Min studie syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger upplever förskolebarnets stress vid måltidssituationer. Studien utgår ifrån det salutogena sättet att se på hälsa, vilket syftar till att befrämja en individs aktuella hälsosituation. En kvalitativ metod har varit mitt tillvägagångssätt för att utföra studien. Kvalitativ forskningsmetod skapade möjligheten att kunna bidra med en nyanserad bild över hur pedagoger inom förskolans verksamhet upplever förskolebarnets stress vid måltider. Det forskningsverktyg som jag använt har varit semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex stycken pedagoger. De arbetar på olika förskolor i olika områden i en liten stad. Förskolorna avviker från varandra i storlekssammanhang och personaltäthet. Gemensamt för förskolorna är att de har tillgång till ungefär lika stora utrymme och samma materiella ting. Gemensamt är också att pedagogerna på de olika förskolorna upplever att barnen är eller lätt kan bli stressade vid måltidssituationer. Stressen kan uppstå genom flera olika moment som de intervjuade pedagogerna beskrivit. Det kan till exempel vara så att pedagogens stress kan smitta av sig till barnet. Barnet kan drabbas av olika psykiska tillstånd så som neofobi, aversion och matvägran med den gemensamma nämnaren att barnet inte äter på grund av upplevd stress. Barnets stress kan yttra sig på olika sätt. Det kan vara genom att barnet blir högljutt, apatiskt, oroligt eller att barnet får svårt att sitta stilla. Pedagoger kan minska barnets stress genom att vara en förebild som föregår med gott exempel. Förebilden verkar som en inidvid för barnet att imitera under måltider. Till exempel är det av vikt att förebilden har ett gott bordsskick för barnet att efterlikna. Pedagogerna som intervjuats anser att även vårdnadshavare bör vara goda förebilder till barnet vid måltider i hemmet. Det är viktigt att vårdnadshavare upprätthåller måltider där alla familjens medlemmar tillåts delaktighet. Pedagogerna menar att det även är av vikt att också hemifrån berikas av förebilder för att barnet ska veta hur hen ska föra sig vid måltider i förskolan. Resultatet bidrar till en bild av att pedagoger i förskolan idag generellt behöver fler verktyg och mer erfarenhet för att kunna bemöta samt rusta förskolebarnet med detsamma för att kunna hantera sin stress.

Matematik är ett begrepp som många kopplar till skolverksamhet och teoretisk räkning i matematikböcker. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi gjort observationer på två förskolor för att kartlägga vilken funktion måltider kan ha för barnens matematikutveckling. Läroplanen för förskolan tar upp mål som verksamheten ska sträva mot för att barnen ska få den kunskap och möjlighet till utveckling som de har rätt till. Den synliggör även det ansvar pedagogerna har för att ge barnen den kunskap som behövs för de ska kunna utveckla sina matematiska förmågor. Vår studie visar att matematik är ständigt förekommande under måltider i de båda förskolorna. Matematik kan ha olika uttrycksformer, som när barnen delar frukt eller jämför potatisar med varandra. För att kunna använda måltider och andra situationer som ett verktyg för barnens matematiska utveckling är det viktigt att pedagogen har kompetens och medvetenhet inom det matematiska området. Har pedagogen tidigare erfarenheter och kunskaper inom matematik kan hon/han skapa stora möjligheter för barnen att utvecklas inom det matematiska området, detta genom att ta vara på barnens tidigare erfarenheter för att skapa nyfikenhet och lust att lära.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.</p>

<p><strong> </strong></p><p>Matematik är ett begrepp som många kopplar till skolverksamhet och teoretisk räkning i matematikböcker. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi gjort observationer på två förskolor för att kartlägga vilken funktion måltider kan ha för barnens matematikutveckling.</p><p>Läroplanen för förskolan tar upp mål som verksamheten ska sträva mot för att barnen ska få den kunskap och möjlighet till utveckling som de har rätt till. Den synliggör även det ansvar pedagogerna har för att ge barnen den kunskap som behövs för de ska kunna utveckla sina matematiska förmågor.</p><p>Vår studie visar att matematik är ständigt förekommande under måltider i de båda förskolorna. Matematik kan ha olika uttrycksformer, som när barnen delar frukt eller jämför potatisar med varandra. För att kunna använda måltider och andra situationer som ett verktyg för barnens matematiska utveckling är det viktigt att pedagogen har kompetens och medvetenhet inom det matematiska området. Har pedagogen tidigare erfarenheter och kunskaper inom matematik kan hon/han skapa stora möjligheter för barnen att utvecklas inom det matematiska området, detta genom att ta vara på barnens tidigare erfarenheter för att skapa nyfikenhet och lust att lära.</p><p> </p>

No description available.

No description available.

No description available.

Abstract Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med förskollärare. Syftet med studien var att studera förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande i samband med förskolans måltidssituationer. De forskningsfrågor studien utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärarna barns delaktighet och inflytande i samband med måltider? Vilka faktorer påverkar barns delaktighet och inflytande i samband med måltider? Genom intervjuer med sex förskollärare har vi fått fram vårt datamaterial. De begrepp som användes i analysarbetet var samspelande atmosfär, instabil atmosfär och kontrollerande atmosfär.  För att få fram olika teman gjordes en tematisk analys som sedan blev rubriker som presenteras i resultatdelen. Rubrikerna är ”Delaktighet och inflytande kring måltidssituationen”, ”Miljö och organisation kring måltider” och ”Samtal och förhållningssätt vid matbordet ”. Resultatet i studien visar att barns delaktighet och inflytande anses vara en viktig del i förskolans verksamhet och vid måltider. Det framgår dock att rutiner, organisation och pedagogens förhållningssätt är faktorer som kan påverka.

Måltiden som frihetsberövad är komplex och det finns många aspekter att beakta. Förutom att maten ska vara god för att hamna i magen så behöver den också vara hälsofrämjande för individen. Måltiderna inom Kriminalvården har inte tidigare studerats och detta öppnar upp för ett helt nytt område av studier kopplat till mat- och måltider. Kriminalvården är en dold aktör inom den offentliga måltidsverksamheten eftersom de inte omfattas av Livsmedelsverkets uppdrag och nationella riktlinjer som stödjer andra offentliga måltidsaktörer inom vård, skola och omsorg. Syftet med denna studie är att göra en undersökning av hur måltiderna på ett svenskt häkte förhåller sig till Nordiska näringsrekommendationerna 2012 samt Kriminalvårdens miljömål. I studien har enkäter delats ut till intagna på det undersökta häktet, näringsvärdesberäkningar har gjorts på en veckas matsedel och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nyckelpersoner som arbetar på Högskolan Kristianstad. Resultaten visade ett högt energiinnehåll på måltiderna som serveras och att medelvärdet på BMI indikerade på måttlig övervikt hos de intagna. Trots utmaningar och begränsande faktorer såsom mycket specialkost, strama ramavtal och budgetmål är personalens ambition att maten ska vara god och lagad från grunden. Dessutom ska de även förhålla sig till miljömål och certifieringskraven de har för att få titeln “Grönt Häkte”, något som de i dagsläget uppfyller. Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att det finns stor utvecklingspotential för måltiderna inom Kriminalvården och att det undersökta häktet inte helt når upp till det som de Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 rekommenderar