Denna studie ämnar att ta reda på om det finns något samband mellan olika spelartyper och olika ljudbilder som representeras av mixar med olika distinktiva särdrag. Undersökningen har skett genom att deltagare fått spela ett kompetativt spel mot artificiella spelare ett flertal omgångar. De senare omgångarna presenteras med en ny ljudbild som tydligt skiljer sig från omgångarna innan. Via en kvantitativ studie med kvalitativa drag så har ett resultat framtagits som redovisar svar på studiens frågeställning. Studien har fokuserat kring hur reaktionsförmågan och den allmänna prestationen hos specifika spelartyper påverkas av de olika mixningarna. Genom studiens resultat så kan man i möjliga framtida arbeten kunna frambringa ett ramverk för hur man med hjälp av realtidsmixning kan förändra en spelares prestation i ett spel.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Undersökningsgruppen består av tre klasser med elever i sjätte klass, detta på grund utav att det är i den årskursen som elever börjas tilldelas betyg. Tillsammans utgör de en undersökningsgrupp på 52 stycken. Resultat: Studiens resultat visar på att det finns en tydlig koppling mellan elevers matintag och prestation i skolan. Där nyckeln till höga studieresultat inte enbart beror på att eleverna faktiskt äter, utan själva måltidssammansättningen i sig. Ett antagande att lärare har en ansvarsroll för elevernas medvetenhet kring ämnet kan även göras.

Ända sedan filmens och senare tv-spelens uppkomst har musik varit en stor del av den upplevelse mediet vill förmedla. Musiken har i dessa sammanhang tjänat en rad olika syften där gemensamt varit att berika upplevelsen för betraktaren. Det här arbetet grundar sig i om musik i olika tempo kan ha någon undermedveten påverkan på spelares prestationsförmåga. Exempelvis om det finns skillnader i hur många poäng spelaren lyckas samla i ett visst spelmoment samt om det går att se skillnader i spelarens reaktionstid och precision beroende på vilken musik hen lyssnar till. Resultatet av undersökningen visar tendenser till att tempot i musiken påverkat spelarna i sitt utförande, men det är svårt att fastställa den egentliga orsaken.

Bakgrund: Många som stretchar innan eller efter fysisk aktivitet gör det i syfte att minska ömhet, risken för skada och förbättra prestationsförmågan. Prestationsförmågan innefattar muskulär maxkraft, muskulär uthållighet, sprinthastighet, explosivitet och spänst. Akut stretching innebär stretching i samband med fysisk aktivitet i till exempel uppvärmningssyfte och har visats ha negativ effekt på prestationsförmågan. Kronisk stretching som innebär stretching som inte utförs i samband med fysisk aktivitet är däremot mindre utforskat och effekten på prestationsförmågan är mindre självklar.Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som undersöker effekten på den fysiska prestationsförmågan efter kronisk stretching hos fysiskt aktiva personer.Material och metod: PubMed, Cinahl, Sportdiscus och AMED var databaserna som användes för litteratursökningen. MeSH-terms, Cinahl Headings och Thesaurus användes för att få en mer specifik sökning. Sökningen resulterade i totalt femton inkluderade artiklar efter granskning med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier.Resultat: Åtta av femton studier visade på en signifikant förbättring på prestationsförmågan efter att ha utfört kronisk stretching. Sex studier resulterade i icke-signifikant effekt på prestationsförmågan och en studie visade på negativ effekt. Kvalitetsgranskningen av artiklarna enligt PEDro-score gav ett genomsnittligt betyg på 6.4/10 vilket är god kvalitet.Konklusion: Resultatet i denna litteraturöversikt påvisade att kronisk stretching på nedre extremiteter kan ha en prestationshöjande effekt hos fysiskt aktiva. För att kunna dra någon slutsats om den generella effekten av kronisk stretching behöver det även göras fler studier på övre extremitet, då dessa studier inte inkluderade detta i något av sina program.

Bakgrund: Det finns en korrelation, främst hos uthållighetsidrottare, mellan prestationsförmåga och maximal syreupptagningsförmåga. Tillskott av rödbetsjuice har i tidigare studier gett ökad prestation och minskad syreförbrukning vid submaximalt arbete. Det finns däremot få studier som undersöker ifall relativt otränade individer eventuellt påverkas av ett nitrattillskott i form av koncentrerad rödbetsjuice. Studiens syfte är att undersöka ifall den akuta effekten av nitrat i rödbetsjuice kan påverka syreförbrukningen vid ett submaximalt arbete hos individer som ej uppnår FYSS rekommendationer för fysisk aktivitet.Metod: En enkelblindad cross-over studiedesign har använts, där 11 stycken deltagare fick cykla ett Åstrands cykelergometertest vid två separata tillfällen. Vid testtillfälle nummer ett fick de förtära placebo i form av 140 ml koncentrerad svartvinbärsaft och vid testtillfälle två fick de förtära 140 ml koncentrerad rödbetsjuice som innehåller cirka 600 mg nitrat. Resultat: Ett Wilcoxon teckenrangtest genomfördes på variabeln Borg-skala och ett Parat t-test genomfördes på variabeln VO2max L/min. Resultatet från Wilcoxon teckenrangtestet med variabeln Borg-skala visade på p=0,621 där medianvärdet vid testtillfälle ett var 14 och kvartilavståndet 3,62 och vid testtillfälle två var medianvärdet 13,5 och kvartilavståndet 4. Resultatet från det Parade t-testet på variabeln VO2max L/min visade på p=0,096 där medelvärde på testtillfälle ett var 2,947±0,88 och vid testtillfälle två var det 3,158±1,11. Slutsats: Då studien ej har fått några signifikanta resultat utan kan endast tyda på eventuella trender, anser vi att rödbetsjuice inte kan påverka syreförbrukningen vid ett submaximalt test.

Syftet med min fallstudie har varit att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka om interventionen kan hjälpa en elev i årskurs 2 med språkstörning att utveckla fonem-grafemkopplingen. Genom att utgå från tidigare forskning om svårigheter för elever med språkstörning och teorier om läsinlärning utvecklades en intervention med strukturerad arbetsgång och långsamt tempo. Med ett salutogent perspektiv utgick interventionen från det som fungerar och från elevens kunskaper. Undervisningen var riktat mot zonen för den proximala utvecklingen, vilket innebar det eleven med viss stöttning och anpassning klarar av. Enligt det sociokulturella perspektivet sker kunskapsutveckling i samspel och med lärarens stöd som en ”byggnadsställning” kan eleven succesivt utvecklas. Genom observationer ville jag få förståelse för hur interventionen fungerade för specifik elev och genom dessa insikter få kunskap om hur interventionen kan utvecklas. Slutsatsen var att t räning för att utveckla fonem-grafemkopplingen genom en kombination av ljudmetoden, munbilder och fonologisk medvetenhetsträning med hjälp av språklekar, praktiska övningar och multisensorisk stimulans är en intervention som fungerade för eleven i min fallstudie. Genom att observera hur interventionen utvecklades kan jag konstatera att det var svårt att förutse utifrån den kunskap som fanns hur mycket längre tid som hade behövts. Interventionen beräknades pågå i 10-12 veckor, förlängdes till 16 veckor, men hade behövt pågå under en längre tid för att få elevens fonem-grafemkopplingen automatiserad avseende hela alfabetet. I fallstudien klarade eleven fonem-grafemkopplingen på 24/24 bokstäver efter interventionens slut men alla bokstäverna var inte automatiserade till snabb åtkomst. Elev med språkstörning behöver en mycket långsam inlärningstakt för att nå säker fonem-grafemkoppling. Fallstudien visar hur man i en intervention kan arbeta med en elev med språkstörning som kan fungera för att utveckla fonem-grafemkopplingen.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.</p>

<p>Problemställning: FM FysS är en av de arbetsuppgifter du som anställda inom Försvarsmaktenskall genomföra. Genomförs detta ute på förbanden, på kompanierna av den enskilde individen? Hur ser kunskapsnivån och utövandet av FM FysS med tilläggskrav ut bland de anställda inomFörsvarsmakten?</p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga om huruvida kunskapsnivån hos deanställda inom insatsorganisationen på regementet LedR är rörande FM FysS, samt om huruvidade även följer FM FysS och genomför de obligatoriska fysiska tester som finns. Utifrån svaret på undersökningen så kommer det finnas möjlighet till att genomföra mer grundligkartläggning för att jämföra olika kompanier och olika grader.</p><p>Frågeställningar: Hur ser kunskapsnivån och utövandet inom insatsorganisationen på LedR utkopplat mot FM FysS med tilläggskrav? Använder sig de anställda inom insatsorganisationen av FM FysS tilläggskrav i planerandet och utövandet av sin fysiska träning?</p><p>Teori: Teorianknytningen i denna uppsats är indirekt.</p><p>Metod: För att få svar på frågeställningen så har en enkät utformats. Syftet med enkäten är att kartlägga insatsorganisationen på LedR kopplat mot frågeställningen.</p><p>Resultat: Det finns tydliga brister inom insatsorganisationen på LedR kopplat mot de anställdaskunskap och utövande av FM FysS. Även inom området för det fysiska tilläggskravet förbefattningar inom insatsorganisationen så finns det tydliga brister hos de anställda. Brister inom vilket tilläggskrav som gäller för den enskildes befattning samt för genomförandet av det årligen obligatoriska fysiska testet kopplat mot tilläggskravet.</p> / <p>The issue: FM FysS is one of the tasks that you as an employed in the Armed Forces to carryout. Implemented this out on the troops, the companies and of the individual? What are the levelof knowledge and the execution of FM FysS with additional requirements from among the employees of the Armed Forces?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to identify whether the level of expertise of the employees in intermediate organizations in the regiment is on Ledr about FM FysS, and whether they also follow FM FysS and implement the required physical tests available. Based on the response to the survey, it will be possible to implement more thorough survey inorder to compare different companies and different degrees.</p><p>Research questions: What is the level of knowledge and exercise intervention in the organization at the Ledr linked to FM FysS the additional requirements? Uses the employees of intermediate organizations FM FysS additional requirements in the planning and the exercise of their physical fitness?</p><p>Theory: Theory Articulation of this assignment is indirect.</p><p>Method: To answer the questions a questionnaire has been designed. The questionnaire is to survey organization effort at Ledr linked to topic.</p><p>Results: There are clear gaps in the response organization at Ledr linked to employees' knowledge and practice of FM FysS. There are gaps within the organization among the employees about the additional requirements as well. Deficiencies in any additional requirements that apply to the individual's position and for the implementation of the mandatory annual physical exam related to the additional requirement.</p>

Problemställning: FM FysS är en av de arbetsuppgifter du som anställda inom Försvarsmaktenskall genomföra. Genomförs detta ute på förbanden, på kompanierna av den enskilde individen? Hur ser kunskapsnivån och utövandet av FM FysS med tilläggskrav ut bland de anställda inomFörsvarsmakten? Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga om huruvida kunskapsnivån hos deanställda inom insatsorganisationen på regementet LedR är rörande FM FysS, samt om huruvidade även följer FM FysS och genomför de obligatoriska fysiska tester som finns. Utifrån svaret på undersökningen så kommer det finnas möjlighet till att genomföra mer grundligkartläggning för att jämföra olika kompanier och olika grader. Frågeställningar: Hur ser kunskapsnivån och utövandet inom insatsorganisationen på LedR utkopplat mot FM FysS med tilläggskrav? Använder sig de anställda inom insatsorganisationen av FM FysS tilläggskrav i planerandet och utövandet av sin fysiska träning? Teori: Teorianknytningen i denna uppsats är indirekt. Metod: För att få svar på frågeställningen så har en enkät utformats. Syftet med enkäten är att kartlägga insatsorganisationen på LedR kopplat mot frågeställningen. Resultat: Det finns tydliga brister inom insatsorganisationen på LedR kopplat mot de anställdaskunskap och utövande av FM FysS. Även inom området för det fysiska tilläggskravet förbefattningar inom insatsorganisationen så finns det tydliga brister hos de anställda. Brister inom vilket tilläggskrav som gäller för den enskildes befattning samt för genomförandet av det årligen obligatoriska fysiska testet kopplat mot tilläggskravet. / The issue: FM FysS is one of the tasks that you as an employed in the Armed Forces to carryout. Implemented this out on the troops, the companies and of the individual? What are the levelof knowledge and the execution of FM FysS with additional requirements from among the employees of the Armed Forces? Purpose: The purpose of this study is to identify whether the level of expertise of the employees in intermediate organizations in the regiment is on Ledr about FM FysS, and whether they also follow FM FysS and implement the required physical tests available. Based on the response to the survey, it will be possible to implement more thorough survey inorder to compare different companies and different degrees. Research questions: What is the level of knowledge and exercise intervention in the organization at the Ledr linked to FM FysS the additional requirements? Uses the employees of intermediate organizations FM FysS additional requirements in the planning and the exercise of their physical fitness? Theory: Theory Articulation of this assignment is indirect. Method: To answer the questions a questionnaire has been designed. The questionnaire is to survey organization effort at Ledr linked to topic. Results: There are clear gaps in the response organization at Ledr linked to employees' knowledge and practice of FM FysS. There are gaps within the organization among the employees about the additional requirements as well. Deficiencies in any additional requirements that apply to the individual's position and for the implementation of the mandatory annual physical exam related to the additional requirement.

Abstract Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.