SAMMANFATTNING Bakgrund. Födoämnesallergierna i Sveriges skolor ökar och allergiska reaktioner förekommer, men trots det saknas nationella riktlinjer om rutiner för hur insamling och kommunikation om elevernas födoämnesallergier ska skötas i kommunerna. Den ökade mängden specialkoster gör skolmåltiden dyr och många kommuner kräver därför läkarintyg trots att skolan skall servera näringsrik kost till alla och vara kostnadsfri enligt lag.  Syfte. Att utforska olika kommuners kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier, vilka riktlinjer som finns och om skolornas kommunikationsrutiner motsvarar de önskemål myndigheterna har.  Metod. I denna studie genomfördes 30 semistruktuerade kvalitativa intervjuer i tolv skolor i nio kommuner av olika storlek. För att få ett så brett underlag som möjligt hade de stor socioekonomisk spridning och var väl fördelade i Sverige. Datamaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Studien visar på stor spridning av kommunernas kommunikationsrutiner och att enhetliga rutiner för kommunikationen inte fanns inom de undersökta skolorganisationerna. Vid de tillfällen det fanns allvarliga allergier bland eleverna fanns det tydliga rutiner för hur dessa skulle hanteras. Vid mindre allvarliga allergier saknades ofta fungerande kommunikationsrutiner vilket gjorde att det faktum att födoämnesallergier omfattas av sekretessregler utgjorde ett hinder för att kunna säkerställa de födoämnesallergiska elevernas säkerhet.  Slutsats. Det behövs nationella riktlinjer för kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier. I dessa riktlinjer bör det framgå vem som ansvarar för det lokala informationsflödet och hur det ska fungera. Det bör även framgå om läkarintyg skall uppvisas och att kostnaden för läkarintyg i så fall inte skall läggas på individen. Dessutom bör ett ställningstagande göras om huruvida födoämnesallergier skall undantas från sekretessreglerna inom skolorganisationen.

Syftet med studien var att synliggöra pedagogernas sätt att kommunicera med barn, som inte har svenska som förstaspråk, vid måltider. Detta har vi studerat genom observationer på en mångkulturell förskola vid lunch och mellanmål. Vid vår studie observerade vi två pedagoger och deras sätt att kommunicera med fyra barn i fyra–fem årsåldern vid måltider. Resultatet visade att pedagoger är öppna till kommunikation med barn vid måltider och börjar dialogen kring ämnet mat och utifrån det leds diskussionen vidare utifrån barnens intresse. Olika begrepp, frågor och inkludering av barn som sitter på samma bord är några av språkstimulerande sätt när det gäller kommunikationen. Däremot upptäckte vi att det saknas möjlighet för användning av flera språk under måltiderna. Vidare konstaterade vi också att även kroppsspråket användes i kommunikationen genom “ramsan” där barn gör rörelser samtidigt som de sjunger. / Förskoledidaktik

Bakgrund I dagens samhälle handlar mycket om matematik vilket gör det till ett viktigt ämne. Forskning visar på att många yrken idag är i behov av matematiska kompetenser men att intresset för matematik minskar bland dagens ungdomar. Det är även något som PISA-undersökningar visat på. Vi har valt att undersöka matematiken vid måltiderna i förskolan då vi anser att det är ett viktigt och intressant ämne att studera. Med denna studie vill vi belysa matematikens roll och vikten av att börja arbeta med det redan i förskolan för att lägga grunden för en positiv inställning till matematik. Syfte Syftet med vår studie är att utifrån förskollärares beskrivningar undersöka vilka olika typer av matematikundervisning som bedrivs i samband med måltidssituationer i förskolan och hur denna undervisning går till. Metod Som datainsamlingsmetod till studien har en kvalitativ forskningsansats använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta stycken verksamma förskollärare från tre olika förskolor. Resultat Resultatet av studien visar på att förskollärare använder sig av mycket matematisk undervisning vid måltiderna. Det sker genom samtal och benämningar där barnen får möjligheter att utmana sitt matematiska tänkande. Resultatet visar även på att förskollärarna använder sig av fem av Bishops (1991) sex matematikaktiviteter i sin undervisning vid måltiderna. Mycket av den matematiska undervisning som sker vid måltiderna i förskolan sker spontant samt att förskollärarna använder sig av det material som måltiderna erbjuder och skapar lärande utifrån det.

Bakgrund Behovet av att stärka samhällens beredskap har ökat bland annat på grund av följder av klimatförändringar, COVID-19-pandemin och krigsutbrott. Vid kris är det av betydelse att de viktigaste samhällsfunktionerna, så som sjukvården, fungerar och forskning visar att mat och måltider har betydelse för patienters tillfrisknande. Enligt lag ska regionerna planera för att kunna hantera krissituationer och det finns ett påbörjat arbete med att stärka krisberedskapen inom flera regioners måltidsverksamheter på sjukhus. Tidigare forskning inom området internationellt är begränsat och i Sverige finns ingen sådan forskning. Syfte Att belysa chefers upplevelse av den egna regionens krisberedskapsplanering avseende sjukhusens måltidsverksamhet. Metod Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med fem chefer inom sjukhusens måltidsverksamheter. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara förberedd är en förutsättning för trygghet, En föränderlig omvärld ställer höga krav på krisorganisationen, Goda organisatoriska förutsättningar underlättar arbetet, Kunskap och erfarenhet, väsentligt för arbetet, Måltidsverksamheten ställer särskilda krav som försvårar beredskapen och Otydligheter inom och utanför verksamheten skapar svårigheter för arbetet. Resultatet visar att det fanns förutsättningar både inom och utom den egna måltidsverksamheten som underlättade de deltagande chefernas arbete med krisberedskap. Det lyftes dock också faktorer som upplevdes som försvårande för arbetet med krisberedskap. Bland annat fanns det en önskan bland cheferna om ett ökat samarbete mellan olika aktörer och tydligare krav och riktlinjer från den egna regionen, men även från andra myndigheter. Slutsats Cheferna upplevde att det i nuläget finns relativt goda förutsättningar för att stärka krisberedskapen inom sjukhusens måltidsverksamheter. Cheferna ansåg dock att det finns faktorer som upplevs som försvårande för arbetet och genom att förbättra dessa skulle måltidsverksamheterna kunna gynnas i sitt fortsatta krisberedskapsarbete. Att särskilt fokusera på de aspekter som studien lyfter, som kan förbättras, skulle kunna bidra till ett mer effektivt krisberedskapsarbete inom sjukhusens måltidsverksamheter samt till bättre beredskap i kommande kriser.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband somvi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagensskola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost,motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna.För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur sompresenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn ilitteraturen.Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost ochskollunch. De flesta eleverna är medvetna om att deras kostvanor kan påverka på lärandet.Slutsatsen i vår undersökning är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna presterabra i skolan, men samtidigt blir ungdomarnas kostsvanor allt sämre. De flesta ungdomar vethur de ska leva hälsosamt, men trots detta är det många som struntar i detta.Förslag till fortsatt forskning skulle vara att ta reda på varför eleverna lever som de gör ochförsöka att hjälpa de elever som inte lever så hälsosamt med att förbättra deras kostintag. / Nutrition and Learning

Syftet med denna studie grundar sig i ett intresse för fenomenet pedagogisk måltid i förskolan och syftar till att med studien undersöka hur förskollärares förhållningssätt under måltiden påverkar dess utformning. Forskarna vill med studien undersöka komplexiteten kring utformningen av den pedagogiska måltiden i syfte att uppmärksamma måltidens pedagogiska potential för verksamhetens utveckling. Resultatet av videoobservationerna analyseras utifrån studiens tidigare forskning samt utifrån ett postmodernistiskt och utvecklingspedagogiskt perspektiv.Utifrån studiens syfte och frågeställning valde forskarna att med en kvalitativ metod utföra videoobservationer av den pedagogiska måltiden på två förskolor i Malmö, med en förskollärare i respektive situation, för att synliggöra och analysera deras pedagogiska förhållningssätt. Utifrån studiens teoretiska referensram resulterade analysen av videoobservationerna två skilda pedagogiska förhållningssätt som i sin tur återspeglas i måltidssituationens utformning. Utifrån studiens analys har forskarna kunnat synliggöra sambandet mellan förskollärarnas förhållningssätt och måltidssituationens utformning. Studien syftar till att uppmärksamma betydelsen av medvetenheten kring den pedagogiska rollen i förskolan genom ett kritiskt förhållningssätt för att främja individuell, barns och verksamhetens utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar barns språkutveckling och språkinlärning under måltiderna. Studien tog sin utgångspunkt från kvalitativa forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer användes som datasamlingsmetod. Vi intervjuade nyexaminerade förskollärare och erfarna förskollärare, vilket var relevant för studien. Studien utgick från den sociokulturella teorin och utvecklingspedagogik. I resultatet framkom det att förskollärare använder sig av olika metoder och har olika kunskaper och erfarenhet när det kommer till barns språkutveckling och språkinlärning under måltider. Resultatet visade att det finns faktorer som både kan hämma eller främja barns språkutveckling och språkinlärning och därmed är förskollärares förhållningssätt av stor vikt. Slutsatsen innefattar hur förskollärarnas förhållningssätt och vilka metoder de använder påverkar barns språkinlärning och språkutveckling under måltider.

This study aims to examine how preschool teachers believe that they are working on democracy and children’s rights at mealtimes in preschool. This study aims to find out if preschool teachers could see obstacle to implementing these meals in a democratic manner. Interviews with preschool teachers are used as method as preschool teachers can share their thoughts and ideas about how they work. The results of the study show that preschool teachers tend to focus on the children to be satisfied and have a quiet moment together instead of working with democracy and children’s rights at meals. Preschool teachers mention the available options and obstacles to create democratic meals. The large number of children at the dinner table was one of the obstacles they mentioned. / Sammanfattning Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att de arbetar med demokrati och barns rättigheter vid måltiderna på förskolan. I undersökningen tar jag även att ta reda på om förskollärarna kunde se några hinder för att kunna genomföra dessa måltider på ett demokratiskt sätt. Metoden som studien utgår från är intervjuer med förskollärare, för att de då får möjlighet att dela med sig av sina tankar och idéer kring hur de arbetar. Resultatet i studien visar att förskollärarna inte har fokus på att arbeta med demokrati och barns rättigheter vid måltiderna, fokus ligger istället på att barnen ska bli mätta och ha en lugn stund tillsammans. Förskollärarna tar även upp de möjligheter och hinder som de kan stöta på för att skapa demokratiska måltider. Det stora barnantalet vid matbordet var ett av de hinder som de såg.

<p>The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration?</p><p>Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration.</p> / <p>Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?</p><p>Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur de som intervjuats ser på mat och ätande. Viktiga avsnitt är, vad som är mat och inte mat. Här tar jag bland annat upp vad som är mat enligt informanterna men också vad som inte är mat. Jag skriver om måltider och deras betydelse. Tid och tidsaspekter som rör mat avhandlas också. Kött och potatis och hur husmanskosten är normerande bearbetas i uppsatsen. Andra ämnen jag tar upp är god mat och mat som ogillas. Till sist beskriver jag det sociala runt mat och idealbilder av mat.</p> / <p>This paper is about five Swedish informants and their views on food. Important parts are what food is and what is not. The meaning of meals and their importance. Time and aspects of time surrounding food is also studied. I write about meat and potatoes and the normative values of the Swedish “husmanskost”. Other subjects are good food, disliked food, social aspects of food and ideal images of food.</p>