Syftet med studien är att studera förskolans måltider och hur matematik kan åskådliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i måltiderna. För att ta reda på detta har vi tagit hjälp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas måltidssituationer (frukost, lunch och mellanmål) under två dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frågeställningar har lagts ut på en social media där verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i måltiderna. Observationerna ochsamtalen visar att pedagogerna inte åskådliggör någon medveten matematik medan pedagogerna på den sociala median uttrycker medvetet åskådliggörande av matematik i måltiderna.

Det är inte bara maten på tallriken som ger något utan hela måltiden och sällskapet som kan bidra till lycka och gemenskap hos de äldre. Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal arbetar med måltidssituationen för äldre. Bakgrunden till den här studien är att måltiden kan ses som ett socialt umgänge. Det kan vara det som bidrar till att äldre lämnar sitt rum och umgås med andra. För äldre människor blir måltiden en av de sysselsättningar som ändrar hur dagen planeras, antingen blir måltiden en höjdpunkt eller en besvikelse. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer där utgångspunkten var en intervjuguide under intervjun. Urvalet var sex respondenter på ett äldreboende. Resultatet visade att vårdpersonalen arbetar med måltider genom att de fokuserar på att försöka skapa en lugn miljö vid måltiderna och ett trevligt uppdukat bord. När olika händelser uppstår, t.ex. att de äldre spiller eller är högljudda försöker de lösa problemet så att de lugnar ner sig. Det visades också att ingen av respondenterna har en utbildning med fokus på äldre.

This qualitative study focuses to highlight the pedagogues’ experience of the pedagogic meals in preschool. In the study has six pedagogues from three different departments/preschool been interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed and then categorized. This study is based on socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction with others and language is seen as a mediating tool.   The result of this study reveals that the pedagogues believe meals to be important for the children’s social skills. Furthermore, many learning situations occurs at mealtime and it is important that the pedagogues are good role models during the meals. The environment during the meals differs a lot, however nice and quiet sought during the meals.   In the result, it appears that all pedagogues see meals as a pedagogic situation, although special educations before the meals are never planned. It is found that even the children have the opportunity to steer the conversation during the meals and take food by themselves. The pedagogues also consider the learning of math and language develops through the conversation during the meals.

Bakgrund: Elever ska erbjudas goda möjligheter till utvecklingen av ett rikt och varierat språk enligt läroplanen. Trots det visar forskningen att den pedagogiska verksamheten inte förmår att prioritera barnens språkliga behov. Språkutveckling under måltid visar sig vara mindre beforskat i förskoleklassen än i förskolan. Måltiden beskrivs samtidigt som en unik och betydelsefull stund för barnets språk. Det är därför av intresse att få mer kunskap om förskollärarens erfarenheter av det pedagogiska arbetssättet vid måltiden i förskoleklassen. Syfte: Studiens syfte är att beslysa förskollärares erfarenheter av att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. Metod: Studiens design utgår från kvalitativ och induktiv ansats med sex semistrukturerade intervjuer genom tematisk analys. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv med teoretisk utgångspunkt i scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultat: I resultatet framkom två teman, språkutvecklande rutiner och strategier för språkutveckling. Av dessa två teman framkom totalt sex subteman. Resultatet visar betydelsen av rutiner och strategier för att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. De rutiner som var språkutvecklande vid måltiden var att förskolläraren är vägledande vid måltid, att de kan hantera en tidsbirst och att de har förmåga att träna för att lära. De strategier som framkom för språkutvecklingen var att förskolläraren kunde tillhandahålla stimulerande samtalsämnen och vara ett stöd i samtal genom lekfulla arbetssätt.

Bakgrund Den svenska förskolan ska enligt läroplanen främja barns utveckling på många sätt. Ett sätt att utöka lärandet i verksamheten är att använda sig av pedagogiska måltider och på så vis implementera läroplanens olika delar även i måltidssituationerna. Syfte Att undersöka hur läroplanen integreras i förskoleverksamhetens måltidssituationer genom att utforska hur förskolepersonal arbetar och tänker kring den pedagogiska måltiden. Metod Fem intervjuer med förskolepersonal genomfördes i Umeå med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Den pedagogiska måltiden användes och olika pedagogiska strategier för detta beskrevs, som till exempel matematik med potatisar. På grund av tidsbrist var detta dock inte alltid möjligt att göra fullt ut i alla måltidssituationer och det var därför främst under luncherna som planerad pedagogisk verksamhet pågick. Huvudmålet var att främja barnens utveckling och inflytande genom att stötta dem att klara av måltidssituationerna så självständigt som möjligt. Barnens inflytande över sin måltid var viktigt, och än viktigare var det förhållningssätt som informanterna förmedlade till barnen. Inför barnen försökte informanterna hålla sina egna åsikter och tankarna om den mat som serverades, till exempel kvaliteteten, för sig själva. Slutsats Informanterna såg måltiderna som ett tillfälle för pedagogisk verksamhet och ett sätt att implementera läroplanens delar. Tidsbrist och andra yttre faktorer var saker som kunde påverka och minska den pedagogiska insatsen kring vissa måltider. Barnens inflytande över och delaktighet i måltidssituationerna var ett sätt att utöka barnens självständighet och förmåga att kunna själv. Den pedagogiska måltiden uppfattades som en naturlig del av verksamheten men även som ett område värt att utöka längre fram.

Den här undersökningens syfte är att granska sockrets varande i förskolemåltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkäter som besvarats av 65 pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga pedagoger anser att sockerdebatten har påverkat förskolemåltidernas innehåll så att frukosten och mellanmålets sockerinnehåll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförändrat.   Resultaten av svaren från pedagoger i centralorten respektive de i småorter skiljer sig åt vad gäller vissa enkätfrågor. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och innebär att fler pedagoger i centralorten än i småorterna anser att alla måltider är bra, mellanmålet innehåller acceptabel mängd socker, frukostens sockerinnehåll har minskat och att socker påverkar hälsan negativt.   Socker och dess varande debatteras flitigt i vårt samhälle och nya forskningsrön presenteras emellanåt. För att försäkra sig om aktuella kunskaper i ämnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakällorna.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning. I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad. Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch. I dialog med barnen visade en del förskollärare att de använde dukningen och måltiden som ett stöd för att vidga barnens matematiska begreppsbildning och intresse för matematik. I dessa situationer framkom det att samtliga förskollärare medvetet använder adekvata matematiska begrepp, ger uttryck och förklarar för barnen de begrepp och ord som uppkommer i vardagen.

Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.

Bakgrund: Befolkningen i världen ökar och därmed multisjukligheten, vilket är en bidragande faktor till undernäring. Det är viktigt att det upptäcks i tid så att behandling kan påbörjas. Den tvärprofessionella samverkan anses vara en viktig del i arbetet för sjuksköterskan med att bedöma, planera, ordinera och genomföra de åtgärder som krävs vid förebyggande av undernäring. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor förebygger undernäring hos äldre personer. Metod: I detta examensarbete användes en litteraturöversikt enligt Friberg. Både kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra olika teman. Första temat beskriver dokumentationens betydelse, med brister och en varierande kunskap kring det. Andra temat beskriver screeningverktygets betydelse, mätinstrument som används för att identifiera näringsstatus hos äldre personer som blir inlagda på sjukhus. Tredje temat visar utbildningens betydelse, vilket visar att sjuksköterskor lär sig se tidiga tecken på undernäring. Sista temat beskriver måltid, mellanmål och nattfasta, där tre huvudmål och tre mellanmål är relevant att servera. Det är viktigt att sjuksköterskor går igenom kost och nutritionsinformation med patienter vid inskrivning på sjukhus. Slutsats: Dokumentation, utbildning och screeningverktyg är bidragande aspekter för att förebygga undernäring.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkighet på förskolan. I den här kvalitativa studien har vi valt att använda semi-strukturerade intervjuer som metod och studiens resultat har analyserats baserat på den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer det att förskollärarnas största utmaning är deras brist på erfarenhet och kunskap men också att resurserna inte alltid är tillräckliga. Förskollärarna beskriver TAKK (tecken som stöd) och bildstöd som en naturlig del av förskolans dagliga verksamhet och kompletterande tillägg. Kroppsspråk är också en metod som används när andra metoder inte riktigt räcker till. Studiens slutsats är att förskollärare använder olika metoder för att främja barns språkliga utveckling vid måltiderna.