• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • Tagged with
  • 20
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att må bra i sin uniform : Om arbetsrelaterat välbefinnande bland kriminalvårdare i häkte

Karlsson, Elin Unknown Date (has links)
Burnout and staff turnover among correctional officers can be the result of low well-being. These are problems that can be devastating for both the individual, his or her colleagues, the inmates and the organization if not prevented. Well-being among correctional officers is an important and well-researched subject. However, the majority of all studies are made in American prisons, and very few consider jail specifically. Jails are often smaller workplaces than prisons in terms of number of employees, which makes them more exposed to staff turnover. In addition, they have difficulty competing with other organizations in terms of high salary and other benefits, and must therefore invest extra hard in a healthy work environment that promotes well-being among their employees. This study is based on a web survey and made in about half of all jails in Sweden. The purpose is to explore, with support of the Self-Determination Theory, how correctional officers in jail are experiencing well-being at work, and if there may be any correlation between perceived well-being and individual factors. The results show that the well-being are generally good, although some weaker aspects are identified, such as percieved autonomy. No significant differences between men and women were found when it comes to work related well-being. Factors that, on the other hand, seems to have a slight impact on the perceived well-being is tenure, education and age.
2

Frihetsberövande av barn före rättegång : - Barnets rättigheter i konflikt med effektiv brottsbekämpning

Galvenius, Isa January 2016 (has links)
No description available.
3

Misstänkt – på förhand dömd? : En diskursanalys av två textmaterial från det svenska rättsväsendet

Hultgren, Peter January 2014 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka, med diskursanalys som metod, hur den som är misstänkt för brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i två textmaterial utgivna av det svenska rättsväsendet. Det huvudsakliga empiriska materialet är rapporten Häktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som används av Kriminalvården och som finns tillgängligt för häktade är, Information till häktade. Teorier som används utöver diskursanalys och Michel Foucault, är Erving Goffmans teori om totala institutioner. Uppsatsens resultat visar på att ”den misstänkte” konstrueras i de två textmaterialen, i stor grad som mer än bara misstänkt, utan i flera hänseenden som implicit skyldig, trots att denna bara är misstänkt för brott. Vidare exponeras inom ”häktesdiskursen” en diskrepans mellan två teman: utredning och humanitet. Maktdiskursen eller maktutövandet förekommer i utredningstemat. Det är detta tema som legitimeras i störst utsträckning, på bekostnad av humanitetstemat. Dessa resultat visar på att det Svenska rättsväsendet har en förtryckande funktion mot den som sitter frihetsberövad, misstänkt för brott. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskning omfattande både häkte och anstalt som tar upp ämnen som psykisk ohälsa och antiterroristmetoder.
4

Självmord och självskadebeteende : en studie om självmord och självskadebeteende inom Svensk kriminalvård 2002- 2012.

Filipsson, Jörgen January 2013 (has links)
During the period 2002-2012, 74 people committed suicide within the Swedish judicial system. During the same period of time 702 self-destructive actions and suicide attempts were reported. The purpose of this work was to investigate and illuminate the causes which are responsible for individuals committing suicide while in custody or in prison. The theory of this  work is an ethnographic study of a special social context. A study of literature, statistics and earlier scientific research was used in this study. Furthermore a survey has been conducted at Skänninge prison consisting of six interviews with inmates serving sentences as well as a prison psychologist. The aim of this survey was to show how inmates perceive in the psychosocial environment from their own perspective. Allowing insight into the social context within the prison system is an additional goal of this work, information that is generally unseen by the public.   This research shows a number of different suicidal causes, the most significant indicating that individuals are placed in cells with conditions similar to those of isolation. The European council against torture and human treatment has, at a number of occasions, pointed out and criticised the Swedish Correctional System regarding the isolation of inmates and the extremely long detention periods. The result of the criticism appears to suggest that the isolation is a leading cause of the increasing number of suicides. “Omvådnadsinspektionens” final report (2008) shows, amongst other things, that the risk of suicide is nine times higher for inmates placed in isolation cells rather than those placed in shared cells. Furthermore the investigation shows that the Swedish Correctional system treats the so called “high-risk” population, who have multiple psychological potentially leading to suicide, but document no empirical statistics for the connection suicide psychiatric diagnoses.    In 2007, The Swedish Correctional System reformed their security routines and created a new “security landscape” with electrically strengthened shell protection and other integrity-damaging actions. The reason was to overcome the tragic consequences beginning with three spectacular escapes in 2004. The new Swedish Correctional System must be regarded as the primary reason for a harsher and harder psychosocial environment, thereby trigging suicidal behaviours. / Under perioden 2002 till 2012 har 74 personer begått självmord inom Svensk kriminalvård. Under samma tidsperiod har 702 destruktivt självskadande handlingar och självmordsförsök inrapporterats. Syftet med denna uppsats var att undersöka och illuminera olika orsaksfaktorer och påverkansfaktorer som gör att en individ väljer att begå självmord och eller utföra självskadehandlingar i ett häkte eller anstalt. Den teoretiska ansatsen är en etnografisk studie av en rådande social kontext. Metod delen utgår från litteraturstudier där statistik och tidigare forskning avseende psykosocial miljö och psykisk ohälsa ingår. En kvalitativ undersökning har genomförts på anstalten Skänninge som består av sex stycken intervjuer med intagna män som avtjänar straff där, samt med anstaltens psykolog. Fokus för undersökningen var att återge den upplevda psykosociala miljön ur de intagnas perspektiv. Syftet var vidare att förmedla en social kontext vilket allmänheten har ett begränsat tillträde till.   Undersökningen påvisar en rad olika orsaksfaktorer, där den enskilt största faktorn pekar mot att människor häktas och placeras i ensamceller med isoleringslika förutsättningar. Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling har vid ett flertal tillfällen påpekat och kritiserat svenskt rättsväsende avseende isoleringen av intagna och extremt långa häktningstider. Resultatet av kritiken förefaller peka på att långa häktningstider och isolering är en av orsaksförklaringarna till det ökande antalet självmord. Omvårdnadinpektionens slutrapport (2008) visar bland annat att suicidrisken var nio gånger högre för intagna placerade i isoleringscell än vid så kallad dubbelbeläggning. Utredningen påvisar vidare att kriminalvården hanterar vad man kallar en högriskpopulation med multipla psykiska diagnoser som orsakssamband för självmord men redovisar ingen empiri för direktkopplingen självmord psykiatrisk diagnos.   Kriminalvården reformerade år 2007 sina säkerhetsrutiner och skapade ett nytt säkerhetslandskap med el-förstärkta skalskydd och en rad integritetskränkande åtgärder för att komma tillrätta med den tragiska utvecklingen inom kriminalvården föranlett av tre spektakulära rymningar som skedde år 2004. Den nya säkerhetspolitiska inriktningen inom svensk kriminalvård får anses vara den största anledningen till ett allt kärvare och hårdare klimat inom den psykosociala miljön vilket därigenom kan medverka till självmord och självskadebeteenden inom kriminalvården.
5

Inlåst - Utelåst? : En studie om unga kriminellas tillvaro i häkte

Werngren, Sofie, Magnusson, Katarina January 2006 (has links)
Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.
6

Inlåst - Utelåst? : En studie om unga kriminellas tillvaro i häkte

Werngren, Sofie, Magnusson, Katarina January 2006 (has links)
<p>Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.</p>
7

”Med lite lock och pock” en kriminalvårdares beskrivning av hur arbetet med implementering av FN:s mänskliga rättigheter sker : En undersökning av hur kriminalvårdare implementerar FN:s mänskliga rättigheter på svenska häkten

Päivärinta, Johan, Colliander, Morgan January 2015 (has links)
Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.
8

Vatten och bröd eller näringsriktiga och klimatanpassade måltider? : en deskriptiv studie av måltiderna på ett svenskt häkte

Gustafsson, Linda, Hanna, Gustafsson January 2021 (has links)
Måltiden som frihetsberövad är komplex och det finns många aspekter att beakta. Förutom att maten ska vara god för att hamna i magen så behöver den också vara hälsofrämjande för individen. Måltiderna inom Kriminalvården har inte tidigare studerats och detta öppnar upp för ett helt nytt område av studier kopplat till mat- och måltider. Kriminalvården är en dold aktör inom den offentliga måltidsverksamheten eftersom de inte omfattas av Livsmedelsverkets uppdrag och nationella riktlinjer som stödjer andra offentliga måltidsaktörer inom vård, skola och omsorg. Syftet med denna studie är att göra en undersökning av hur måltiderna på ett svenskt häkte förhåller sig till Nordiska näringsrekommendationerna 2012 samt Kriminalvårdens miljömål. I studien har enkäter delats ut till intagna på det undersökta häktet, näringsvärdesberäkningar har gjorts på en veckas matsedel och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nyckelpersoner som arbetar på Högskolan Kristianstad. Resultaten visade ett högt energiinnehåll på måltiderna som serveras och att medelvärdet på BMI indikerade på måttlig övervikt hos de intagna. Trots utmaningar och begränsande faktorer såsom mycket specialkost, strama ramavtal och budgetmål är personalens ambition att maten ska vara god och lagad från grunden. Dessutom ska de även förhålla sig till miljömål och certifieringskraven de har för att få titeln “Grönt Häkte”, något som de i dagsläget uppfyller. Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att det finns stor utvecklingspotential för måltiderna inom Kriminalvården och att det undersökta häktet inte helt når upp till det som de Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 rekommenderar
9

En kartläggning av Kriminalvårdens samarbete med volontärsektorn : En lägesbild av frivilligorganisationers uppdrag och funktion

Jennerstig, Julia, Hedlund Eriksson, Elin January 2022 (has links)
Syftet med studien var att genom en kartläggning få en lägesbild av volontärsektorns ochKriminalvårdens samarbete i Sverige. Det som studeras är volontärsektorns uppgift ochfunktion, även hur mycket statsbidrag de får och hur samarbetet fungerar mellan parterna.Kartläggningen gjordes med hjälp av strukturerade frågeformulär och intervjuer, somanalyserades med tematisk analys. Resultatet visade vilka frivilligorganisationerKriminalvården gett statsbidrag år 2022 samt vilken uppgift och funktion de fyller. Iresultatet påvisades även en djupare förståelse kring samarbetets funktion och de svårigheteroch utmaningar som finns, samt hur frivilligorganisationerna kan utgöra ett komplement tillKriminalvårdens verksamhet. I slutsatsen presenterades ett överlag positivt samarbete mellanfrivilligorganisationerna och Kriminalvården, där frivilligorganisationerna fyller en viktigfunktion, men där de ojämlika vårdinsatserna problematiserades. Det framkom också att detfinns samarbeten med fler frivilligorganisationer, som inte får statsbidrag. De inkluderadessåledes inte i denna kartläggning, men är något som framtida forskning skulle kunna tahänsyn till
10

Att vara lärare till häktade barn : Läraryrket i en inlåst miljö / To work as a teacher for children in jail : Teaching in a locked-up environment

Frankell, Emelie January 2021 (has links)
På Sveriges häkten arbetar flertalet lärare med häktade barn och ungdomar som trots att de är frihetsberövade skall fortsätta sina studier. Syftet med uppsatsen är att öka medvetenheten om hur läraryrket på häkte ser ut samt hur lärarna på häktet formas och förändras i sin yrkesroll som lärare genom att arbeta på häkte och med häktade barn. Genom semistrukturerade intervjuer med ett antal häkteslärare som arbetar med häktade barn, utformade för att besvara tre frågeställningarna, framkom det att läraryrket både formas och förändras i en häktesmiljö och av arbetet med häktade barn. Det framkom även att psykiska påfrestningar så som stress är vanligt förekommande bland lärarna. I en miljö där skolan inte är prioriterad och där eleven är i en process som både är ångestframkallande och ansträngande är det ibland svårt att genomföra studier. Restriktioner från åklagaren inskränker i elevens rätt till kontakt med omvärlden. Detta gör att läraren måste anpassa sin undervisning samt det material som används i studierna. All undervisning av barn i häkte sker individuellt, endast läraren och eleven sitter och studerar tillsammans. Detta är en tidskrävande process då det ofta är flera barn på häktet som ska få sin dagliga undervisning. Tidsmässiga- och logistiska problem är vanligt förkommande och skapar en stressig arbetsmiljö för lärarna. Att barnen är misstänka för grova våldsbrott är inget som skrämmer lärarna. Häktesmiljön och de som jobbar där har ett stort säkerhetstänk och det finns alltid hjälp att tillgå om lärarna upplever oro.

Page generated in 0.0738 seconds