn bryter gärna de strukturella mönstren som förväntas av honom. Ur instuderingsprocessen framgår att arbetet med en dubbelkonsert har både stora för- och nackdelar jämfört med arbetet av en solokonsert, men att möjligheten till en diskussion mellan två parter är mycket givande för att skapa sig en klar bild av vad man vill komma fram till med sitt framförande av verket. Denna studie strävar efter en ökad fördjupning och förståelse av olika infallsvinklar som leder till en mer genomarbetad konstnärlig instuderingsprocess. / <p>F.J. Haydn  - Symfoni nr. 104 i D-dur, Hob.I:104, F. Mendelssohn-Bartholdy - Konsertstycken nr.1 och nr.2, Op.113/114, L.v. Beethoven - Symfoni nr. 2 i D-dur Op.36. Som Howie - Klarinett, Gustav Wetterbrandt - Bassetthorn, Mats Zetterqvist - ledning, KMH symfoniorkester. Inspelning från konserten med ovan nämnda medverkande finns tillgänglig.</p>

This thesis examines the conductor's preparation process of learning and interpreting the score before standing in front of an ensemble. The research is based on studies of historical and modern conducting handbooks supplemented by interviews with professional conductors. A selection of the preparation methodologies presented in the litterature and the qualitative study are tested and examined in the preparation process of two concerts. Finally the selected methodologies are compared and judged on two key factors; efficiency and the quality of the final artistic result. The results of the study are presented both as a list of conditions that can ensure an effective preparation process with a high quality of the final artistic result and as a concrete methodology that can be applied and adapted by any conductor in his or her own preparation process. / <p>Som dokumentation af eksamensarbejdets kunstnerlige del vedhæftes:</p><p><strong>Videoindspilning af koncert 22. maj med Östgöta Blåsarsymfoniker</strong></p><p>B. Crusell: Ouverture fra "Den lilla slavinnan"</p><p>V. Persichetti: Serenade no. 1 for Ten Wind Instruments</p><p>G. Mahler – IV. sats fra Symfoni nr. 4 (arr. Gustav Aske Sønksen, 2021) </p><p><strong>Lydindspilning af koncert 28. maj med Ludvig Dahlström (bratsch) og KMH-studenter</strong></p><p>P. Hindemith: Der Schwanendreher </p>