I detta arbete undersöktes hur den musikaliska formen i Sjostakovitjs första cellokonsert relaterar till formaspekter hos hans övriga solokonserter, detta mot bakgrund av traditionella historiska formprinciper som till exempel ritornell-, rondo- och sonatform. Med utgångspunkt endast i notmaterialet gjordes formanalyser av samtliga konserter, varefter dessa jämfördes och likheter och skillnader mellan den första cellokonserten å ena sidan, och övriga konserter å andra sidan, sammanställdes. På så sätt definierades i detalj verkets formmässiga ”profil”, och då detta gjordes i kontexten av mycket närbesläktad musik (i samma genre av samma kompositör), uppnåddes en nyanserad förståelse för cellokonsertens uppbyggnad och dess unika karaktärsdrag. Detta kan till åhöraren ge en konkret angreppspunkt för att ta till sig verket, till interpreten en överblick och kanske ett kreativt uppslag, och till kompositören en lärorik inblick i sin 1900-talskollegas ”modus operandi”. / <p>Examenskonsertens program:</p><p>G. Frescobaldi/G. Cassadó - Toccata</p><p>F. Chopin - Nocturne i Eb Op. 9 No. 2</p><p>G. Fauré - Papillon</p><p>W. Peterson-Berger - "Till Rosorna" (ur Frösöblomster)</p><p>C. Davidoff - Am Springbrunnen</p><p>D. Sjostakovitj - Konsert nr. 1 för violoncell Op. 107</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Samuel Lazar Eriksson - Violoncell</p><p>Georg Öquist - Piano</p>

I den här uppsatsen analyseras Henryk Wieniawskis violinkonsert i d-moll, Op. 22, sats 1. Syftet med studien är en djupdykning i satsens grundstruktur: funktionsanalys, formanalys, motivanalys, sonatform samt en beskrivning av min instuderingsprocess. Jag guidar läsaren genom verket och kommenterar parallellt mina konstnärliga val. Studien påvisar att verket genomsyras av en kammarmusikalisk dominans såväl som det innehåller en genomgående violinistisk naturlighet som tydligt återspeglar Wieniawskis gedigna personliga violinkännedom.

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål. Studiens resultat påvisar att verket är såväl kompositionstekniskt fulländat som känslomässigt rikligt. Sonatformen är på ett sofistikerat vis implementerad i verkets struktur och återfinns som en integrerad del i musikens narrativ.

Denna uppsats har, utifrån tidigare forsknings definition av power metal, analyserat tre, för genren representativa musikaliska verk genom text och formanalys. För att sammanställa tidigare forsknings definitioner av power metal till kategorier och konventioner anpassades vedertagna teoretiska principer om familjelikheter och genreprototyper till en modell för genrekonventioner. Därefter ställdes resultaten av analyserna emot de genrekonventioner som tidigare forskning ansåg utmärka power metal. Först gjordes ett urval av representativa band utifrån de som omnämndes ofta av tidigare forskning. Dessa blev Tysklands Blind Guardian och Helloween, samt Italiens Rhapsody (numera Rhapsody of Fire). Därefter valdes ett musikaliskt verk per band utifrån de låtar som låg som öppningsspår på samtliga bands samlingsskivor. Dessa blev Blind Guardians Imaginations From the Other Side, Helloweens Mr. Torture, samt Rhapsodys Dawn of Victory. För att analysera dessa låtar applicerades tre olika metoder, nämligen formanalys, textanalys och analys av genrekonventioner. Resultatet av att ställa tidigare forsknings genrekonventioner emot analysresultaten av de tre, för genren representativa musikaliska verken blevatt de till övervägande del stämde överens med varandra.

No description available.

Det här är ett konstnärligt arbete om att skriva popmusik med utgångspunkt i Sergio Leones spaghettivästern. Jag har valt ut tre ledmotiv att analysera från filmerna För en handfull dollar, För några få dollar mer och Den gode, den onde, den fule, komponerade av Ennio Morricone, för att sedan tillämpa de mest karakteristiska inslagen från harmoniken, melodispråket och arrangemangen i egenskriven popmusik. Analyserna av varje films utvalda musikstycke fokuserar på instrumentering och arrangemang, melodik, harmonik, rytm och bas. För att få fördjupad förståelse för hur Ennio Morricones spaghettivästernmusik är uppbyggd komponerade jag först ett ledmotiv med utgångspunkt i analyserna för att sedan tillämpa innehållet i analyserna för popmusik. Med denna erfarenhet kopplad till analyserna, fortsatte jag sedan att skriva två poplåtar. Resultatet av arbetet och låtarna blev speciell och det var en utmaning att komponera popmusik baserad på spaghettivästern-element i kompositionerna. Stundvis fastnade jag då jag ibland lät spagghetivästern ta för mycket plats i kompositionerna medan visste stunder gick jag loss för mycket.

<p>Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".</p><p>Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001.</p><p>För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok.</p><p>Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.</p>

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.      Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning. Utöver ramberättelsen om Malins kris finns inslag av varierande textkaraktär som brev, dikter och dialoger som splittrar huvudberättelsen. Formens experimentella utförande polemiserar på detta sätt mot den traditionella romankonsten och förstärker temats kritiska tendens. Därav samverkar form och innehåll i ett ifrågasättande av samtidens förtryckande normer, reaktionära auktoriteter och traditionens “absoluta sanningar”.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse". Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001. För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok. Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.

Den större ischiasskåran (incisura ischiadica major) är en inskärning i höftbenet som karakteriseras av morfologier, användbara för att estimera biologiskt kön. Slutsatser gjorda från okulära observationer kan variera beroende på utövare och därmed kan morfologiska metoder anses vara mindre tillförlitliga gentemot metriska metoder. Tillvägagångssättet för denna uppsats bestod av en jämförande studie mellan en metod som använder formanalys och en som använder vinkelgrad för att bedöma biologiskt kön, på den större ischiasskåran. I denna uppsats användes ett praktiskt tillvägagångssätt för att observera 33 höftben från Sankt Hans medeltida kyrkogård. Det osteologiska materialet var inlånat från Gotlands museum och det praktiska arbetet utfördes på plats på magasinet, under våren 2024. Undersökningsmaterialet avgränsades till att inkludera endast vuxna individer av både manligt och kvinnligt kön. Resultaten visade att det finns en korrelation mellan kurvan på inskärningen och biologiskt kön. I diskussionsdelen av uppsatsen diskuterades tillförlitlighet och användarvänlighet för de två metoderna samt hur de kan nyttjas i osteologiska sammanhang. / The greater sciatic notch (incisura ischiadica major) is an incision in the hip bone that is characterized by morphologies, useful to assess biological sex. Conclusions that are made from visual observations may vary between practitioners, and therefore, morphological methods can be less reliable than metric methods. The approach of this essay consisted of a comparative study between a method using shape analysis and one using angle degree to assess biological sex, on the greater sciatic notch. In this essay, a practical approach was applied to observe 33 hip bones from Sankt Hans medieval cemetery. The material was borrowed from Gotland’s Museum, and the practical work was performed on site, during spring of 2024. The studied material was delimitated to include only adult individuals consisting of both males and females. The results showed that there is a correlation between the curve of the incision and biological sex. In the discussion, the essay explored the reliability and user-friendliness of the two methods, along with their potential applications in osteological contexts.