No description available.

Denna uppsatts undersöker hur min kreativitet påverkas av digitalt och analogt mixande i två olika miljöer. Syftet är att förstå hur och varför kreativitet påverkas av olika arbetssätt, samt om miljön arbetet sker i också har en påverkan på kreativitet. I arbetet har samma låt mixats två gånger, en digitalt och en analogt. Undersökningen tar upp psykologiska aspekter som riktar in sig på kreativitet och miljö, dessa ligger till grund för hur arbetet har analyserats och jämförts i resultatet. Min frågeställning har, genom val av metod, kunnat ge svar på att min kreativitet påverkas både positivt och negativt när arbetssätt skiljer sig. Det jag har kommit fram till är att kunskap, intresse och miljö är viktiga byggstenar för att främja kreativitet och flow.

Denna studie ämnar att ta reda på om det finns något samband mellan olika spelartyper och olika ljudbilder som representeras av mixar med olika distinktiva särdrag. Undersökningen har skett genom att deltagare fått spela ett kompetativt spel mot artificiella spelare ett flertal omgångar. De senare omgångarna presenteras med en ny ljudbild som tydligt skiljer sig från omgångarna innan. Via en kvantitativ studie med kvalitativa drag så har ett resultat framtagits som redovisar svar på studiens frågeställning. Studien har fokuserat kring hur reaktionsförmågan och den allmänna prestationen hos specifika spelartyper påverkas av de olika mixningarna. Genom studiens resultat så kan man i möjliga framtida arbeten kunna frambringa ett ramverk för hur man med hjälp av realtidsmixning kan förändra en spelares prestation i ett spel.

Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ”groove”. I uppsatsen undersöks om det finns någon speciell teknik som vid mixning av sådan musik leder till denna basbetoning.Resultatet visar att teknikerna som används är oftast de samma, men anpassade till uppspelningssystemens möjligheter. Balansen i nivåer mellan de olika basinstrumenten och de övriga instrumenten och deras frekvensinnehåll är det som leder till upplevelsen att basinstrumenten låter starkare. Alltså ska basinstrumenten mixas mycket starkare i förhållande med de andra instrumenten. Detta för att skapa trycket. Basbetoningen sker däremot oftast automatiskt av ljudsystemet nattklubbarna, då det i förväg är inställt för att lyfta basen.Uppsatsens målgrupp är personer som är nybörjare på mixning av musik, speciellt dancemusik, samt för dem som har problem i mixningen av bas samt de som vill kunna ge sina mixar ett extra tryck i basen.

I denna uppsats undersöks huruvida en lyssnare kan skilja på två ljudmixar som är mixade på samma sätt men summerade på olika sätt. Den ena summeras analogt och den andra digitalt. Om så är fallet, hur tycker lyssnaren att dessa skillnader yttrar sig? Som metod fick en testpanel i ett blindtest lyssna på två olika mixar, en rocklåt och en jazzlåt, som båda fanns i både analogt och digitalt summerade versioner. Dessa fick testsubjekten sedan besvara några frågor kring och tycka till om dessa olika versioner i en kvalitativ enkätundersökning Det visade sig att skillnader uppfattades av merparten av lyssnarna. Den vanligast förekommande beskrivningen var att det var skillnad på stereobredd, djup och dynamik i mixarna beroende på hur de summerats. Även ord som klarhet, värme och tydlighet förekom. Testpanelen var överlag även väldigt bra på att gissa vilken version som var summerad på vilket sätt. Dessa gissningar verkar i på många fall vara baserad på den förutfattade meningen att analogt borde vara bättre. Det är ganska tydligt att detta forskningsarbete i mångt och mycket är en fallstudie för just de variabler som förekom (märke på den analoga summeraren, ljudkvalité på de inspelade ljudet, programmaterial med mera). Fler tester och undersökningar behövs för att kunna dra generella slutsatser.

I den här uppsatsen går vi igenom traditionell mixning av Musik i Surround, en såkallad Direkt/Ambient Mixning, vilket innebär direktljud i de främre högtalarna (Left, Center, Right) och enbart ambiens i bakhögtalarna (Left Surround, Right Surround) och sedan vårt eget tillvägagångssätt som man kan kalla Direkt/Överallt, dvs. att det finns direkta ljudkällor runt om i hela surroundfältet. Resultatet av vårt arbete visar att metoden Direkt/Överallt ger en mer omfattande och omringande känsla av musiken i surround.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av låtarna Dödskyss och Min gud min gud varför har du överdrivit mig. Under en begränsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in låtar till mig själv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomföras av mig själv, dock med viss vägledning från utomstående. Dessa etapper inkluderar allt från låtskriveri, inspelning, mixning, mastring samt grafisk utformning. Jag vill för min egen del se projektet både som en konstnärlig, teknisk, karriärs- och ledarskapsmässig utveckling. Arbetssättet bygger på att jag delar upp projektet i flera små bitar. I stället för att göra ett fullängdsalbum har jag skrivit och färdigställt en låt i taget. Projektet präglas både av kort- och långsiktiga perspektiv som jag hoppas kommer fungera för mig både konstnärligt och karriärsmässigt. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I detta arbete utforskar jag tillvägagångssättet för produktionen av två låtar. Syftet är att utforska de olika delarna i produktionen av en låt med utgångspunkt i att både den utövande musikern och producenten är samma person. Detta leder till att jag i arbetet har stor kreativ frihet över alla delar av produktionen. I arbetet beskrivs hur jag steg för steg arbetat med låtarna. Jag har delat upp produktionen i följande faser – analys, låtskrivande, verktyg, inspelning och arrangering, mixning, och jämförande. Dessa beskrivs i metoddelen av arbetet och är min utgångspunkt för genomförandet. Jag tar upp vilka utmaningar som uppstått när jag arbetat på egen hand samt för- och nackdelar det gett mig. Under processen har jag lärt mig använda flera för mig nya verktyg och metoder för musikproduktion, bland annat att arbeta med samplingar, virtuella instrument och olika mixningsknep. Denna nyförvärvade kunskap tror jag kommer vara användbar för framtida produktioner.

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag kunde bli mer kreativ i min mixningsprocess utan att förlora kvalité på mixarna. Detta genom att hitta bra metoder för att främja kreativiteten men också genom att undersöka hur jag kan effektivisera mitt arbetsätt för att lämna mer plats åt kreativa beslut.   Undersökningen lärde mig att det är viktigt att arbeta smart och att prioritera att arbeta med ljuden när man vet hur man vill att det ska låta. Det blir därför även viktigt att lyssna igenom låten ofta så att du kan få en bra uppfattning över vad det är du vill. Genom att ofta spara i nya projekt ger du dig svängrum att experimentera mer och genom att arbeta kreativt tidigare i processen undviker du att hoppa över den kreativa biten senare.

I detta arbete har jag undersökt olika arbetssätt och verktyg inom låtskrivning. Syfet var att se vilken eller vilka som fungerar bäst för mig personligen för att snabbt skriva en presentabel demolåt genom att hålla mig disciplinerad, inspirerad och kreativ. Jag undersökte tre olika arbetssätt med olika begränsningar som jag konstruerat innan samt ett schema jag skulle hålla mig till. Varje arbetssätt var uppdelat i tre olika dagar (sessions) under en arbetsvecka. Resultatet blev att jag kom fram till två olika arbetssätt som fungerade bra av olika anledningar och ett som fungerade dåligt. Det arbetssätt som fungerade bäst var arbetssätt 1 när jag började med att skriva text för att sedan skriva musik och melodi till texten. Jag anser att detta arbetssätt fungerade bäst då jag kände mig mest kreativ, hade bäst workflow vilket i sig resulterade i mindre självkritiska tankar. Det andra arbetssättet som fungerade bra och där jag blev mest nöjd med låten var arbetssätt 2. Då skulle jag börja med att skriva musik som jag sedan skulle skriva text till. Det arbetssätt som fungerade sämst var att skriva text och musik samtidigt utan särskild ordning. Det gjorde mig odisciplinerad och mindre kreativ vilket ledde till mycket självkritik. Jag kom fram till att jag får flest idéer när jag börjar med text samt att jag föredrar struktur, när jag ska göra vad i en produktion och under vissa tidsramar.