Detta examensarbete har utförts hos Dirac Research AB i Uppsala. Dirac Research är en världsledande programvaruspecialist inom ljudoptimering, rumskorrigering och ljudfältssyntes. Dirac har nu velat utreda hur man på bästa sätt kan använda deras programvara Dirac Live för att förbättra ljudet hos hörlurar. I examensarbetet ingick en teoretisk del om örat, hörlurar, mätmetoder och hur en frekvenskurva bör se ut. Det ingick också att mäta impulssvaret för några olika hörlurar. Impulssvaret användes sedan till att förbättra ljudet hos hörlurarna genom att designa digitala filter som användes genom programvaran Dirac Live. När filterdesignen var klar utfördes ett lyssningstest för att få åsikter om hur andra upplevde filtrena. Mätningarna utfördes på Karolinska Institutet i Huddingen på ett KEMAR-huvud. Det är ett konsthuvud som ska efterlikna en människas huvud till form och storlek. Där mättes fyra earbuds (intra-concha), tre in-ear (insert), två omslutande (circum-aural) och ett par utanpåliggande (supra-aural) hörlurar upp. Med filterdesignen visade det sig att förbättringar upplevdes på de flesta av hörlurarna. Dock så kompenserades inte de omslutande- och utanpåliggande hörlurarna något. Dessa var endast tänkta att ha som referens. Det var en del skillnader mellan de olika hörlurarnas frekvenssvar. Det beror delvis på hörselgångens resonansfrekvens. När omslutande hörlurar mäts kan hörselgången ses som en kvartsvågsresonator medan den vid mätning av in-ear-hörlurar kan ses som halvvågsresonator. Även hörlurarnas konstruktion påverkar skillnaderna för de olika hörlurstyperna. Som målkurvor till hörlurarna användes bland annat högtalarmätningar i form av frifältsmätningar och diffusfältsmätningar utöver de hörlurar som användes som referens. Dock upplevdes en frekvensgång med en mjuk topp vid 3 kHz och i övrigt ganska rak frekvensgång som bäst. Vid lyssningstestet var det även den kurvan som fick flest röster hos tre av de fyra hörlurarna som användes vid lyssningstestet.