<p>This project concentrates on musicians who work in a professional music studio.</p><p>The task of this project was to design a new headphone system called Foldback system.</p><p>The advantage of this system is that all involved in a music project could influence their own</p><p>listening during the project. With a couple of adjustments should each and everyone get their</p><p>own individual listening from their headphone station.</p><p>This report shows different methods, theories and results that came along in development of</p><p>Foldback system. The project has resulted in a finished product that will be in use at</p><p>Studiomega.</p>

This project concentrates on musicians who work in a professional music studio. The task of this project was to design a new headphone system called Foldback system. The advantage of this system is that all involved in a music project could influence their own listening during the project. With a couple of adjustments should each and everyone get their own individual listening from their headphone station. This report shows different methods, theories and results that came along in development of Foldback system. The project has resulted in a finished product that will be in use at Studiomega.

Detta examensarbete har utförts hos Dirac Research AB i Uppsala. Dirac Research är en världsledande programvaruspecialist inom ljudoptimering, rumskorrigering och ljudfältssyntes. Dirac har nu velat utreda hur man på bästa sätt kan använda deras programvara Dirac Live för att förbättra ljudet hos hörlurar. I examensarbetet ingick en teoretisk del om örat, hörlurar, mätmetoder och hur en frekvenskurva bör se ut. Det ingick också att mäta impulssvaret för några olika hörlurar. Impulssvaret användes sedan till att förbättra ljudet hos hörlurarna genom att designa digitala filter som användes genom programvaran Dirac Live. När filterdesignen var klar utfördes ett lyssningstest för att få åsikter om hur andra upplevde filtrena. Mätningarna utfördes på Karolinska Institutet i Huddingen på ett KEMAR-huvud. Det är ett konsthuvud som ska efterlikna en människas huvud till form och storlek. Där mättes fyra earbuds (intra-concha), tre in-ear (insert), två omslutande (circum-aural) och ett par utanpåliggande (supra-aural) hörlurar upp. Med filterdesignen visade det sig att förbättringar upplevdes på de flesta av hörlurarna. Dock så kompenserades inte de omslutande- och utanpåliggande hörlurarna något. Dessa var endast tänkta att ha som referens. Det var en del skillnader mellan de olika hörlurarnas frekvenssvar. Det beror delvis på hörselgångens resonansfrekvens. När omslutande hörlurar mäts kan hörselgången ses som en kvartsvågsresonator medan den vid mätning av in-ear-hörlurar kan ses som halvvågsresonator. Även hörlurarnas konstruktion påverkar skillnaderna för de olika hörlurstyperna. Som målkurvor till hörlurarna användes bland annat högtalarmätningar i form av frifältsmätningar och diffusfältsmätningar utöver de hörlurar som användes som referens. Dock upplevdes en frekvensgång med en mjuk topp vid 3 kHz och i övrigt ganska rak frekvensgång som bäst. Vid lyssningstestet var det även den kurvan som fick flest röster hos tre av de fyra hörlurarna som användes vid lyssningstestet.

Denna uppsats faller inom ämnesområdet ljud-&amp;musikproduktion och studiens syfte är att bidra med en djupare förståelse för hur dagens lyssnare upplever binaurala egenskaper i musik. Tidigare forskning föreslår att introducera framtida lyssnare till binaural musik genom så kallade hybridmixar, vanliga stereomixar med vissa binaurala egenskaper. Metodiskt utfördes ett lyssningstest där 15 ljudutbildade personer fick jämföra två låtar, båda mixade i stereo och binauralt. För den första låten applicerades en helt binaural strategi medans den andra låten mixades som en hybridmix. Resultaten visade på att en helt binauralt mixad låt mest bidrog med förvirring och inte var att föredra över en vanlig stereomix. Dock visade sig en blandning av stereo- och binaurala egenskaper i hybridmixen vara något som lyssnarna föredrog över vanlig stereomix då det tillförde något extra och spännande. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att hybridmixad musik är något som lyssnarna upplever både nytt och spännande, vilket skulle kunna vara det första steget mot helt binaural musik.

Detta är en rapport för ett 15hp examensarbete på Linköpings Tekniska Högskola. Projektet syftar till att implementera ett digitalt frekvensutjämningsfilter för audioapplikationer i ett Atmel DE2 FPGA utvecklingskort. Specifikt ska systemet användas till att korrigera ojämnheter i in-ear hörlurars frekvenssvar. Denna rapport är en beskrivning av systemets utformning och hur arbetet gick till väga. Resultatet blev ett väl fungerande system och ett antal förslag på förbättringar. / This is a report for a 15hp thesis at the Institute of Technology at Linköping University. The project aims to implement a digital frequency-equalizing filter for audio applications in an Atmel DE2 FPGA development board. More specifically the system will be used to correct unevennesses in the frequency response of in-ear earphones. This report is a description of the design of the system and how the work on the project was executed. The result was a well functioning system with suggestions on possible improvements.

En av Bellman &amp; Symfons produkter är den så kallade samtalsförstärkaren. Samtalsförstärkaren är ett hörselhjälpmedel, som genom digital signalbehandling förstärker ljudnivån samtidigt som oönskat bakgrundsljud dämpas. Via ett 3,5 mm jack på enheten kan vanliga lyssningstillbehör anslutas, såsom hörlurar och öronsnäckor. De lyssningstillbehör som Bellman &amp; Symfon erbjuder idag är av enkel modell, och lämnar mycket att önska vad gäller ljudkvaliteten. Genom detta projektarbete har jag studerat förbättringsalternativ till dessa lyssningstillbehör, men har fokuserat främst på så kallade stetoclips. Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensgång hos olika lyssningstillbehör. Dessa uppmätta värden kompletterade jag sedan med lyssningstester. Testresultaten ledde fram till utvecklingen av en prototypmodell. Via två olika testgrupper jämfördes prototypmodellen med de befintliga lyssningstillbehören. Testgruppernas tankar och åsikter ligger till grund för många av de slutsatser som dras i slutet av rapporten. / One of Bellman &amp; Symfon’s products is the so–called personal amplifier. The personal amplifier is a hearing aid, which uses digital signal processing to amplify the sound level, while unwanted background noise is attenuated. Standard listening accessories, such as headphones and ear buds, can be attached to the device via a 3,5 mm jack. The accessories offered by Bellman &amp; Symfon today are simple and doesn’t match the quality of the personal amplifier. In this project, I have examined which improvement can be made on these listening accessories, to make them better suit the needs of hearing impaired persons. My main focus has been on the so-called stetoclips, which lacks a lot of details in terms of sound quality. I have simulated perceived frequency response via the software Smaart v.7 Di, and I combined these results with the results from different listening tests. The test results lead to the development of a new prototype model. Two different test groups compared the prototype to the current models, and gave me some very useful thoughts and opinions about the project. Many of the conclusions drawn at the end of this project are based on the results from the two test groups.

Bas är en viktig komponent i musik och har i moderna genrer generellt fått uppta en allt större del av ljudbilden. Preferenser om basnivåer samt vad som anses vara ett kvalitativt ljud är dock subjektivt. Detta öppnar upp för många intressanta frågor gällande vår uppfattning av kvalitet och dess koppling till bas. Studier har visat att basfrekvenser i synnerhet är viktiga när det handlar om hur vi människor uppfattar rytm, och är tätt sammanlänkade med vår motorik och rörelseförmåga. Om, och i så fall hur, mängden bas påverkar vad vi anser vara ett kvalitativt ljud har det dock inte forskats på i samma utsträckning. En studie genomfördes därför för att kartlägga sambandet mellan basnivå och kvalitetsupplevelse i hörlurar. I ett blindtest fick 41 försökspersoner lyssna på ljudspår från två olika musikgenrer samt ett talat ljud, på förhand redigerade i tre versioner med olika basnivåer. Mellan varje version skapades en illusion av att byta hörlurar genom att de sattes på utan att försökspersonerna varken fick se vilka lurar de hade på sig, eller röra vid dem. Denna metod, att försökspersonerna tror att de utvärderar olika hörlurar istället för olika basnivåer, användes för att kunna utröna hur mängden bas påverkar den upplevda känslan av kvalitet som kommer med ett par hörlurar. Genom denna metod flyttas fokus från att endast utvärdera mängden bas, till att jämföra sambandet mellan basen och en mer övergripande känsla av kvalitet. Resultatet av studien pekar på en positiv korrelation mellan starka basnivåer och kvalitetsupplevelse och visar att försökspersonerna generellt upplever en högre kvalitet av basrika ljud än av basfattiga. / Bass is a key component in music and its use in modern genres has resulted in lower frequencies generally becoming a more prominent part of the soundstage. The preferred level of bass and what is considered as high quality sound is however subjective. This leads to several questions of interest regarding the way we perceive quality and how this perception relates to bass levels. How we perceive rhythm and how our ability to move is connected to bass are factors that previous research have explored, but research in how bass levels affect our perception of quality is somewhat lacking. With the ambition to fill this void a study was conducted, mapping the connection between bass levels and a perception of quality while listening through headphones. Three audio files, representing two different genres of music and one recorded audio book, was edited beforehand with three different levels of bass and then listened to by 41 test subjects in a blind test setting. In between the versions the subjects did not get to see or touch the headphones, which created the illusion of listening to several different headphones, when in fact the same headphones were used for all levels of bass. This method, of leading the subjects into believing that they evaluated different headphones instead of different bass levels, was used to determine how the amount of bass affected the perceived quality when listening to headphones. Through this, also changing the scope from only evaluating the bass to instead focusing on the correlation between bass and an overall sense of quality. The results show a positive correlation between high bass levels and quality perception, where test subjects rated audio with a higher bass level as having higher quality than audio with lower bass levels.

Återkommande exponering för höga ljudnivåer kan orsaka permanent bullerinducerad hörselnedsättning (NIHL). Tidigare forskning indikerar att det finns ungdomar som till följd av riskfyllda lyssningsvanor via hörlurar, riskerar att utveckla NIHL/hörselsymtom. Den här litteraturöversiktenundersökte vilket stöd forskningen ger för om lyssnande i hörlurar kan orsaka hörselnedsättning/hörselsymtom hos normalhörande vuxna. En rapid review (Khangura m.fl., 2012)med systematisk översikt som ramverk användes för datainsamling, dataextraktion och för dataanalys. Huvudsökningen genomfördes i tre databaser och 11 studier inkluderades i studien utifrån översiktensinklusions- och exklusionskriterier. De inkluderade studierna har kvalitetsgranskats med SBU:s mallar för kvalitetsgranskning. Nyckelfynd i de inkluderade studierna analyserades narrativt och grupperades utifrån utfallsmått. 10 utfallsmått för hörselfunktion identifierades från de inkluderade studierna och nyckelfynden delades in i två övergripande områden: subjektiva utfallsmått och objektiva utfallsmått. De inkluderade studierna bestod av fall-kontrollstudie (n=7) och tvärsnittsstudie (n=5). Generellt var resultaten mellan studierna inte samstämmiga gällande utfallsmått. I några fall kunde tidiga tecken för NIHL identifieras som följd av riskfyllda lyssningsvanor med hörlurar. I nuläget finns ingen konsensus kring vilka utfallsmått som skall användas för att mäta tidiga tecken på hörselnedsättning/hörselsymtom och ljudnivåer från hörlurar bör mätas upp i stället för att estimeras genom självskattning. Framtida forskning bör undersöka vidare faktorer som kan påverka individens preferens av ljudnivå via hörlurar och genomföras med en longitudinell studiedesign, detta för att kunna dra säkrare slutsatser kring hörlurslyssnandes effekter på hörselfunktion över tid.

Headphones are a common feature of public space. They allow users to determine what noise they hear and are visible to others. This paper aims to explore how headphones affect spatial perception through personal choice and social context. Using participatory observations and interviews, headphones were analyzed as part of the personal spatial experience instead of a separate entity through a phenomenological perspective. The main findings include how particular audio is associated with space, rendering it one of leisure or one of productivity by changing the occupied space’s character. The personal sonic choice transforms the space without moving locations. Headphones constitute an extension of personal space as the noise they create is only meant for their user. Wearing them creates a safe space for the listener where they are left alone by others but accompanied by their own audio. As they are deemed an entertainment device, headphones become an acceptable way of disassociating from others. A norm of wearing them is found in various spaces, conversely producing social vulnerability when they are not used here. Headphones are employed as a means to mitigate effects of a social context that users do not wish to participate in at certain times.

The aim of this essay is to study patterns in peoples behaviour in the subway. I analyse the subway as a liminal space and a non-place. Through ethnographic observations in the subway in Stockholm, and with the use of sensory autoethnography and rhythm analysis, I have gathered my data. I argue that there are two things that make the subway a liminal space and a non-place: the physical design of the room, and the norms that the people on the subway create and maintain. By analysing the rhythms of the subway I show that people sustain a collective rhythmic order by adapting and coordinating their behaviour. It is physically a neutral room and does not provide anything to do other than to sit or stand and wait. It is an in-between-space that people only pass through. With the use of technology, such as mobile phones and headphones, passengers can mentally disengage from the subway. The norm of the subway is to be indifferent towards each other and towards the space. By complying with these rules, passengers create a specific sort of community, an anti-communitas. Sellers, beggars and can collectors break these rules by interacting with the surroundings and by not utilising the subway as a space for transit. By using it as a place, they are using it incorrectly. The subway is a peculiar space with specific norms that, when followed, create a liminal space and a non-place.